Veronica Sundén , frilansjournalist
Gå ner tre kilo på en vecka! Så hittar du drömformen! Överallt basuneras de ut. Hälsoråden som ska förändra våra liv. För tjugo år sedan spenderade vi i Sverige 450 miljoner kronor på kosttillskott och dietprodukter. Idag är summan uppe i 3 700 miljoner. Det har varit en ökning som skett i takt med att bantningsböckerna toppar bästsäljarlistorna.
Den nya hälsoreligionen har tagit oss i besittning. I dokusåporna får de som syndar skamset göra avbön och inför expertens granskande blick erkänna sin brist på självkontroll. Att profitera på människors dåliga självkänsla har blivit högst lönsamt. Succémetoderna avlöser varandra men hur är det egentligen med resultatet? Lyckas de nya hälsocoacherna leda oss bort från överflödiga kilon och en inaktiv livsstil?
 |
|
– Vad var det nu jag skulle undvika? |
|
istockphoto |
Bantningsbluffen
I sin bok Bantningsbluffen: Hur du undviker den och designar din egen diet riktar journalisten och författaren Anna-Britta Ståhl stark kritik mot dagens ofta självutnämnda hälsogurus och deras mirakelmetoder.
Ett exempel är den enormt populära Atkinsdieten, lanserad av den amerikanska hjärtläkaren Robert Atkins i början av 1970-talet. Dieten, som bygger på fet och proteinrik mat och ett kraftigt minskat kolhydratintag har sedan starten haft miljoner anhängare i USA.
Även i Sverige har dieten fått stort genomslag. Ola Lauritzson, tidigare IT-entreprenör med osunt leverne, upptäckte Atkins, lyckades gå ner i vikt och kände en omedelbar vilja att föra budskapet vidare. Idag har hans bok Gå ner i vikt med GI-metoden sålt i över 100 000 exemplar. Han är även en av grundarna till den framgångsrika Internetklubben GI Viktkoll.
Hans något omarbetade version av Atkins innebär att man kan äta vissa långsamma kolhydrater medan man bör se upp med de snabba kolhydraterna som bland annat finns i vitt bröd och vitt ris. Tanken med både Atkins och Lauritzsons GI-metod är att bristen på kolhydrater ska tvinga kroppen att bränna lagrat fett.
Enligt Ståhl saknar de båda dieterna vetenskaplig grund. Hon menar att det snarare handlar om män med komplex för sitt utseende (Atkins var missnöjd med sin dubbelhaka och Lauritzson var ”fettfobiker”) som av en slump snubblar över en lyckosam diet och sedan vill frälsa resten av världen. Och givetvis bli rika på kuppen.
Blodsockermått
Ståhl tar vidare starkt avstånd från den kolhydratfobi som dieterna har skapat, som hon menar kan leda till både vitamin- och mineralbrist. På lite längre sikt kan de även leda till sådant som benskörhet, stroke och njurproblem.
Enligt Ståhl ligger en stor del av problematiken i den förvirring som råder kring själva begreppet GI eller glykemiskt index. Hon menar att förespråkarna ofta felaktigt benämner det som en bantningsmetod, när det i själva verket är ett mått på hur mycket kolhydratrika livsmedel höjer blodsockret. Hon påpekar vidare att GI varken säger något om närings- eller fettinnehåll och att långt ifrån alla livsmedel med lågt GI är nyttiga. Det är också viktigt att känna till att GI-värdet i ett livsmedel förändras också beroende på vilka övriga råvaror som ingår i måltiden.
Både Atkins och Lauritzson har dessutom under tidens gång förändrat sina budskap. Det bevisar att hälsoprofeterna styrs av pengar, snarare än goda avsikter, enligt Ståhl.
Hon efterlyser istället mer sunt förnuft. Ät och njut av allt, men i måttliga mängder. Ät inte för att trösta dig själv och intag dina måltider regelbundet. Hitta glädjen i att motionera, gå promenader i naturen och dansa bort dina extrakilon. Undviks stress och hitta knepen som får dig att sova bra.
Kvacksalveri
Även journalisterna Håkan Jörgensen och Helena Hugosson är i sin bok Ny succémetod!”: Hälsobranschen – kvacksalveri och mördande reklam mycket negativa till dagens uppsjö av bantningsmetoder. De anser att det saknas oberoende studier som stödjer Atkins och olika GI-metoders resultat.
De är även kritiska till den så kallade stenåldersdieten. Förespråkarna, som menar att våra kroppar från början är skapta för stenåldersmat, uppmanar till en kost bestående av vilt kött, fisk, frukt, bär och nötter. Bröd, potatis och mejeriprodukter är inte tillåtet eftersom man under stenåldern varken odlade spannmål eller födde upp boskap.
Jörgensen och Håkansson menar att Atkinsanhängarna inte nämner något om att stenåldersmänniskorna varken stekte sitt kött i olivolja eller levde stillasittande kontorsliv. Vi får inte heller veta att medellivslängden under stenåldern var 30 år. De påpekar dessutom att en allt mer varierad kost har varit viktigt för den mänskliga hjärnans utveckling.
De höjer även varningsflaggen höjs för den ökade mängden kosttillskott på marknaden. Exempelvis innehåller bantningspreparatet Cuur innehåller växten coleus forskohlii och extrakt från grönt te som kan orsaka högt blodtryck och skada levern. Viktminskningsmedlet Redumax lovar att blockera enzym för att förhindra att socker och fett lagras i kroppen. Ämnen som hämmar enzym i mag-tarmkanalen är dock klassat som läkemedel och därför förbjudet i kosttillskott.
Kritiskt tänkande och sunt förnuft
Så vad är det som håller på att hända? Har vår ständiga tillgång till bilar, datorer och livsmedel gjort oss för lata att ta hand om oss själva? För trots det ökade antalet dieter har vi varken blivit smalare eller sundare - tvärtom. Under de senaste femtio åren har de svenska midjemåtten ökat med femton procent. Hälsa säljer – men det är köparna som riskerar att bli de stora förlorarna.
Jörgensen och Håkansson lägger en stor del av skulden på mediernas brist på journalistiskt ansvar. Med hjälp av skrikiga löpsedlar skapas matmyter på löpande band. Tvivelaktiga sanningar om hälsa som passar bra i ett samhälle där människorna hellre köper en dietprodukt än tar en joggingrunda. Att tidningar, TV-program och hemsidor ger störst utrymme till de mest sensationella hälsoexperterna förstärker problematiken. För att bryta den onda cirkeln kräver de mer kritisk granskning och ett större oberoende gentemot experterna.
De uppmanar även konsumenterna att läsa på, ifrågasätta, och ställa frågor. De varnar för företag som forskar i syfte att lansera nya produkter. Men framförallt vill de få oss att stanna upp och tänk efter. Fundera över vad vår livssituation betyder för oss själva och vår hälsa. En förändring i rätt riktning torde snarare handla om en fotbollsmatch med kompisarna än stenhård träning fem dagar i veckan. Lägg upp mer grönsaker på tallriken och finn ett lugnare tempo i vardagen!
Men så var det ju det där med tilltron till experter, kan vi lita på det? Håkan Jörgensen är ju trots allt träningsexpert och Helan Hugosson flerfaldig SM-medaljör i jujutsu. Man kanske är det i just denna paradox som den verkliga poängen ligger. Låt dig vägledas, men lita mer på dig själv än på andra. För vägen till din hälsa går via ditt sunda – och högst personliga –förnuft.
(Artikeln publicerad 2008-01-30)
Hälsotrend: Bantarkvackare
http://www.ne.se/rep/hälsotrend-bantarkvackare
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
