Pär Rittsel
Så löd en av rubrikerna som summerade ett år där såväl Ericsson som små konsultföretag signalerat både vinster och nyanställningar. De största rubrikerna handlade dock om piratkopiering och digital-TV.
Om 2004 var året då konjunkturen vände och den sargade IT-världen kom på fötter så blev 2005 ett år av ”business as usual”. Särskilt efter sommaren nyanställde framför allt mindre konsultbolag i rask takt. De stora konsulterna som WM-data och Cap Gemini gjorde tvärtom, men det ska ses som en följd av en rad uppköp av mindre konsultföretag med åtföljande rationaliseringar.
Överlag skedde en konsolidering av branschen i form av företagsköp och sammanslagningar. Den allmänna konsultboomen återspeglade ett uppdämt behov hos kunderna att modernisera eller bygga nya system, med andra ord att näringslivet i stort kommit ur såväl sin svacka som sin rädsla för nya satsningar. På den internationella marknaden redovisade både IBM och Microsoft rekordvinster, och här hemma noterade Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) att företagskonkurserna inom IT-branschen minskade.
Trenden att lägga ut datadriften, outsourcing, vände under året; Ericsson ville säga upp avtalen med HP och IBM, Skandia tog tillbaka driften från IBM och Apoteket klagade över systemskötseln hos EDB.
Mobilt uppsving
Motorn i svensk ekonomi, Ericsson, redovisade ökande vinst, och företaget säkrade några riktigt stora uppdrag att både bygga och driva mobilnät i bland annat Italien och Storbritannien. Men fortfarande hade 3G-operatörerna svårt att locka kunder. Videosamtal intresserade visserligen enstaka ungdomar, men företagsmarknaden var fortsatt avvaktande. Få nyttotjänster och en fortsatt ofullständig geografisk täckning fick till och med en del företag som provat den tredje generationens mobiltelefoner att gå tillbaka till traditionell GSM-teknik.
Telefontillverkaren Sony Ericsson nådde en vändpunkt under årets tredje kvartal, då vinsten efter skatt översteg de tidigare årens samlade förluster. Helårsresultatet blev 3,3 miljarder i vinst, främst tack vare succé med telefonmodeller som förenade de båda ägarföretagens specialiteter: Sonys klassiska varumärke Walkman i en telefon med en bra musikspelare för mp3-filer.
Framgången hade kunnat bli ännu större om företaget vågat producera tillräckligt många telefoner. Nu upprepades i stället historien från 2003 med modellen T610 och från 2004 med K750. Walkmanmobilen W800 blev en ny planeringsmiss och samma sak drabbade handdatortelefonen P910, som helt enkelt tog slut under hösten medan efterföljaren P990 inte väntas förrän till våren 2006. Sony Ericsson lyckades däremot inte förbättra sina marknadsandelar, för även konkurrenter som sydkoreanska Samsung visade en stark försäljning. Siemens gav upp sin mobilverksamhet och överlät divisionen till den taiwanesiska tillverkaren Benq.
Strid om filerna
Efter en polisanmälan från filmbranschens intresseorganisation Antipiratbyrån slog kronofogden i april till mot webbföretaget Bahnhofs serverrum i Stockholm. Anmälan gällde upphovsrättsskyddad film och musik som skulle ha lagts ut för allmän nedladdning. Flera datorer togs i beslag, men exakt vad som hittades är inte offentligt och parterna träffade en förlikning. Men debatten tog fart, inte minst underblåst av militanta fildelare i organisationen Piratbyrån, som manade till kamp mot upphovsrätten och menade att artisterna kan försörja sig med konserter och försäljning av T-shirts.
Skivbolagen utvecklade alltmer avancerade metoder i sina försök att kontrollera hur konsumenterna använder deras produkter. Så kallad DRM-teknik (Digital Rights Management) ska förhindra att CD-skivor kopieras och göra det svårare att lyssna på musik i annat än stationära CD-spelare. Längst gick skivbolaget Sony BMG, vars senaste drag var att installera osynliga program på datorn när skivan spelades – en teknik som används för spionprogram och som enkelt kan utnyttjas av virusspridare. Till slut tvingades företaget krypa till korset, dra tillbaka CD-skivorna och erbjuda avinstallationsprogram, men till priset av upprörda kunder (och även artister).
En skärpt lag mot så kallad fildelning – alltså att lägga upp inköpt film eller musik till fri nedladdning till den egna datorn eller mp3-spelaren – ledde till några domar, där i ett fall en privatperson dömdes till 16 000 kronor i böter. Film- och musikbranschen, som länge haft en rigid inställning till alla former av Internetspridning, legal såväl som illegal, kom under året med flera initiativ för att på ett säkert sätt sälja filmer och enstaka låtar över webben.
Apple på nya vägar
Apple, som är en pionjär för legal musikdistribution över Internet, följde under 2005 upp förra årets internationella framgång med Internettjänsten iTunes genom att lansera den även i Sverige. Värt att notera är att Apple under året även bytt leverantör av processorer i sina datorer, från Motorola och IBM till Intel, som sedan begynnelsen varit huvudleverantör till fiendelägret i persondatorvärlden.
Apples största succé är dock en serie små och läckert formgivna musikspelare med namnet iPod. Detta är en produktkategori som fullständigt exploderat. Utbudet är oöverskådligt och funktioner som radio, bildarkiv och uppspelning av video blir allt vanligare.
Svensken Jens Nylander, som skapade varumärket Jens of Sweden kring en rad eleganta musikspelare, konkursade under hösten. Däremot gick det bättre för de svenska företagen Anoto, som fick en försäljningssuccé inför julhandeln i USA med en digital penna som är både underhållande och pedagogisk, och Skype, som köptes av auktionssajten eBay Inc.
Analogt slut
Mest uppmärksamhet under året väckte den påbörjade nedsläckningen av det analoga TV-nätet. En försiktig början med Gotland som försöksområde tycks, trots farhågor och upprörda konsumentprogram, ha gått tämligen smärtfritt. Kritiker som menar att ett nytt marknät, om än digitalt, är en förlegad teknik fick rätt i nästa stora fråga, den om den framtida digitalradion. Efter åratals sändningar och blott 10 000 sålda mottagare, beslöt kulturminister Leif Pagrotsky att i slutet av året stoppa Sveriges Radios planer på DAB-radio. Detta trots att radiochefen Peter Örn satsat mycket av sin prestige på att bygga ett digitalt marknät.
Andra tekniker finns, och för många är webbradio den självklara lösningen. Men än så länge är Internet inte åtkomligt för alla och överallt, så det teknikskiftet hänger så att säga ännu i luften. Två trender knyter an till den här utvecklingen: dels teleoperatörernas påbörjade försök att sända TV till mobiltelefoner – med sommar-OS som ett oemotståndligt försäljningsargument – dels IP-telefoni. Man använder helt enkelt sin bredbandsuppkoppling för att ringa.
Statligt genombrott
I den offentliga sektorn tog datoriseringen av vården flera kliv framåt när landstingen enades om att bygga en gemensam portal och en nationell patientdatabas med gemensam journalhantering. Det länge debatterade begreppet 24-timmarsmyndigheten kom också ett steg närmare förverkligande då regeringen slog samman tre olika organisationer till Verva, Verket för förvaltningsutveckling.
En förutsättning för offentliga webbtjänster är att medborgarna kan legitimera sig. E-legitimationen har kämpat i motvind, trots uppbackning från flera stora statliga organisationer. Men inför självdeklarationen 2006 hoppas Skatteverket på en fördubbling av antalet elektroniska deklarationer. Här är övergången från manuell till digitaliserad hantering helt avgörande för att verksamheten inte ska haverera. Fast det kan ju sägas vara ett ganska vanligt problem i vår tid!
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2005
IT-året 2005: "Guldtider i IT-branschen"
http://www.ne.se/rep/it-året-2005-guldtider-i-it-branschen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
