Arne Järtelius, NE-redaktör
Ständigt detta EU! Nu har EU-kommissionen i gestalt av Margot Wallström farit Europa runt och tagit vattenprover. I Sverige tog man förra året prover på vattnets kvalitet vid hela 786 badplatser och nu har EU underkänt 18 av dem. Drygt hälften av de underkända badplatserna ligger i Skåne, en finns i Norrbotten, medan resterande återfinns i Småland och på västkusten.
18 av 786 är inte mer än några procent av totalen, men när det gäller bad i den procentandelen är det viktigt att hålla sig borta från de höga koncentrationer av koliforma bakterier som uppmätts där. De kommuner som hyser dessa badplatser åläggs nu att ta prover varannan vecka under sommaren och skulle det visa sig att det inte blivit bättre är vattnet att betrakta som otjänligt som badvatten. På landets övriga badplatser torde det bara behöva vara badvädret som håller blötdjuren borta.
 |
|
Tre badglada gentlemän med mössan på svaj på dåvarande (omkring 1906) Falsterbo kallbadhus. |
|
LARS DUFBERG/WAHLSTRÖM&WIDSTRAND |
Vattenvägen
Sverige låter sig upptäckas på alla möjliga sätt. Ett sätt att göra det på är att ta sig vatten över huvudet för att känna efter vad svenska badstränder har att bjuda på. Man kan enklast börja i sitt närområde för att sedan ta sig ut på tidigare okända vatten landet runt.
Sötvattensbad i all ära, och för det mesta är det varmare i det vattnet, men salta bad är svåra att överträffa. Det intrycket får man i alla fall efter att ha läst och tittat sig badsugen på bilderna i boken Havsbad. Den är skriven av Marie Dahlberg, fotograferad av Lena Koller och formgiven av Maria Ravegård. Den trion badade sig igenom Sverige sommaren 2003 och till denna sommar föreligger deras resultat i bokform.
Totalt presenterar bokens badtrio 51 svenska badpärlor från Sandhammaren i söder till Piteå i norr och med Lysekil och Norsta Aurar som väst-östliga gränsbad. Självklart finns det fler badpärlor i landet än de i boken presenterade (några av dem saknar definitivt pärlstatus), men urvalet – gjort efter upphovskvinnornas ”pirrkänsla” – kan tjäna som en början för den som vill göra egna badplatsupptäckter längs de svenska vattenvägarna.
Historiskt flöte
Förutom sina badpärlor innehåller Havsbad en badhistorik, en badmodeexposé och ett avsnitt om simkonstens utveckling. En återkommande person i de avsnitten är den svenska kungen Oscar II. ”Kungen”, skriver författarna, ”dyker upp som ett historiskt flöte på varenda badort och i all litteratur som handlar om bad i havet.” De menar att det var Oscars II:s förtjänst att intresset för havsbad slog igenom så starkt här i landet.
Det påståendet leder vidare till ett antal av de historiska kallbadorter som presenteras i boken. Där finns förstås Gustavsberg – ”Sveriges äldsta badort” – samt Lyckorna och Ljungskile – samtliga med Uddevalla som närmaste centralort – Saltholmen utanför Göteborg, Varbergs kallbadhus (”Europas tjusigaste badtempel”) och de skånska baden i Mölle, Helsingborg (Pålsjöbaden), Malmö (Ribersborgs kallbadhus och Sibbarps kallbadhus) och Skanör-Falsterbo.
Till ovanstående badhistoriska bukett presenterar boken ett antal bad som, även om de inte har samma antal badår på nacken, ändå kan ståta med både tradition och badvänlig inspiration. Dit räknas Visby havsbad, Nynäs havsbad och Saltsjöbadens friluftsbad. Lägg till dem Borgholms så sent som i juni förra året nyinvigda kallbadhus. Till dess äldsta föregångare från 1882 kom Oscar II med fartyget Drott 1893 och två år senare besöktes badet av ingen mindre än den tyske kejsar Vilhelm II som kom dittuffande på ångfartyget Hohenzollern.
Strandbad
Kallbadhus i all ära, men det är inte säkert att alla badande är lika inspirerade av dessa snickarglada skapelser med sin historiska doft av aristokrati och oligokrati. För dem presenteras som alternativ i Havsbad ett antal underbara stränder runtom i landet. Dit hör Stenungsbadet utanför Stenungsund, Getterön utanför Varberg, Tylösand, Skanör-Falsterbo, Sandhammaren utanför Ystad, Pite havsbad, Salusand norr om Örnsköldsvik, Smittinge havsbad utanför Härnösand, Tranviken – ”Norrlands Hawaii” – utanför Sundsvall och Hölick utanför Hudiksvall.
På något av de nämnda baden kan det vara på plats att som en historisk nick till flydda badtider och med dagens EU-prover i friskt minne följa följande hygieniska vinkar från 1890 av en badläkare: ”När man genom att doppa sig bragt hela kroppen i beröring med det salta elementet, så bör man ställa sig upprätt på så djupt vatten, att det når ungefär till knäet, och vänd mot stranden afvakta den framrullande vågen.”
(Artikeln publicerad 2004-07-01)
Havsbad: Svenska badpärlor
http://www.ne.se/rep/havsbad-svenska-badpärlor
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
