Ellen Albertsdóttir, NE-medarbetare och frilansjournalist
Nätverk är ett ord i tiden. Inte nog med att nätverkande sägs kunna skaffa dig ett jobb. Vilka människor du omger dig med kan också påverka din hälsa. Följ med på ett försök att koppla samman de lösa trådarna.
Det talas mycket om nätverk. Men enligt Nicholas Christakis och James Fowler, författare till Connected (2009) är nätverksskapandet inget nytt. Det är en del av vårt genetiska arv. Dessutom påverkar våra sociala nätverk hur vi känner oss, vilka sjukdomar vi får och hur mycket pengar vi tjänar.
Olika Facebooksyn
Nätverkandet föddes alltså inte med Facebook. Men att utvecklingen har gått fort framåt visar inte minst Jeanette Gardner och Katarina Widoff i boken Bli en skicklig nätverkare. I handboken, som gavs ut 2007, tipsas läsaren om att använda sig av en enkel databas för sina kontakter då ett papperskartotek snabbt blir rörigt.
Facebook är onekligen betydligt smidigare än papperskartotek. Antagligen sväller det också ut ännu snabbare. En del har flera hundra Facebookvänner, medan andra har över tusen. Alla har dessutom olika syn på hur man förhåller sig till sitt eget Facebooknätverk.
Ska det vara professionellt eller privat, eller kanske både och? Hur gör man med privata festbilder om man har blivit ”vän” med chefen? Det är möjligt att dölja mer privata delar på Facebook för utvalda kontakter under kontoinställningar. Men det är krångligt.
Dunbars siffra
Inte heller verkar det som att en vän på Facebook är samma sak som en vän utanför den sociala mötesplatsen. Facebook har undersökt hur användarnas kontakter med deras vänner ser ut. Det visade sig att en användare med 500 vänner i genomsnitt kommunicerar med 20 av dem och har tät kontakt med ungefär tio.
Samtidigt kommunicerar man över huvud taget inte alls med 96 procent av Facebookvännerna. I många fall där det finns en kontakt är den inte ömsesidig.
Detta överensstämmer med den så kallade Dunbars siffra: en teoretisk övre gräns för hur många människor en person klarar av att hantera sociala relationer till. Gränsen brukar sättas till 150 personer.
Svaga länkar ger jobb
Grundaren av den professionella mötesplatsen LinkedIn, Reid Hoffman, har däremot själv runt tvåtusen kontakter på just LinkedIn. Även om han påstår att han har träffat nästan alla någon gång erkände han i en intervju i Business Week att det ibland tar en stund att koppla namn till ansikte.
Trots detta rekommenderar han ändå ofta sina egna kontakter för andra kontakter. Det är detta som anses vara de sociala sajternas stora styrka. Chanserna till nya jobb dyker sällan upp i den närmsta vänskapskretsen utan kommer vanligtvis från en väns vän eller från någon i den ytliga bekantskapskretsen. Detta kallas för ”svaga länkar”. Anledningen till att ”svaga länkar” anses vara betydligt effektivare än starka kontakter är att det ses som en liten insats från tipsarens sida.
– Rekommenderar du någon för ett jobb kan du få skulden när det inte fungerar. Om länken är svag ses ansvaret som mindre. Du tar inte samma risk när du rekommenderar en gammal studiekamrat till ett jobb som när du tipsar om brorsan, säger Fredrik Liljeros, docent i sociologi vid Stockholms universitet, till Dagens Nyheter.
”En som har, han skall få”
Om man däremot ingår i fel nätverk är det också svårt att ta sig in i ”rätt” nätverk. Det vill säga: det kan vara svårt att ta sig in i de nätverk som man tror kan främja karriären. Man kanske saknar kunskap om de regler för social samvaro som är en självklarhet i vissa nätverk. Eller så kommer minglandet, som krävs i vissa kretsar, inte naturligt.
Ett filosofiskt resonemang som förklarar varför så många stannar kvar i nätverksperiferin är Matteuseffekten. Den utgår från Bibelns Matteusevangelium 25:29: ”Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.”
I nätverkens kärna sitter trots allt bara ett fåtal. Matteuseffekten understryker att den som har makt och pengar hela tiden får mer av detta. Det är trots allt en stor skillnad mellan att gå på en kommunal skola och att gå på en dyr privatskola. På den senare skapas ofta starka nätverk som kan hjälpa de tidigare eleverna senare i livet.
Strategiskt nätverkande
Några grundläggande tips till hur man kan ta sig in i nya nätverk ges i Gardners och Widoffs handbok. Det handlar om att vara målinriktad och fokuserad. Men också om att både ge och ta. Tipsa inte andra för att du själv vill få tips utan gör det förbehållslöst. Samtidigt är det viktigt att rensa ut kontakter som bara tar utan att ge själva.
Kortfattat:
”När du ber vänner och bekanta om råd, när du presenteras för nya människor, när en person pratar varmt om att han känner dig – då jobbar ditt nätverk”, enligt Gardner och Widoff.
Men enligt de båda författarna bör man vara strategisk i sitt nätverksarbete. Man bör hålla kontakten med sina vänner och affärskolleger. Det handlar inte bara om att boka in luncher utan också om att komma ihåg deras födelsedagar.
Sex steg bort
Teorin six degrees of separation utgår från att man kan nå vem som helst på färre än sex steg. Tänk då hur många man kan nå om man har ett stort nätverk som man underhåller, menar Gardner och Widoff.
Visst kan tanken på nätverkande och minglande upplevas som stressande. Men vad det egentligen handlar om är att upprätthålla relationer med vänner och kolleger. Enligt Fredrik Liljeros är grundprinciperna för sociala nätverk desamma i dag som för tusen år sedan. Och enligt författarna till Connected driver och formar sociala nätverk så gott som allt i våra liv.
Att massan, och därmed det nätverk vi ingår i, är en stark kraft visar även socialpsykologisk forskning. Vi tenderar att tycka likadant som andra, särskilt om den som tycker något är en auktoritet.
Eller som Nicholas Christakis, som förutom att ha författat Connected också är professor i medicinsk sociologi och sociologi vid Harvard, säger i en mejlintervju med Svenska Dagbladet:
”För att förstå vad en människa är måste vi förstå hur hon är förbunden med andra.”
Inga genvägar i nätverkandet
http://www.ne.se/rep/inga-genvägar-i-nätverkandet
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
