Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Att våra beteenden förändrats både tack vare och på grund av Internet är de flesta nog tämligen överens om. Det förhållandet att nio av tio svenskar har tillgång till Internet talar också sitt tydliga språk. Men hur använder man sig av nätets möjligheter, och hur har sociala medier, som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud, påverkat våra individuella beteendemönster? Att ha tillgång till Internet är en sak, vad man sedan gör och inte gör med hjälp av sin uppkoppling är något helt annat.
För några år sedan riktades mycket av uppmärksamhetens ljus på den webbaserade mötesplatsen Lunarstorm, riktad till barn och ungdomar och Sveriges första stora sociala mötesplats på webben. I dag har uppståndelsen kring Lunarstorm minskat betydligt. I stället står andra sociala medier som Facebook, Pusha, Flickr, Twitter och den så kallade bloggosfären i centrum för intresset – men hur länge? Och, återigen, vad gör gemene man och kvinna på de nämnda webbplatserna? Det är vad ett antal nystartade forskningsprojekt ska ta reda på. Men först: hur ser Internettillgången ut i dag?
Internet i världen och Sverige
Av alla världens länder är det 34 där mer än hälften av befolkningen har tillgång till Internet. I topp ligger Grönland, där mer än 90 procent av befolkningen är uppkopplad. Sverige hittas på sjunde plats med drygt 80 procent. Globalt sett är däremot färre än var fjärde person uppkopplad. Landet med totalt sett flest Internetanvändare i världen är Kina. I många länder, Kina hör definitivt dit, är Internet hårt censurerat och användarna strängt övervakade.
Internet handlar självklart också om pengar, enorma pengar. Av de tre största sökmotorerna i världen – Google, Yahoo och Microsoft – hade Google 2008 en vinst (revenue) på 22 miljarder dollar, dvs. ca 175 miljarder kronor. Av den summan var motsvarande 40 miljarder kronor ren vinst (net profit).
Internet handlar självklart också om pengar, enorma pengar. Av de tre största sökmotorerna i världen – Google, Yahoo och Microsoft – hade Google 2008 en vinst (revenue) på 22 miljarder dollar, dvs. ca 175 miljarder kronor. Av den summan var motsvarande 40 miljarder kronor ren vinst (net profit).
I dag har 86 procent av den svenska befolkningen över 16 år tillgång till dator i hemmet. Hela 83 procentenheter av dessa har tillgång till Internet. Det framgår av siffror från juni 2009 presenterade av World Internet Project (WIP).
När Internet introducerades i Sverige vid mitten av 1990-talet var det, förutom studenter och teknikintresserade, unga förvärvsarbetande och personer i medelåldern som skaffade sig tillgång till det. Vid den här tiden var Internet inte heller något som barn och ungdomar använde sig av i någon större utsträckning. År 2000 var det fortfarande personer mellan 35 och 55 år som dominerade bland de svenska Internetanvändarna.
De digitala infödingarnas intåg
Därefter har läget förändrats: 2008 har nästan alla unga svenskar tillgång till Internet i hemmet. Endast några få procent av dem står utanför. Internettillgången sjunker sedan med åldern fram till pensionsåldern. En jämförelse av förhållandena 2000 med 2008 visar att Internettillgången bland de yngre, 18–25 år, i det närmaste fördubblades. Tillgången ökade också betydligt bland de yngre pensionärerna, 65–74 år. Endast 17 procent av dem hade tillgång till Internet 2000. Under de följande åtta åren tredubblades Internetanvändandet i den gruppen.
Gick det trögt för Internet att sprida sig uppåt i åldrarna, så gick det desto fortare nedåt i åldrarna till de allra yngsta. Så gott som alla svenska barn i skolåldern, från nio år och uppåt, är i dag bekanta med Internet. "Det anmärkningsvärda är dock inte skolbarnen utan vad som hänt bland förskolebarnen under de senaste åren. Här har Internetanvändandet blivit allt vanligare, och redan vid fem års ålder har hälften av alla barn använt Internet" skriver WIP i sin rapport om Internetanvändandet 2009. Det gör att vi kan vänta oss att Internet i många barnfamiljer kommer att bli minst lika självklart som TV. Familjens dator (eller datorer) står för det mesta på och blir på så sätt en naturlig del av vardagsmiljön, även för de minsta.
Praktiska och sociala aktiviteter
Men vad döljer sig bakom siffrorna ovan i form av individuella beteenden och kulturella förändringar? Med andra ord: hur använder vi oss av nätet? I snitt är e-brev (97 procent), nyhetsläsning (87 procent), information om tidtabeller och produkter (86 procent), nättidningsläsning (79 procent) och betalning av räkningar (78 procent) de viktigaste användningsområdena för Internetanvändarna. Endast 3 procent av dem har en egen blogg och inte mer än 11 procent av dem är med i något socialt nätverk.
När det gäller de ungas - de digitala infödingarnas - beteende på Internet avviker det markant från genomsnittet. Enligt rapporten Unga svenskar och Internet, publicerad av World Internet Institute i december 2008, framkommer att det är spel och video som är barnens inkörsport till Internet. Det börjar kanske med "Björnes magasin" och därefter är det filmer och spel som drar till sig de minstas intresse av Internet. När de här barnen börjar skolan blir deras Internetanvändning mer frekvent. Men det är inte i skolarbetet Internet i första hand används, utan för spel och för att hålla kontakt med kompisar. Kontakten med vänner via Internet blir allt viktigare ju närmare tonåren barnen kommer. Den största andelen dagliga Internetanvändare återfinns också i åldrarna 14 till 18 år. Men det är först i nästa åldersintervall – 19–25 år – som man ägnar mest tid åt Internet.
Att vara medlem i ett socialt nätverk på Internet är vanligast bland 15–17-åringar. Så många som 70 procent i den gruppen är medlemmar i en eller flera sådana. Det handlar om webbaserade mötesplatser som Facebook, MySpace, Lunarstorm, Apberget och Qruiser. Samma åldersgrupp dominerar även bloggandet. 25 procent av Internetanvändarna mitt i tonåren – med unga kvinnor i klar majoritet – har en egen blogg, och de deltar i ett eller flera sociala nätverk. När det gäller unga män föredrar de framför allt underhållningsinriktade aktiviteter som att spela spel och lyssna på (ofta nedladdad) musik.
Unga nätkulturer
Så långt och med många siffror att luta oss emot, står vi på ganska fast mark när det gäller att få en uppfattning om Internetanvändandet här i landet. Men när det gäller att ta reda på hur personerna och grupperna bakom siffrorna agerar och, inte minst, hur detta agerande på olika sätt påverkar dem och en större eller mindre del av vår kultur, börjar marken att gunga betänkligt. Det är mycket vi tror och menar oss veta, men vad vet vi egentligen?
Unga nätkulturer är en skrift som KK-stiftelsen under ledning av Stig-Roland Rask gav ut för några år sedan. Den innehåller "röster om nätet, framtiden, värderingar och lärande". Det hade kanske stannat med den, men förra året tog KK-stiftelsen ett steg vidare och startade forskningsprojektet "Unga nätkulturer". Initialt avsattes 15 miljoner kronor, men intresset och kvaliteten på ansökningarna var så högt att stiftelsen vid sitt decembersammanträde 2008 beslutade att dela ut hela 35 miljoner kronor fördelat på nio olika projekt.
Samtliga projekt är knutna till någon högskola eller något universitet men dessa har samarbetspartner på olika ställen ute på nätet, som MySpace, Hyper Island, Pirate Bay, Svenska pokerförbundet, Telia Sonera och Ericsson. Vad projekten ska studera är sådant som hur onlinespel är gränsöverskridande och öppnar för nya sociala strukturer, hur sociala och rättsliga normer uppstår när IT används, hur mångfalden av kommunikationssätt och sinnesintryck påverkar individens syn på lärande, kunskap och på sig själv och hur webbplatser där barn och unga reflekterar och diskuterar tankar, problem och åsikter om sin livssituation utvecklas och fungerar.
De sex projekten har ett gemensamt nyhetsbrev att prenumerera på för den som vill gå från tro till vetande när det gäller hur Internet påverkar det unga Sverige och vad det kan betyda för framtidens Sverige.
Externa länkar: World Internet Institute och Unga nätkulturer (KK-stiftelsen)
(Reportaget publicerat 2009-07-14)
Homo interneticus och nätkulturen
http://www.ne.se/rep/homo-interneticus-och-nätkulturen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
