Journalistik i kris
Journalistiken gör ofta anspråk på att objektivt spegla verkligheten. Att detta egentligen är en omöjlighet har många medieforskare med bestämdhet hävdat. Forskning kring 11 september-attackerna visar att mediernas bevakning är extra påverkbar i samband med nationella kriser.
Eric Stern, chef för forskningscentrumet Crismart (Crisis management research and training) vid Försvarshögskolan säger i en nyutkommen rapport att det finns ”en tendens att journalister och regeringsaktörer förenas i ett slags ’solidaritet’ mot en hotad och skadad nation”. Stern kallar detta för the rally round the flag-effect, på svenska ungefär ’samling kring flaggan-effekten’.
Massmedierna kallas ibland för den tredje statsmakten vars främsta uppgift är att granska makthavarna. Men i kristider finns det risk för att journalisterna blir mindre kritiska till de makthavare de är satta att granska.
När politiker manar till nationell samling kan det vara extra svårt att komma med kritik. Det senaste exemplet på detta, skriver chefen för Dagens Nyheters politiska redaktion Henrik Brors, är rapporteringen från tsunamikatastrofen. Brors hävdar att det var de drabbades egen kritik som drog i gång undersökningarna av den svenska krisberedskapens brister. När journalisterna väl började skriva om saken anklagades de för att vara alltför kritiska mot regeringen. Kritiken kom från mediegranskande skribenter som vanligtvis beskyller journalisterna för att sitta i knät på politikerna.
(Artikeln publicerad 2005-03-08)
Journalistik i kris
http://www.ne.se/rep/journalistik-i-kris
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
