Idéer om livet
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Biologi hör till vare sig min starka sida eller mitt stora intresse. Biologi (liksom fysik, kemi och matematik) är för mig något som bara finns där utan att jag ska behöva bry mig. Inte heller gör det för mig någon skillnad vad jag kan och inte kan i ämnet. Naturen har för mig ändå sin gång.
För mig är det framför allt historia som gäller och då jag såg att Augustprisjuryn i år som enda historiska framställning annars brukar det flöda av dem - nominerat en bok i ämnet vetenskaplig biologihistoria fick jag nöja mig med den. Och vilket nöje! Jag hann inte längre än till första meningen i det första av Nils Uddenbergs tvåbandsverk Idéer om livet förrän jag var fast. Där står det: Troligen är animismen mänsklighetens äldsta religion. Det väckte historikern i mig: äntligen har jag fått en början på historien att ta fasta på!
I tjugo kapitel och 600 sidor från Guds ordning i naturen till Biologi som metafysik tar professor Uddenberg med oss från antiken och in i vår egen tid. Vad han där presenterar är inte enskilda upptäckter utan biologins teoretiska och filosofiska utveckling från början och fram till de begrepp som präglar vår egen tids biologi.
Nils Uddenberg är inte biolog till professionen. Han har i stället närmat sig ämnet som läkare och psykiatriker samt genom sitt engagemang i debatten om genteknik, naturvård och sociobiologi. Som deltagare i den debatten upplevde han en historielöshet bland både allmänhet och experter, och det är i mycket för att råda bot på den han skrivit denna biologihistoria.
För att undvika en alltför anglosaxiskt dominerad historieskrivning har han tagit med en hel del för en svensk publik mindre kända tyska biologer Rudolf Virchow och Ernst Haeckel är två namn som därtill förmodligen spelat en större roll för utvecklingen i vårt land än mången mer känd britt eller amerikan. Men eftersom Uddenberg skriver för en svensk publik har han sett som sin uppgift att lyfta fram en rad framstående men inte banbrytande svenska forskare inom det biologiska fältet.
Uddenberg avslutar sin biologihistoria med att fråga: Kan biologin någonsin undgå att bli metafysisk? Oavsett den omvälvning Darwins utvecklingslära stått för och den sekularisering av biologin den inneburit lånar naturen sig själv gärna till gudomliga tolkningar av sin ordning. Den inledningsvis nämnda animistiska synen på naturen övergavs inte av vetenskapen förrän genetik och utvecklingslära möttes så tätt inpå vår egen tid som för en mansålder sedan. Det vetenskapliga trendbrottet brukar kallas den moderna syntesen, men frågan är hur långt utanför akademierna det har nått ens i vårt eget millennium. För visst är det väl gudagott att vara i naturen?
(Artikeln publicerad 2003-11-28)
Idéer om livet
http://www.ne.se/rep/ideer-om-livet
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
