Folke Schimanski, historiker och journalist
Vet du att den äldsta svenska universitetsstaden inte är Uppsala utan Greifswald i Pommern, Tyskland? Greifswalds universitet grundades redan 1456, drygt två decennier före grundandet av universitetet i Uppsala.
Staden Greifswald tillhör numera Tyskland, men under 150 år låg den officiellt under svenskt välde. Därför kan man säga att dess universitet om inte är så åtminstone har varit vårt äldsta, det vill säga under perioden från 1631, då svenskarna under Gustav II Adolf intog staden, till 1815, då det blev preussiskt.
Lata och lärda studenter
Greifswalds universitet har aldrig hört till de mest ryktbara på tysk mark, varför svenska studenter med anspråk hellre drog till lärosäten som Göttingen eller Jena. Men en och annan svensk student eller lärare nöjde sig med det geografiskt mera näraliggande Greifswald.
Elaka tungor sade att lärosätet i Greifswald var något i stil med det i Erlangen, där man sades kunna ta en doktorsexamen mellan två tåg. Greifswalduniversitetet hade rykte om sig att passa för lata studenter, ja man lär ha kunnat få ett examensbrev därifrån där per post till Lund, en så kallad gripsvaldare.
Men i Greifswald kunde man understundom stöta på svenska kändisar. Den levnadsglade barockdiktaren Lars Johansson (Lucidor; 1638–1674) rumlade om i den lilla staden en tid. Skalden Carl Gustaf Leopold (1756–1829) studerade i Greifswald, liksom Bengt Lidner (1757–93), som bland annat skrev ”Grefvinnan Spastaras död”.
En annan greifswaldian skulle enligt dagens terminologi kunna kategoriseras som politisk dissident, nämligen Thomas Thorild (1759–1808), som dömdes till landsförvisning för alltför revolutionära yttranden. Efter en kringflackande exiltillvaro slog han sig ned för gott i Greifswald. Han stadgade sig där och blev både professor och bibliotekarie. Han ligger begraven i den lilla idylliska byn Neuenkirchen någon mil norr om Greifswald.
Levande svenskband
Än i dag stöter man på fysiska minnen som har att göra med den svenska tiden i Greifswald. I det vackra universitetsbiblioteket, numera aula, hänger ett ståtligt porträtt av Gustav III. På Nicolaikyrkans vägg inte långt från universitetsbyggnaden ser man en plakett med Gustav II Adolfs huvud, som sattes upp vid 300-årsminnet av hans död i Lützen. Texten lyder: ”Gustaf Adolf Sveriges konung den evangeliska trons försvarare”.
Än i dag är Greifswalds band med Sverige högst levande. Ända sedan början av 1900-talet har stadens universitetet haft en nordisk institution, där studenter bland annat lär sig svenska och man till och med doktorerat i svensk litteraturhistoria. Det har alltid funnits en svensklektor i Greifswald; kända namn har varit Stellan Arvidson, Sven Jansson (”Run-Janne”) och Åke Ohlmarks (den sistnämnde under nazitiden).
Lund är den givna vänorten, och stadens svensk-tyska förening har i dag ett hundratal medlemmar. Den organiserar midsommar- och luciafester, kräftskivor och firandet av vår nationaldag.
Svensk klangbotten
Greifswald är en hansastad, bilarnas registreringsskyltar har bokstäverna HGR, och stadens vackra byggnader gör skäl för namnet. Det är en mysig och sevärd stad, som klarat sig undan andra världskrigets förstörelse tack vare att dess kommendant, Rudolf Petershagen, inte lydde Hitlers order utan gav upp utan strid mot ryssarna.
I stadens centrum finns tre gamla ståtliga kyrkor i tegelsten och gotisk stil: Sankt Nicolai, Sankta Maria och Sankt Jacobi. Domkyrkan, Sankt Nicolai, som uppfördes under 1200-talet, har ett nästan 100 meter högt torn. Där kliver den energiske upp till en 60 meter hög utsiktspunkt, som ger en grandios utsikt över staden och dess omgivning.
 |
|
Ruinen vid Eldena. |
|
KNUT IVARSSON/DOWN TOWN PRESS/SCANPIX |
Från tornet kan man se lämningarna av cisterciensklostret Eldena, som härjades av både Wallensteins och de svenska trupperna. Svenskarna använde klosterbyggnaderna som stenbrott för att skaffa fram byggnadsmaterial för befästningarna runt Greifswald. Sålunda återstår av klostret numera endast en ruin, dock så pittoresk att den berömde landskapsmålaren Caspar David Friedrich (1774–1840) inte kunde låta bli att måla av den två gånger i stämningsfull vinterskrud.
Friedrich, som var född i Greifswald, var den tyska romantikens störste konstnär. Men även han har viss nordisk anknytning. Han var lärjunge hos Thorvaldsen i Köpenhamn, och på skymningsmotivet ”Levnadsstadierna”, där personer i olika åldrar betraktar segelfartyg vid kusten, ser man två små barn, en pojke och en flicka, stoltsera med en svensk flagga. Pojken anses vara Friedrichs barnbarn, som hette Gustaf Adolf. Anmärkningsvärt nog är tavlan målad 1835, tjugo år efter svensktiden. Så konstnären mindes fortfarande denna epok som något uppenbart positivt.
Under sommaren äger ett antal aktiviteter med nordisk anknytning rum i Greifswald. Dit hör ”Nordischer Klang”, då musikanter från Norden och andra länder kring Östersjön spelar på Greifswalds krogar och uteplatser. Bachveckorna är en annan höjdpunkt. Ett nytt museum är också under uppbyggnad, Pommersches Landesmuseum, där naturligtvis även svenskminnen kommer att finns med.
Externa länkar:
Greifswald SchwedenstrassePommersches Landesmuseum Greifswald
(Artikeln publicerad 2002-08-16)
Greifswald: Sveriges äldsta universitetsstad
http://www.ne.se/rep/greifswald-sveriges-äldsta-universitetsstad
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
