Julforskning

Dicte Helmersson, NE-medarbetare och frilansjournalist

En rödklädd, gammal, något överviktig herre med stort vitt skägg, som knackar på dörren på julafton och delar ut presenter till alla snälla barn. Gissa vem?!

Det är inte särskilt svårt att klura ut vem beskrivningen passar in på: jultomten förstås! Kanske borde vi tänka mer på tomtens psykiska och fysiska hälsa och arbetsmiljö – hur mår han egentligen, och hur orkar han med sin oerhört stora arbetsinsats som är så tidsmässigt koncentrerad? Dessa och andra aktuella frågor engagerar en kader av framstående forskare inom julvetenskapen, som i internationella sammanhang går under benämningen The Science of Christmas.

Jultomten i Rovaniemi, Finland.

Rendriven tomte

Jultomten har ett fasligt sjå under julafton när han hastar mellan stugor och höghus här uppe i nordliga Europa. Någon välbehövlig vila dagen efter är inte heller att tänka på. Liksom i Sverige har barn i många andra länder, bl.a. Storbritannien och USA, ibland aningen stora materiella krav.

Barnen förväntar sig att Father Christmas, som jultomten kallas i USA, ska åla sig ner genom skorstenarna och lägga julklappar i upphängda strumpor eller under julgranar.

Som tur är slipper tomten promenera mellan husen. I stället kommer han åkande i sitt ägandes fordon – en släde, dragen av en hop renar med den märkliga egenskapen att de kan flyga.

Den brittiske kemisten och vetenskapsredaktören Roger Highfield har ägnat mer än ett decennium åt vetenskapliga studier om julen. I boken Can Reindeer Fly? (rev. uppl. 2001) har han sammanställt egna och andras forskningsrön med möjliga och omöjliga förklaringar angående olika julfenomen. För de flesta är det säkert en nyhet att jultomten omger sig med experter inom flera olika fackområden och att han klarar av sin kolossala arbetsbörda tack vare tillgång till stora forskningsresurser.

Tomtens hälsoläge

Generationer av barn i anglosaxiska länder har frågat sig hur jultomten klarar av att ta sig ner genom alla trånga skorstenar. Med hans kroppshydda måste det vara svårt, även om han håller andan och drar in magen. Egentligen skulle jobbet bli mycket lättare att klara av om tomten gick ner några kilo. Men att banta är förstås svårt när miljontals tacksamma julfirare ställer ut massor av frestande, kaloririka godsaker.

Roger Highfield är allvarligt bekymrad över jultomtens hälsa, bl.a. för att det finns allvarliga tecken på att han lider av diabetes. Enligt rapporter från forskningsfronten inom genetik lider tomten troligen av en genetisk defekt som gör honom disponerad för att utveckla fetma och diabetes. Det finns också risk för andra tänkbara komplikationer, såsom högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt sömnapné.

En intressant fråga för forskare inom geriatrik är hur det är möjligt för jultomten att hela tiden bli äldre utan att egentligen åldras eller se riktigt gammal ut. Det verkar inte alls som om jultomten har några planer på att pensionera sig. Hur en så gammal man under några dygn orkar flänga runt till hundratals miljoner hem, och dessutom hela tiden vara på gott humör, är en gåta för vetenskapen.

En teori är att jultomten på något sätt kan stoppa åldringsprocessen så att han alltid håller sig så där precis lagom gammal. Det är möjligt att han har upptäckt en metod att manipulera de av cellernas kromosomer som hämmar åldringsmekanismen, vilket i så fall är en stor medicinsk sensation som förhoppningsvis kan få stor betydelse för oss alla i framtiden.

Flygande renar

Renarnas flygförmåga har förstås varit föremål för många olika vetenskapliga undersökningar. Det finns t.o.m. forskare som ifrågasätter om tomtens renar överhuvudtaget kan flyga. Det gäller exempelvis mykologen Patrick Harding vid Sheffield University, som hävdar att de flygande renarna bara är en myt.

Enligt Harding har myten uppstått genom tidigare traditioner i vissa samhällen att äta torkad röd flugsvamp (Amanita muscaria), för att få hallucinogena effekter. Hardings teori går i korthet ut på att schamaner blev "höga" av svampgiftet. När de återkom till sina sunda vätskor trodde de att de hade varit ute och flugit och fått gåvor. Renarna fick också i sig det hallucinogena giftet genom att dricka människourin, vilket i sin tur ledde till att även de blev "höga" och uppförde sig som om de flög. Senare överfördes dessa märkliga upplevelser på outgrundliga vägar till att handla om jultomten och hans renar. En gissning från skrivaren av dessa rader är att Hardings minst sagt häpnadsväckande slutsatser kommer att kraftfullt tillbakavisas av många andra jul- och renforskare.

En ren som tilldragit sig särskild stor uppmärksamhet är Rudolf med den röda mulen. I en tidigare uppmärksammad artikel i tidskriften Parasitology Today skriver Odd Halvorsen vid universitetet i Oslo att den röda mulen troligtvis beror på en infektion orsakad av parasiter i andningsvägarna. Plågoris som parasiter är faktiskt inte helt ovanligt hos jultomtens husdjur – det finns ca 20 olika sorters parasiter som gärna lever på renar.

Astronomer om Betlehemsstjärnan

Om vi går till en annan aspekt av julen – den kristna högtiden – så har astronomer försökt ta reda på orsaken till Betlehemsstjärnan, som enligt Bibelns berättelse ledde de vise männen till det nyfödda Jesusbarnet i stallet i Betlehem. Flera olika teorier om stjärnan har lagts fram, att den var t.ex. en komet, en supernova, en trippelstjärna eller en "blinkande" dubbelstjärna. För ett par år sedan lanserade den amerikanske astronomen Michael R. Molnar teorin om att stjärnan egentligen var en planet, nämligen Jupiter omgiven av månen och Saturnus. Det var en ovanlig konstellation, som av dåtidens astronomer kan ha uppfattats som ett tecken på en viktig händelse, t.ex. en kungafödsel. Denna speciella händelse på himlavalvet inträffade dock inte som Bibeln säger utan i stället redan den 17 april år 6 före vår tideräkning.

Julvetenskap är en relativt ny vetenskapsgren, där flera spännande tvärvetenskapliga projekt just nu genomförs. Inom de närmaste åren kan vi förmodligen se fram emot många intressanta forskningsrapporter.

Sedan gäller det förstås att resultaten förmedlas till allmänheten genom kritisk och granskande vetenskapsjournalistik – precis så som skett i denna artikel.

(Artikeln publicerad 2002-12-19)

Julforskning
http://www.ne.se/rep/julforskning
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse