Dan Jansson, frilansskribent
Stadsmänniskan tillbringar cirka 90 procent av sin tid inomhus – i bostaden och på jobbet. Inomhusmiljön är därför mycket viktig för vårt psykiska, sociala och medicinska välbefinnande.
Men det är en miljö som är mycket komplex och svårtolkad. Är till exempel ”sjuka hus”-sjukan en medicinsk realitet eller är den orsakad av mass- och/eller individuell somatisering?
Begreppet inomhusmiljö
Några uttömmande och exakta svar finns inte i antologin Människan inomhus: Perspektiv på vår tids inneliv (2003), som är utgiven av Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, och Vårdalstiftelsen, Stiftelsen för vård och allergiforskning. Det är inte heller tanken bakom verket, enligt redaktörerna Göran Stålbom och Birgitta Johansson. Antologins syfte är ”att belysa olika infallsvinklar, framför allt sådant som tidigare inte har uppmärksammats”.
Antologins 16 essäer är skrivna av en idéhistoriker, två filosofer, en medicinsk antropolog, en sociolog, två arkitekter, en landskapsarkitekt, två yrkes- och miljömedicinare, en miljömedicinare med psykosocial inriktning, en internmedicinare, en vårdforskare och tre tekniker. Urvalet av skribenter garanterar olika anfalls- och infallsvinklar på det komplexa begreppet inomhusmiljö.
Inomhusliv – från bra till dåligt
Debatten om den goda bostaden som ett medel för bättre folkhälsa är drygt 100 år gammal. Roger Qvarsell, idéhistoriker och professor vid Linköpings universitet, beskriver utvecklingen under förra seklet när det gäller inomhusmiljön. Folkhemmets nya ljusa och hygieniska bostäder skulle garantera en hälsosam innevistelse.
I slutet av 1900-talet ifrågasattes allt oftare om bostaden var något hälsosamt. Rapporter duggade tätt om allergiska och överviktiga barn vilkas ohälsa förklarades med att de vistades för mycket inomhus.
Roger Qvarsell varnar för att de människor som sitter fast i bostaden framför TV-apparater och datorer är vår tids underklass.
”Sjuka hus”-sjukan – omdiskuterat fenomen
Enligt Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, finns alldeles för stora kunskapsluckor angående begreppet ”sjuka hus”. Begreppet myntades under 1970-talet och blev snabbt ett samlingsbegrepp för hus med dålig ventilation, mögel- och fuktskador.
NE:s medicinska skribent Jörgen Malmquist, docent i internmedicin, anser i sitt bidrag i antologin att det är fel att söka orsakerna till ”sjuka hus”-symtom enbart i den fysiska miljön. Problemen kan ligga på det psykosociala planet (somatisering). Han beskriver bland annat begreppet medikalisering, som i begränsad bemärkelse innebär att en läkare ”godkänner” en psykosocial problemsituation som ett medicinskt problem.
Carl-Gustaf Bornehag arbetar som forskare om hälsa och inomhusmiljö vid bland annat Karlstads universitet. Han anser att forskarna, trots 25 års forskning, vet väldigt lite om vilka enskilda föroreningar i ett hus som har betydelse för hälsan och vilka mekanismer som ligger bakom. Han anser att forskningen om ”sjuka hus” hittills främst har gällt tekniska aspekter och att den nu måste breddas till ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Åke Thörn är specialist i allmänmedicin samt miljö- och yrkesmedicin. Han är kritisk till begreppet ”sjuka hus” och forskningen kring begreppet som hittills byggt på epidemiologiska metoder. De kräver att både metodik och sjukdomstecken måste vara klara och väl avgränsade. Åke Thörn anser att så inte är fallet när det gäller ”sjuka hus” och ”sjuka hus”-sjukan.
Arkitekturens och trädgårdars betydelse
Antologin innehåller även artiklar om betydelsen av att bostaden ska ge en positiv upplevelse. Karin Dahlberg, professor i vårdvetenskap vid Växjö universitet, betonar att forskning om hur folk har det i sina bostäder inte kan begränsas enbart till traditionella enkäter. Det behövs en kvalitativ forskning med djupintervjuer för att förstå vad begreppet ”subjektiva rummet” betyder för individer.
Olle Nylander, lärare i arkitektur vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har utvecklat ett system för att undersöka bostadens omätbara egenskaper inom sju egenskapsfält: material och detaljer, axialitet, omslutenhet, rörelser, ljus, rumsfigurer och rumsorganisation. Enligt honom har dessa egenskaper stor betydelse får vårt välbefinnande inomhus och för att skapa närvarokänsla.
Ulrika Stigsdotter är landskapsarkitekt och doktorand vid SLU i Alnarp. Hon beskriver resultatet av en ny studie om hur vi påverkas av närvaro respektive frånvaro av grönområden. Resultatet visar att ju närmare naturen vi lever, desto bättre mår vi. Känslor som trötthet, obehaglig stress och irritation ökar ju längre från grönområden vi bor.
En hårdragen slutsats av essäerna blir att det inte är lätt och ofarligt att leva inomhus. Vi bör se upp för ”sjuka hus”, bo i spännande lägenheter med trägolv och brist på axialitet samt ha en trädgårdsplätt utanför för att må bra – val som långt ifrån alla har möjlighet till.
Externa länkar
(Artikeln publicerad 2003-05-22)
Inomhusliv: 90-procentig vistelse
http://www.ne.se/rep/inomhusliv-90-procentig-vistelse
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
