Eskil Franck, docent i Nya Testamentets exegetik
Konstens bilder av Jesus har varierat från tid till tid påverkade av varje generations tänkande och kultur. I den meningen är konstens bilder av Jesus alltid konstruerade. Det är inget konstigt eller kontroversiellt utan ses tvärtom som en rikedom.
Om vi däremot påstår att Jesushistorien som sådan genom historien fram till våra dagar är en konstruktion är det en betydligt mer kontroversiell utsaga.
 |
Tolkad konstruktionJesushistorien gavs oss entydigt en gång för alla för 2000 år sedan menar många med sina rötter i en stabil trostradition. Tolkningarna må ha skiftat men historien är en och densamma hävdar de.
Här ska vi granska denna fråga lite närmare och då inte göra misstaget att direkt hoppa över 2000 år som om vi kunde nollställa oss och möta den ”rena” historien. Låt oss i stället börja där vi är och steg för steg gå tillbaka mot ursprungsskeendet.
Vi läser alla Jesushistorien i språkliga översättningar. Hur ordagranna vi än försöker göra dem så är de alltid tolkningar som går ut på att konstruera den bästa språkliga dräkten och innebörden. Ta bara ordet om brödet i bönen Fader vår. Vi vet inte exakt vad det betyder utan får ge det den ur olika aspekter mest rimliga innebörden. Som någon uttryckt det: ”Det finns egentligen inga fria eller ordagranna översättningar, endast goda eller dåliga.”
Jesushistorien har sin bas i Nya Testamentets (N.T.) skrifter. Den exakta avgränsningen av denna skriftsamling förelåg inte från början och finns inte alldeles entydigt definierad ens i dag av alla kyrkor och samfund. Ursprungligen fanns ingen ambition att samla skrifterna till en ”kanon”, rättesnöre, som det kom att kallas. Utvecklingen gick från levande, muntlig tradition till helig skrift. Det var en utveckling betingad dels av det ökande avståndet i tiden från ursprungshändelserna, dels av olika angrepp på kristen tro som upplevdes fordra en auktoritativ traditionsbas. Fram mot år 400 fanns N.T. i sina grunddrag i nuvarande form, men inget var fixerat för alltid. Martin Luther idkade till exempel kanonkritik utifrån innehållsmässiga grunder. Vårt N.T. är alltså en historisk konstruktion ställd under föränderlighetens villkor.
Kopierade originalMen om vi i runda slängar kan enas om vilka böcker som är basen för Jesushistorien är väl saken klar? Nej, då kommer frågan vilka textversioner vi ska välja. Vi har inga textoriginal utan enbart kopior av kopior av kopior…
Det äldsta fragmentet av nytestamentlig skrift är från ca 125 (ca 30 efter det att skriften färdigställts). Vi har i dag ca 5 300 handskrifter (därav ca 1 250 papyrer – den äldsta sorten) som ska jämföras med varandra för att få fram den mest tillförlitliga texten i stort och smått. Antalet textvarianter är alltså ungefär 250 000! Många varianter är betydelselösa detaljer, andra berör hela textpartier.
Det mest berömda textstället är berättelsen om horan som skulle stenas och där Jesus yttrade de berömda orden: ”Den som är utan synd kaste första stenen.” Den berättelsen finns inte med i äldre handskrifter utan återfinns först omkring år 400. Alltså kan den berättelsen med säkerhet sägas inte ha tillhört Jesushistorien från början. I den löpande konstruktionen av denna historia har berättelsen skapats och lagts till. Arbetet med att etablera en så ursprunglig text som möjligt är i högsta grad en konstruktion som fordrar stora kunskaper och en myckenhet av tålamod.
Logisk läsningOm vi sedan går till själva berättelserna om Jesus är utgångspunkten att vi inte har några externa, oberoende källor att tillgå, utan bara några få, korta och tveksamma notiser utan egentligt källvärde. Allt vi har tillgång till är de första kristnas egna redogörelser. Vi kan kalla dem partsinlagor.
Det blir också tydligt när vi studerar de fyra evangeliernas karaktär och litterära genre. De är inte neutrala, ”objektiva” biografier utan förkunnelse och undervisning med ett bestämt syfte: att föra människor till tro på Jesus. Ett citat får belysa detta: ”Dessa tecken har blivit uppskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni ska ha liv i hans namn.” (Johannesevangeliet 20:31)
De fyra evangelierna är också sinsemellan olika. De är olika långa, har olika författarbakgrund, olika tillkomstsammanhang, olika tillkomsttid, olika målgrupper, olika urval av stoff, olika stil(nivå), olika geografisk och temporal ordning av stoffet och olika version av samma händelse/utsaga. De har emellertid en gemensam utgångspunkt, som utgörs av passionsberättelsen (Jesu lidande, död och uppståndelse) med utförlig inledning. Evangelierna ska därför logiskt egentligen läsas bakifrån med passionsberättelsen som ”facit”.
Tolkande redskapKorsfästelsen var det stora misslyckandet och nederlaget, slutet på Jesushistorien egentligen, men upplevelsen av Jesus som återuppstånden förändrade i ett slag allt. Tron gällde nu inte längre en stor men död profet utan en uppstånden och levande Herre. Den förändringen lades som tolkningsmall över hela den tidigare Jesushistorien. Lärjungarnas ambition var att försöka se vad som egentligen skett i det som syntes ha skett, det vill säga att tränga under ytan till en djupförståelse. I den meningen blev deras tolkning en konstruktion.
Själva skulle de aldrig ha sett den som en falsifikation eftersom de menade sig ha mandat att göra denna tolkning i kraft av att den heliga anden givits dem som tolkande redskap. Uppståndelserfarenheten blev de glasögon med vilka de läste den tidigare Jesushistorien. Syftet var inte att visa vem den historiske Jesus var utan vem den uppståndne Kristus är, levande, verksam och möjlig att ta emot i tro.
Sanningsvärdet/-anspråket för dem blir då inte lika med ”ren” historicitet utan tolkad, konstruerad sådan och baseras på auktoritet och syfte, det vill säga att med andens hjälp föra till tro och hjälpa människor att leva i tron.
Pågående konstruktionDen fortsatta processen var inte avsedd från början eftersom Jesus förväntades komma tillbaka alldeles snart. Missionsarbetet över världen breddar och komplicerar konstruktionsarbetet genom att det får allt fler komponenter: språk, filosofier, vetenskapliga framsteg, socio-ekonomiska förutsättningar, makthänsyn, revirtänkande med mycket mer. En sak är dock säker: konstruktionsarbetet fortgår än i dag i alla de tolkningsförsök som görs kring Jesusgestalten.
Jesushistorien som konstruktion kan liknas vid ett husbygge. Vilken sorts hus det blir är beroende av varje människas grundläggande trosinställning till Jesusgestalten. Är det:• ett katedralbygge för sann och äkta tillbedjan?• en ruin med på sin höjd antikvariskt värde?• ett luftslott med illusoriskt innehåll?• ett radhus som svar på religiösa behov vid sidan om andra sådana svar?
Svaret på den frågan är i slutänden som sagt alltid personligt och inte något vetenskapen kan avgöra.
(Artikeln publicerad 2006-12-18)
Jesus: Jesushistorien som konstruktion
http://www.ne.se/rep/jesus-jesushistorien-som-konstruktion
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
