Arne Järtelius, NE-redaktör
Visst vore det väl spännande att få läsa exempelvis Daniel Westlings korrespondens med kung Carl XVI Gustaf! Eller kronprinsessan Victorias brev till sin pappa i samband med förlovningen med nämnde Westling. ”Snälla pappa...” Eller, varför inte, kungens privata brev till Silvia Sommerlath när det efter en kort blick sa klick.
 |
|
Äktenskapskontraktet mellan kronprins Oscar (I) och prinsessan Joséphine av Leuchtenberg undertecknades i Eichstädt 1822 av prinsessans föräldrar och den svenske kungens sändebud. |
|
©KUNGL. HOVSTATERNA. FOTOGRAF ALEXIS DAFLOS |
Möjligt att få se ovanstående är det i så måtto att den kungliga korrespondensen (och andra kungliga arkivserier) sparas. Men över det som finns i H.M. konungens familjearkiv – Bernadotteska arkivet – bestämmer kungen alldeles själv, och när det gäller de ovan nämnda angelägenheterna så lär han – i den mån den antydda korrespondensen finns – inte vilja dela med sig till någon bredare allmänhet.
Kanske kommer kronprinsessan Victoria den dag hon blir drottning att ha andra uppfattningar om vad som ska vara publikt och inte. Qui vivra verra – den som lever får se – som Bernadotteska arkivets upphovsman Karl XIV Johan kanske skulle ha sagt.
Kungens arkivarie
Ingemar Carlsson är för närvarande kungens arkivarie, eller Bernadotteska arkivets vårdare, som den egentliga titeln lyder. Det har han varit i tjugo år, lika lång tid som det gått sedan han pensionerades från sin tjänst som förste arkivarie i Riksarkivet. Bernadotteska arkivet (BFA) leds av en styrelse under ledning av riksmarskalken, men det är kungen som har sista ordet i arkivet.
Själva arkivet med sina 400 hyllmeter av familjen Bernadottes privata handlingar finns i en depå på Ulriksdals slott. Det är därifrån handlingar beställs för att sedan kunna beses och beforskas antingen i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet i Stockholm eller på Riksarkivet. Ingen annanstans. Allt som i vanliga fall är lån mellan olika arkiv inom eller utom landet saknar giltighet när det gäller BFA. Detsamma är fallet med den annars så generösa svenska offentlighetslagstiftningen. BFA är kungens privata egendom. Det är kungen, eller någon på hans uppdrag, som lämnar tillstånd i varje enskilt fall.
Enligt arkivarien är kungen väldigt generös med att ge forskare tillstånd att få se vad de önskar i arkivet. Kungen brukar sätta gränsen vid sådana saker som har att göra med familjen Bernadottes ekonomi, interna familjeuppgörelser och juridiska spörsmål. Alltsammans material som historiker ganska sällan efterfrågar.
Kungliga arkivgränser
Den som vill se något som finns i BFA gör en skriftlig ansökan som ställs till Stiftelsen Bernadotteska arkivet. Men vem är det som får se handlingar i BFA? Måste man vara disputerad eller räcker det om man sitter och plitar på sin 20-poängsuppsats i historia?
Enligt arkivarien finns det material av två sorter i BFA. Det är antingen sådant som är tillgängligt eller sådant som inte är tillgängligt alls, inte för någon. Material av den förra typen är tillgängligt för alla. Det må gälla släktforskning – det är många som letar efter någon historisk anknytning till den kungliga familjen – skrivandet av århundradets doktorsavhandling eller aftonpressens senaste löpsedel. Det är inte alla privata arkiv som tillämpar den principen, men där man gör det blir det rättvist. För att få se handlingar i BFA behandlas alla likadant, och kungen är noga med att den principen följs.
Således kan den som vill ta del av den beundrarpost till kronprinsessan som flyter in till hovet mycket väl göra det. När det däremot gäller brev från familjemedlemmar till Victoria är det stopp. Där går arkivgränsen. I tid kan gränsen för offentlighet antingen vara 70 år eller, om kungen anser att ett brev är av privat natur, ”gränslös”, icke tidsbegränsad.
Kunglig arkivförteckning
Intresset att se handlingar i BFA går enligt Ingemar Carlsson i vågor. När det för några år sedan – 2005 för att vara exakt – var dags att uppmärksamma unionsupplösningen mellan Sverige och Norge ”satt halva Norges humanistkår i omgångar här på slottet och gick igenom handlingar”. En viktig anledning till det var att det inte sparats så mycket handlingar från den här tiden på den norska sidan.
I Sverige blev det ordentlig ordning på familjen Bernadottes arkiv redan från början genom att Karl XIV Johan hade en väldig ordning på sina papper när han kom till Sverige i slutet av oktober 1810, och på det viset har det fortsatt med Ingemar Carlsson som den senaste länken i den kedjan.
Vad som finns i kungens familjearkiv? Det enklaste sättet att ta reda på det är att ta del av föreståndare Ingemar Carlssons bok Kungens familjearkiv (1995). Det är en kommenterad arkivförteckning av ett slag som borde bilda skola.
I kungens arkiv
http://www.ne.se/rep/i-kungens-arkiv
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
