Pär Rittsel
Till slut vände konjunkturen uppåt för en IT-bransch som tillbringat tre år i säck och aska. Efterfrågan tog fart men med en påtaglig återhållsamhet. Vinsterna återvände och platsannonserna dök återigen upp. Uppköpen och fusionerna i programbranschen ökade dramatiskt, medan IBM gjorde sig av med den egna PC-tillverkningen.
Vändningen i ekonomin hade många trott skulle komma redan under 2003, men den lät vänta på sig och smög sig in först under våren 2004. På de fortfarande glest besökta IT-mässorna i Stockholm och Hannover i början av året mötte branschföretagen trots allt återigen kunder på besök, kunder som inte haft en krona att spendera under några år men som nu försiktigt började höra sig för om ny teknik. När jag besökte Flextronics fabrik i Västerås under våren pekade fabrikschefen ut över verkstadsgolvet och sade: ”Jag har en stor jävla konjunkturuppgång på väg där ute.” Den blev tydligare ju längre året gick.
Men tre år av nedskärningar och investeringsstopp har satt sina spår i form av hög kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet. Nya projekt är oftast inriktade på ytterligare effektivisering, tjänster kan man lika gärna köpa utifrån, och outsourcing, alltså utläggning av driften, är ett givet alternativ.
Under året dök begreppet offshore upp i det sammanhanget. Det står för trenden att lägga utveckling, underhåll och/eller drift i lågprisländer. Flera bolag byggde upp serverhallar i Baltikum, medan andra lät indiska programmerare i Bangalore utveckla både interna system och webbportaler – för sju dollar i timmen.
Ericsson lyfte
För Sveriges del stod Ericsson som en symbol för uppsvinget. Åter var det telekomkoncernen som bar upp Stockholmsbörsen sedan hårdbantningen börjat ge resultat. Också det hälftenägda dotterbolaget Sony Ericsson upplevde en dramatisk ökning av både vinst och marknadsandelar, detta samtidigt som ärkerivalen Nokia plötsligt tappade fart.
Bägge telefontillverkarna redovisade en miljard i vinst det andra kvartalet, men för Nokia var det ett allvarligt ras, en halvering från året innan. Ericssons miljard kunde i stället jämföras med en nästan lika stor förlust samma period 2003.
Orsaken till vändningen låg framför allt i försäljningsframgångar för en ny generation telefoner med multimediefunktioner och inbyggd kamera. En rad nya modeller från Nokia övertygade inte alls kunderna på samma sätt, vilket visar hur avgörande det är att komma med rätt produkt i rätt tid och hur förödande det är att tveka i steget ens ett ögonblick.
Fusionsvågen fortsatte
Den internationella IT-marknaden kännetecknades av en rad uppköp, framför allt bland programföretagen. Databasjätten Oracle betalade 10 miljarder dollar för Peoplesoft, en av de ledande tillverkarna av affärssystem. Symantec köpte Veritas för 13 miljarder dollar.
Bägge företagen är i säkerhetsbranschen, där Symantec kommer nedifrån med konsumentled och PC-nät i företagen som specialitet och där Veritas med sina system för lagring och säkerhet rört sig bland Oracles och IBM:s stordatorkunder.
Listan på uppköp kan fylla en spalt, men kan också summeras som att de stora blir större och antalet leverantörer minskar, en utveckling som drivits fram inte minst av kundernas önskan att handla kompletta system från så få leverantörer som möjligt.
Samma konsolidering syntes också på den svenska Internetmarknaden där Bredbandsbolaget köpte Bostream, Yahoo köpte Kelkoo och Bonniers de två webbutikerna Discshop och Adlibris.
En epok är slut
Microsoft gav upphov till stora rubriker när Europakommissionens sanktioner godkändes i domstol strax före jul. I mars ådömdes Microsoft nästan 500 miljoner euro i böter och ålades att börja sälja en version av Windows utan programmet Mediaplayer som en integrerad del. Detta för att låta konkurrerande program för uppspelning av ljud och video få en chans på marknaden.
Microsoft tvingades också att dela med sig av information om operativsystemets inre så att också andra företag kan bygga Windowskompatibla serversystem. Microsoft hade begärt uppskov tills man hunnit behandla ett överklagande – om ett par år – men tvangs alltså omsätta de påbjudna åtgärderna omedelbart. Därmed har Microsoft åtminstone för tillfället lagt monopolanklagelserna bakom sig såväl i USA som inom EU.
IBM skapade också stora rubriker i december med beskedet att PC-tillverkningen säljs till taiwanesiska Lenovo. Det var slutet på en epok som inleddes just av IBM som lanserade sin första PC 1981 och skapade en ny standard. Från att ha dominerat marknaden de första tio åren har sedan IBM rasat ned till runt 5 procent av marknaden, långt under den dominerande duon Dell och HP. För första gången redovisade IBM siffror som visade att PC-tillverkningen gått med förlust under en följd av år.
Beskedet var egentligen inte överraskande. PC-tillverkning har blivit alltmer en rutinartad sammansättning av standardkomponenter, och experter anser att HP snart följer IBM:s exempel och överlåter produktionen på någon av de asiatiska fabriker som redan bygger huvudparten av världens stationära och bärbara datorer.
Utan egen PC-tillverkning kommer bara 20 procent av IBM-koncernens intäkter från hårdvara, framför allt stora system, stordatorer och kraftiga servrar. Alltmer blir koncernen, liksom en rad konkurrenter, tjänsteleverantör, systembyggare och konsult. Ett exempel är att IBM vann upphandlingen av det tekniska systemet för Stockholms biltullar, ett annat är att det svenska bolaget blivit storkonsult genom att köpa konsultföretaget PricewaterhouseCoopers. Nästan samtidigt med IBM beslöt en av de större svenska PC-byggarna, DGC i Stockholm, att lägga ned den egna sammansättningen. I framtiden prioriteras tjänster och datorerna skulle IBM leverera – fast nu blir det alltså Lenovo!
Hemmafronten växer
På en datormarknad där persondatorerna inte längre är någon nämnvärd intäktskälla står nu hoppet till hemmen. Kring en specialversion av Windows XP debuterade under året en ny generation nöjesmaskiner under samlingsnamnet Media Center. Därmed är den konvergens mellan hemelektronik och datorer som det talats om länge om inte genomförd så i varje fall påbörjad. De nya medieboxarna kan enkelt beskrivas som en PC sammanbyggd med en hembioförstärkare.
För hemmasurfarna dök en ny företeelse upp på bred front, bloggen. Ordet kommer från webblogg, alltså en dagbok publicerad på Internet. Sådana har det förvisso funnits sedan nätets unga år, men trenden under 2004 var att de växte till en opinionsbildande mediekör, en i dubbel mening kritisk massa, beredd att nagelfara både presidentkandidater och journalister.
Alltfler journalister öppnade egna bloggar, i svensk press blev Svenska Dagbladets chefredaktör P.J. Anders Linder först med en egen blogg.
Gratistelefoni via webben
Hemanvändare med bredband fick också ett nytt sätt att telefonera gratis. Via Niklas Zennströms nättjänst ringer man gratis till andra som anslutit sig till systemet. Mot en avgift kopplar Skype abonnenter vidare till de fasta telenäten, och priset är då avsevärt lägre än hos de etablerade teleoperatörerna. Zennström, som tidigare startat fildelningssystemet Kazaa, menar att det om några år inte går att ta betalt för samtal i markbundna nät.
Kazaa, som han sålde för ett par år sedan, har för övrigt passerats av BitTorrent, ett modernare system som delar upp musikfilerna i små segment, snabbare att ladda ned och svårare att spåra för piratjägarna.
Men musikbranschen började också under året att ta egna initiativ för att på ett rimligt sätt sälja musik över Internet. Störst framgång nådde Apple med sin läckert formgivna musikspelare iPod och sin musikbutik iTunes Music Store med över en miljon nedladdningsbara låtar.
De första 50 åren
Till slut bör vi minnas att året började med nedläggningen av Telemuseum i Stockholm, en filial till Tekniska museet som det avreglerade före detta Televerket inte ansåg sig kunna bekosta längre. I december öppnade landets första datormuseum, IT-ceum, i Linköpings teknikby Mjärdevi och med stöd av universitetet och Saab – det företag som precis 50 år tidigare startade den kommersiella datortillverkningen i landet, följt av Facit och Luxor.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2004
IT-året 2004: Från kris till börsyra
http://www.ne.se/rep/it-året-2004-från-kris-till-börsyra
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
