Magdalena Stjerndahl, frilansjournalist
Även om julen är vår mest traditionstyngda högtid så förändras vanorna över åren. En del gamla seder överges och annat tillkommer. Sådant som för bara några årtionden sedan betraktades som exotiskt kan i dag vara helt införlivat med våra moderna traditioner.
Fram till förra seklets början fick vi nya influenser för vårt julfirande från främst Tyskland. Så är till exempel julgranen, vilken började bli vanlig hos gemene man vid det förra sekelskiftet, en tysk idé. Även adventskalendrar och de elektriska adventsstjärnor vi hänger i våra fönster kommer ursprungligen från Tyskland. (Om detta och mycket annat kan man läsa i Jan-Öjvind Swahns bok: Den svenska julboken, 1993.)
På senare år har det engelska och framför allt amerikanska inflytandet börjat göra sig gällande. I dag pryds våra julkort ofta av Kalle Anka och Musse Pigg, och tomten låter Rudolf, han med den röda mulen, dra släden. På julkonserterna blandas de traditionella julsångerna allt oftare upp med brittiska Christmas Carols, om kören inte väljer att helt enkelt framföra den ursprungligen tyska psalmen ”Stilla natt” i engelsk översättning.
Julaftonens agenda
I många länder inleds det egentliga julfirandet först på juldagen, och så var fallet också i Sverige i gamla tider. Seden att börja firandet redan på julafton uppkom antagligen i samband med att vi övergav katolicismen och de stränga fastelagar som vi fram till dess följt.
Det som i dag styr julaftonens schema är det faktum att Kalle Anka och hans vänner önskar god jul klockan tre, berättar Christina Fjellström och Håkan Liby, som i sin bok Det svenska julbordet (2000) grundligt har undersökt våra julmatsvanor. Det stora julbordet måste därför intas antingen som lunch – då kan man avsluta med julgotter och en kopp kaffe framför TV:n – eller så får man äta någon gång mellan klockan fyra och sex. Så stark inverkan har den populära ankan att det påstås att det händer att svenskar i utlandet, på semester eller i tjänst, samlas kring videon prick klockan tre för att med hjälp av Benjamin Syrsas sång frammana verklig julstämning.
Redan 1937 började Sturebiografen i Stockholm att visa "Disneys julprogram" under december. År 1960 flyttade programmet in i TV-rutan och har sedan blivit ett årligt återkommande inslag som inte låter sig rubbas av yttre hot. Bara att ändra bland inslagen i programmet kan åstadkomma en smärre folkstorm – som det för många smått traumatiska år då tjuren Ferdinand hotades att lyftas ur för att lämna plats för annat.
Frågan är om programmet även fortsättningsvis kommer att kunna behålla sin popularitet. Konkurrensen blir allt hårdare, TV-kanalerna blir fler och de flesta har i dag möjlighet att med hjälp av video bestämma över sitt eget TV-tittande. Barn i dag blir inte heller så imponerade av det faktum att det visas Disneyfilm på TV.
Religiösa seder
Man föreställer sig gärna att julen förr var en strikt kristen högtid med många religiösa inslag. Sanningen är den att traditionerna skilde sig mycket från familj till familj. Vanligt var psalmsång och bibelläsning i samband med bordsbönen eller tackandet för maten. På juldagen for man till julottan, som i allmänhet började klockan sex.
Att besöka julottan har de senaste decennierna minskat i popularitet. I många kyrkor har i stället införts någon form av julbön på julaftonens eftermiddag. Förutsatt att det går att kombinera med Kalle Anka-tittandet kan det vara ett praktiskt sätt att få med ett religiöst inslag på julaftonen. Firar man julafton långsamt och grundligt kanske det passar att besöka en midnattsmässa vid tolvslaget. Detta har blivit allt populärare och passar många bättre än att gå upp i ottan.
Även om svenskarna med åren har blivit mindre kyrkliga så säger besökssiffrorna inte allt. Det finns möjlighet att följa julens gudstjänster i TV, och på så vis kan även den som har svårt att ta sig till en kyrka ta del av det kristna helgbudskapet.
Julkort, kalendrar och en strålande jul
I Sverige har vi skickat julkort till varandra i drygt hundra år. De senaste tjugo åren har posten hjälpt till genom att ge ut särskilda rabattfrimärken till jul. För många har julkorten med sina ofta ganska anonyma budskap blivit en plågsam plikt. Lite mer personligt blir det att låta kopiera ett lyckat foto och på så vis berätta om något som hänt under året.
Alltfler företag struntar i att skicka julkort till alla som händelsevis finns i deras adressregister och önskar i stället god jul i en annons där man också meddelar till vilket välgörande ändamål julkortspengarna i stället gått. Ett annat sätt att komma billigare undan är att skicka julkorten via e-post. Det finns många färdiga förslag att tillgå med både bild och ljud inlagda. Nackdelen är att julkorten tar stor plats i datorn, och åtskilliga populära julkortsadressaters datorer har kraschat under bördan av de elektroniska korten.
De första adventskalendrarna utkom i Tyskland på 1920-talet. Ett tiotal år senare fanns de i Sverige. I dag finns det en uppsjö av olika kalendertyper. Förutom de traditionella, där man varje dag ska öppna en lucka, finns det kalendrar där man ska klistra på bilder och kalendrar med chokladbitar bakom luckorna. Populärt är också julbonader med plats att hänga 24 små paket, ett för varje dag i december fram till julafton.
Även under adventstiden styr TV vår tid. År 1961 kom den första TV-kalendern. Julkalendrarna på TV brukar vara mycket omdiskuterade. En del år har de blivit utskällda, medan andra program har blivit klassiker.
På 1930-talet hängdes de första elektriska adventsstjärnorna upp i svenska fönster. I vårt mörka land blev de genast populära, och numera finns knappt ett fönster utan en stjärna eller ljusstake. Det blir också allt populärare, förmodligen efter förebild från USA, att smycka träden i trädgården med ljusslingor eller till och med låta en belyst tomte eller snögubbe vakta huset.
I extremfallet är tomten med släde placerad vid skorstenen, vilket väcker frågan om tomten i framtiden ska komma in i huset den vägen även i Sverige. I en annons häromåret kunde man se hur en vacker familj iförd morgonrockar njöt av sina nyöppnade klappar framför brasan. Vi kommer kanske att, för att stämma överens med den amerikanska schablonen, i framtiden sluta att vänta på tomten på julaftonskvällen och i stället vänta till juldagens morgon.
(Artikeln publicerad 2002-12-20)
Julfirande: Nya julseder och gamla
http://www.ne.se/rep/julfirande-nya-julseder-och-gamla
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
