Arne Järtelius, aktualitetsredaktör och Låtta Skogh, biologiredaktör
Tord Andersson är kommunekolog i Malmö stad. Närmare bestämt återfinns han på något som kallas för strategienheten på Stadsbyggnadskontoret. Kommunekolog har Tord varit sedan 2003 och NE:s utsända träffar honom för att få veta mer om hans arbete och hans arbetsuppgifter. Kort sagt: vad gör en kommunekolog och varför?
 |
|
Tord Andersson är den tjänsteman i Malmö stad som håller naturvärdenas fana högst. |
|
LÅTTA SKOGH/NATIONALENCYKLOPEDIN |
Kommunerna i Sverige började anställa kommunekologer kring decennieskiftet 1990. Det var då man på allvar började inse att detta med naturvård i allmänhet och biologisk mångfald i synnerhet inte sköter sig självt. Man insåg även att det kunde vara bra att ha någon inom kommunen som var expert på det ekologiska och som, så att säga, kunde hjälpa naturen på traven. Tord Andersson förklarar:
– Sitt nuvarande uppsving fick ekologin på kommunnivå 1999 när miljöbalken trädde i kraft och miljörätten fick en starkare ställning här i landet. Men även tidigare, på 1960- och 70-talen, fanns ett grönt tänkande i kommunerna inte minst inspirerat av olika gröna vågor. Skillnaden då mot nu var att arbetet sköttes lite på en höft och utan alltför mycket framförhållning. Framför allt var inte den tidens kommunekologer insyltade i den övriga planeringsprocessen på ett sätt som jag och mina kolleger är i dag. Nu har pendeln slagit över åt andra hållet. I dag ska det ofta vara målstyrt in absurdum och målen ska vara både mätbara och uppföljbara. Det är alltför ofta viktigare att man uppfyller målen än att det biologiskt sett blir bra i slutänden. Att uppfylla mål borde inte vara något självändamål, som jag ser det.
Ekologi definieras av uppslagsboken som ”vetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omvärld”. Varje organism befinner sig i ett växelspel med olika omvärldsfaktorer. Det låter sig väl sägas, men vad betyder det i praktiken att vara kommunekolog? Tord Andersson, som i botten har en utbildning i biologi vid Lunds universitet, har flera svar på den frågan.
– Det finns kommunekologer och kommunekologer. Vilken typ av kommunekolog som en viss kommun har beror på hur just den kommunen är organiserad och vad man vill att kommunekologen ska uträtta. Handlar det om en liten kommun så svarar kommunekologen för väldigt mycket mer än enbart naturvård och i sådana kommuner man har man ofta sin tjänst förlagd till miljökontoret. Det jag gör i Malmö, som ju är en stor kommun, förutom ren naturvård är att jobba med den kommunala översiktsplanen. En sådan plan skapas i snitt vart tionde år. Det är då man lägger upp planerna för kommunens utveckling på lång sikt. I Malmö har vi nu gått över till att ha en rullande översiktsplanering i stället för att göra en kraftansträngning vart tionde år. Det betyder att vi fortlöpande ser över olika områden eller ämnen inom planeringen.
Som ett exempel på det senare nämner Tord den genomgång han gjorde 2009 betitlad ”Klimatet, havsnivån och planeringen”. I den undersökte man konsekvenserna för Malmö med de stigande havsnivåerna och vad man kan och bör göra för att skydda sig. När det sedan blir dags för att revidera den stora översiktsplanen för kommunen lyfter man in sådana delanalyser.
Översiktsplanen är att se som den allt omfattande och övergripande planen för kommunen och det är mot den som alla sär- och sidointressen ska sammanvägas. Således har Malmö stad ett naturvårdsprogram som innehåller 172 områden som betraktas som särskilt värdefulla. Översiktsplanens uppgift i förhållande till kommunens naturvårdsprogram är att se efter vilka andra intressen i de aktuella områdena som bör beaktas. Det kan vara sådant som kulturmiljöaspekter, bostadsbyggande eller anläggandet av vägar. Det är översiktsplanens uppgift att man ska kunna väga sådana intressen mot varandra.
– Som kommunekolog ska jag identifiera de områden i kommunen som ur natursynpunkt är att betrakta som särskilt värdefulla. Jag skulle kanske helst se att just de värdena beaktas alldeles särskilt noga, men jag måste samtidigt vara beredd på att det finns andra värden och värderingar som är minst lika viktiga. Jag kan väl sägas vara den tjänsteman i kommunen som håller naturvärdenas fana högst, men jag får för den skull inte vara blind för att det finns andra värden som ibland väger minst lika tungt eller tyngre
Det senast sagda leder vidare till att fråga kommunekologen om han har någon makt, någon möjlighet att styra skeendet i någon viss riktning?
– Nej, det kan jag inte säga. I kommunen är det politikerna som fattar besluten. Men det är tjänstemännen, sådana som jag, som förser politikerna med beslutsunderlag. Eftersom politikerna inte är experter så blir det väl ofta på det viset att jag som tjänsteman med expertkunskap inom ett visst område försöker att argumentera för att just det ena eller andra beslutet bör fattas. Men det är ju inte alltid politikerna lyssnar på mina argument eller så är det att andra argument väger tyngre. Jag försöker hela tiden att vara så saklig och så tydlig jag bara kan, men det är alltid politikerna som har sista ordet i kommunen.
Hur är det då att som biolog och ekolog med de levande och ganska sköra värden som naturen står för samsas med dem som står för hårdare värden som nya jobb, bredare vägar och fler bostäder?
– Jag upplever att alla kämpar lika mycket var och en för sina frågor. Kolleger som exempelvis är trafikingenjörer eller som jobbar med bostadsfrågor – nej förresten, det är ett undantag; bostadsfrågor har medvind i alla lägen i Malmö för tillfället – men i övrigt gäller att vi får fajtas på lika villkor. Som företrädare för de gröna intressena kan jag känna att det inte går att åsätta dem samma lönsamhet i kronor och ören som en del andra kommunala myndigheter kan göra. Ett nytt grönområde ger ytterligare goda möjligheter till rekreation för malmöborna, men att sätta siffror på just det området är svårare än om det exempelvis handlar om att bygga 20 nya bostäder. Det är inte lika lätt att få igång en politiker på en ny grön yta som det är om ett företag säger att det vill etablera sig på samma yta. Sådan är ju nu en gång för alla den verklighet vi lever i med politiker som för det mesta i första hand tänker på fyra års sikt, medan jag som tjänsteman försöker ha en lite längre tidsram för mina förslag.
Det sista just sagt kommer Tord Andersson att tänka på en utredning han nyligen läst. I den ville man ta reda på vad ett företag prioriterar i samband med en etablering. Som första prioritet satte man barnomsorg och skolor, som andra prioritet kom tillgången på grönområden. Det kan vara något för politiker av olika färg att tänka på i både val- och andra tider.
Länk till NE.se
I huvudet på en kommunekolog
http://www.ne.se/rep/i-huvudet-på-en-kommunekolog
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
