Hippologi:
Hästencyklopediskt
av Arne Järtelius och Christina Mikkelsen
NE-redaktörer
Det är inte bara människor som tävlar i olympiska spel. Även hästar medverkar och vid OS i Athen tävlar de i banhoppning, dressyr och fälttävlan. Samtliga de momenten kom med på OS-programmet när spelen hölls i Stockholm 1912.
Tidigare i OS-historien har hästar också tävlat i hästpolo (1900-36), voltige (1920) och höjd- och längdhoppning (1900), men dessa grenar finns inte längre med och svenskgrenen körning har hittills inte funnits med på OS-programmet. Nämnas i sammanhanget bör att Stockholm 1956 hyste särskilda olympiska ryttarspel på grund av att de australiska karantänbestämmelserna omöjliggjorde ryttartävlingar i samband med OS i Melbourne samma år.
 |
|
|
Sporthästar och hästsporter
Vid OS i Athen kommer Sverige att delta med följande hästar och ryttare:
Hopp Butterfly Flip (Malin Baryard), Mac Kinley (Rolf-Göran Bengtsson),
Cardento (Peter Eriksson), Magic Bengtsson (Peder Fredricson) samt med Classic
H (Helena Persson) som reserv.
Dressyr Guinness (Louise Nathhorst), Just Mickey (Tinne Vilhelmson), Briar (Jan Brink) och Sack (Minna Telde) samt som reserv fram till avresan Corrado WL (Helena Larson).
Fälttävlan Stand By Me (Linda Algotsson), Keymaster (Magnus
Gällerdal) och Robin des Bois (Sara Algotsson).
Vilka chanser de olika svenska ekipagen ska tillskrivas är självklart svårt att säga. En eller annan medalj tror man sig nog kunna hösta in av de totalt 20 medaljer som den svenska truppen sammanlagt hoppas kunna bärga. Sägas kan att speciellt ryttare som Malin Baryard, EM-silvermedaljören Jan Brink och dito EM-silvervinnaren Linda Algotsson, efter tidigare framgångar tillskrivs en hel del chanser att lyckas ganska bra.
Men det är inte enbart vid olympiska spel som hästen får delta i leken. I sportens värld deltar hästar också i bl.a. körsport, galoppsport, travsport, voltige, hästpolo, gymkhana och westernridning.
Arbetshästar och hästjobb
I krig har hästen varit med från bronsåldern och in i vår egen tid. Under första världskriget deltog miljontals beridna män, och när andra världskriget bröt ut var hästkraften fortfarande att räkna med. Polackerna gick ut i det kriget med 86 000 hästar, tyska Wehrmacht hade nästan lika många till sitt förfogande, medan den sovjetiska armén räknade in totalt 1,2 miljoner stridshästar. Under allra senaste tid har hästar kommit till användning i krigen både i Afghanistan och i samband med konflikten om Kashmir.
Till jordbruket kom bruket av hästar förhållandevis sent. I Europa var det först på 700-talet e.Kr. som hästar började användas, och det dröjde till 1700-talet innan hästen slutligen intog oxens plats i jordbruket. Där upplevde den, historiskt sett, en ganska kort period. I dag används hästar i Sverige i någon liten utsträckning inom skogsbruket, men i övrigt har den främst fått fritidssysslor att sköta.
Inom industrin och för transporter har hästen använts i samband
med sådant som gruvbrytning liksom att dra kvarnar och båtar samt järn-
och spårvagnar. Den förnämsta hästjärnvägen av
dem alla torde ha varit den österrikisk-ungerska 20 mil långa linjen
LinzBudweis. Den var i bruk 183272 och transporterade under sin glans
dagar 150 000 passagerare om året.
Hästraser och rashästar
The New Rider´s Horse Encyclopedia (2003) är författad av den brittiska hästboksförfattaren Elwyn Hartley Edwards och har nu utkommit på svenska: Hästar: en encyklopedi för ryttare och andra hästvänner. Den tar oss med på en hästtur som börjar för 60 miljoner år sedan och landar i dagens olympiska spel. Bokens tyngsta del utgörs av ett kapitel om världens hästar som framför allt innehåller en längre genomgång av de olika raser eller typer av hästar som finns.
Hästraser med tillhörande stamböcker är ett ganska nytt påfund. Bortsett från det engelska respektive det arabiska fullblodets stamböcker är mycket få mer än hundra år gamla. Innan stamboken kom in i bilden torde det som i dag kallas för ras ha inneburit en grupp djur som levde inom ett visst område. Med stamboken i handen används numera ras om en grupp hästar som uppfötts selektivt under tillräckligt lång tid för att raskaraktär, utseende och gång ska kunna anses vara stabilt rasspecifika.
I boken skiljs mellan stängda och öppna stamböcker. De stängda är förbehållna fullblod och tillåter inte att korsningar med andra raser förs in. I de öppna stamböckerna får en häst registreras om föräldrarna är registrerade eller godkända av rasföreningen och tillhör en stambokförd familj. Eftersom föräldrarna inte behöver vara av samma ras ger de öppna stamböckerna uppfödarna större frihet att blanda olika blodslinjer.
Delas hästarna in efter blodslinjer finns kallblod, varmblod (fullblod och halvblod) och ponnyer. Till kallbloden räknas Europas tunga hästraser och till fullbloden hänförs araben, det engelska fullblodet och det angloarabiska fullblodet. Det finns argument för att inkludera även den tåliga berberhästen och den ädla iberiska eller spanska hästen i kategorin fullblod. Som halvblod räknas alla raser som ursprungligen uppstått genom korsning mellan fullblod och icke fullblod. Som ponnyer, slutligen, räknas alla hästar under en viss mankhöjd (i Sverige går den gränsen vid 148 centimeter).
I bokens encyklopediska del får vi oss sedan i ord och bild presenterat hela 79 raser från arabiskt fullblod till mustang, var och en med en egen faktaruta innehållande färg, område, användning och mankhöjd.
Hästskötare och skötsel av hästar
Om att vara hästägare handlar ett viktigt avsnitt i boken. En del av dem som skaffar sig häst i dag, det kan vara till sig själva eller till sina hästintresserade barn, vet kanske inte riktigt vad ett så stort och krävande djur har för behov. Man har kanske inte heller någon tradition av djurhållning i familjebakgrunden som man hade förr när hästar och andra djur fanns på varje gård. Hästar är stora och starka djur som fordrar kunskap, omsorg, tid och arbete av sin ägare för att må bra och fungera som de ska. Så om man själv inte har så stor kunskap om hästar och hästhållning är det nödvändigt att ha hästkunniga personer till sin hjälp. Ett kapitel handlar också om hanteringen av hästen där nyckelorden för en säker hästhantering är lugn och förtroende.
Hartley Edwards bok ger i ett särskilt kapitel råd och dåd om vilka faktorer man ska tänka på när man ska köpa en häst: vad hästen är ämnad för, ryttarens erfarenhet och kompetensnivå, hur hästhållningen skall ordnas och priset. Det gäller med andra ord att tänka efter vad man ska använda sin häst till innan man börjar se sig omkring efter en att köpa. Man ska också tänka på att själva köpesumman bara är början på en rad utgifter för att hålla en häst.
Extern länk: Hästsport
vid OS i Athen (Svenska ridsportförbundet)
(Artikeln publicerad 2004-08-11)
Hippologi: Hästencyklopediskt
http://www.ne.se/rep/hippologi-hästencyklopediskt
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
