av Filippa Boijsen och Arne Järtelius, nyhetsredaktörer
Internet är inte lätt. I alla fall inte för den som söker efter fakta; hårda fakta, riktiga fakta, hållbara fakta. Att via en sökmotor få tusentals träffar på en sökning kan väl vara trevligt, men sedan då? Vad är det som säger att man träffat rätt? Om det telefonnummer eller den adress man söker stämmer är ju lätt att kontrollera. Det gäller även för när, var och hur för olika evenemang eller tåg och bussars avgångstider. Söker man en vän via nätet är det mer svårkontrollerat om han eller hon är "den rätta", men i det fallet är i alla fall nätet oskyldigt.
Är man däremot ute efter att hitta svar på vad som hänt och händer under den omedelbara ytan så är Internet sällan bättre än många andra sökvägar; nätet är ibland snarare en otympligare väg att gå med tanke på det ibland oöverskådliga antal träffar man får. Efter vilka kriterier ska man sedan bedöma de uppgifter man får fram på Internet? Att de uppgifter man hittar på nätet kommer från många tusen olika avsändare, var och en på sitt språk, från hela vidavärldennätet gör faktakollen knappast lättare.
Sökkritiska motorer En sökning på det världsvida nätet world wide web börjar oftast på en sökmotor eller i en portal. Men vilken? Och hur söker jag? Som nybörjare på nätet fick man lära sig att det bara var att skriva in vad man sökte efter så skulle det komma, inte bara ett utan tusentals (!) svar. Det var ju spännande ett tag, men lika lite som när man ställer en fråga till sin omgivning så är det inte en hel hoper med svar man vill ha från sökmotorn, utan Svaret. För en sökmotor som rangordnar sina svar efter popularitet - detta för att sökmotorerna ofta används för att övervaka användarbeteenden för att kunna sälja trafikdata och profiler till en tredje part - är det därför inte alltid givet att det är sanningen som efterfrågas mest på nätet. Vad Internet i stället förser oss med - och som vi i många fall blir lidande av - är ett osorterat informationsöverflöd som lätt kan gå över i informationsstress. Ett test: Vi söker efter Hitler i Yahoo. Som förstaträff får vi en massa mer eller mindre "roliga" bilder på den forne diktatorn - inklusive den i sammanhanget omistliga bilden av en katt som påstås likna honom - andra- och tredjeträffen leder till "hitler.org" och "hitler.org/art", som visar sig vara revisionistiska sajter med uppgift att till oigenkännlighet försköna historiens värste massmördares insatser. Fjärdeträffen är engelskspråkiga Wikipedia. Totalt får vi "omkring" 121 miljoner träffar att hitta rätt bland. Gör det den som kan! Hur kan man göra i stället? Den som av olika skäl föredrar den ena eller andra sökmotorn ska fortsätta med det. Den som i stället tror att fakta bäst hittas genom att använda olika sökmotorer och portaler rekommenderas att gå till "den alternativa sökmaskinen" Sputtr. Via den kommer man lätt i kontakt med ett 30-tal sökmotorer och portaler, och man kan på så sätt lätt gå från den ena sökmotorn till den andra vid sina sökningar för att kunna göra jämförelser. Därifrån kan man sedan i källkritisk anda gå vidare och ta reda på vilka andra sidor som länkar till den sajt som man källkritiskt vill värdera. Om man bland dem hittar länkar från allmänt sett betrodda källor ökar det självklart trovärdigheten hos respektive sajt. För att kunna göra det har exempelvis Yahoo ett verktyg som heter Site Explorer. Där kan man ange en sajts adress och få fram information om alla länkar till den. Ett annat sätt att kringå risken att få för otympliga informationsmängder vid sina nätsökningar är att vända sig till specialiserade sökmotorer eller särskilda databaser inom olika ämnen. Genom en teknik som kallas RSS (Real Simple Syndication) kan man exempelvis via olika nyhetsbevakningstjänster hålla sig uppdaterad inom de områden man är intresserad av. Genom uppslagsverk på nätet som Nationalencyklopedin, Encyclopædia Britannica och Brockhaus har man tillgång till vetenskapligt säkerställd och ständigt uppdaterad kunskap. Varför gå över ån...? Källkritiska klickInternetkritikern Geert Lovink skriver (Dagens Nyheter 2008/10/09): "Sluta söka. Börja ställa frågor. Snarare än att försöka värja oss mot 'informationsflödet' kan vi närma oss situationen kreativt, som ett tillfälle att uppfinna nya former av kritiskt tänkande för vår informationstäta värld." Visst har han väl rätt? Genom att nätet är så oändligt stort samtidigt som det oavsett tid och plats är så oändligt lätt att söka på så har frågandet och eftertanken ofta ersatts av några snabba klick med några lika snabba svar. I det läget har eftertanken och den källkritiska kollen alltför ofta ersatts av glädjen att ha något att komma med. Det kan kanske därför i stället vara på sin plats med lite färre klick till förmån för lite källkritisk reflexion. Källkritiken är ingen ny form för kritiskt tänkande. I Sverige fick den sitt genombrott för över 100 år sedan då bröderna Lauritz och Curt Weibull arbetade fram strikta vetenskapliga metoder för historievetenskapen. Sedan dess har mycket hänt på området. I dag innebär källkritik att man tolkar sina källor och till sin hjälp för att kunna göra det brukar man använda sig av fyra kriterier: (1) äkthet, (2) tid, (3) beroende och (4) tendens (vi använder oss i det följande av den enda på svenska utgivna boken i ämnet, Göran Leths och Thorsten Thuréns bok Källkritik för Internet, 2000. Som ett alternativ till den kan man med fördel studera Skolverkets ständigt uppdaterade sajt Kolla källan och vad som på den sägs om källkritik.). "När vi nu ska tillämpa källkritiken i hanteringen av källor på Internet visar det sig snart att den traditionella källkritiken fortfarande äger giltighet men att den samtidigt är otillräcklig och måste vidgas." Det gör Leth/Thurén i sin bok genom att komplettera de traditionella källkritiska kriterierna med ytterligare tre kriterier som har bäring för att bedöma och tolka källor på Internet: (5) världsbild och kunskapssyn som tendens, (6) trovärdighet och (7) källans förutsättningar och egenskaper. I samtliga fall är det viktigt att skilja mellan vilken typ av information som ska bedömas. Här kan man skilja mellan tre olika kategorier: fakta, förklaringar och åsikter. Nätkritisk trattVi väljer här att se tillämpningen av källkritiken på nätet som en tratt som det gäller för den information man vill kontrollera att ta sig igenom. Passagen blir svårare ju längre ned i tratten fakta kommer, men ibland får man nöja sig med att bara ha kommit en bit på vägen. Gör nu en nätsökning på ett ord eller ett begrepp viket som helst. Börja med att undersöka vad i det svar ni får är att se som fakta, vad som kan hänföras till förklaringar och vad som kan anses vara åsikter. Därefter är det dags att utsätta dessa för en källkritisk analys där de sju kriterierna prövas med tanke på förhållandena på Internet. ÄKTHET Är den sida man tittar på verkligen den som den utger sig för att vara? Med hjälp av ett annat domännamn än originalets kan man lätt uppträda med lånta fjädrar. Titta på hur sidan presenteras, vem som säger sig ligga bakom den och vem eller vilka man hänvisar till på sidan. I samtliga dessa fall kan man ju på andra nätsajter kolla om det stämmer. BEROENDE Gå om möjligt till primärkällan! Om man är inne på NASA:s hemsida för att ta reda på något om USA:s rymdprogram kan man anta att man hittat nålen i höstacken. Finns det på en annan hemsida hänvisningar till NASA är det ju enkelt att kontrollera att det stämmer. Om två sajter säger ungefär samma saker om en tredje finns det anledning misstänka att de inte är oberoende av varandra. Kolla därför så långt det går fakta mot oberoende källor! TID För att bedöma fakta på en sida på Internet är det viktigt att uppgifterna på sidan är uppdaterade. Vem vill åka med den buss som gick vid en viss tid förra året? Vem bryr sig om förra veckans bioprogram? När publicerades den opinionsundersökning man vill bedöma? TENDENS Absoluta sanningar är svåra att uppbringa. Så länge vi med öppna kort visar hur vi strävar efter att ge en så sann bild som möjligt av en händelse eller en företeelse är eventuella brister ursäktliga. Eventuella lögner (och lögnaktiga källor) ska utan vidare förpassas till papperskorgen. Det som kan vara svårt att upptäcka - detta är inget som är speciellt för nätbaserat material - är glidningar, språkligt eller urvalsmässigt, i sanningens utkanter. "Nätplatser som representerar kommersiella intressen kan förväntas gynna dessa intressen." TROVÄRDIGHET Hur väljer man mellan olika nätplatser? Den enes tro behöver inte vara den andres. Vissa nätplatser vet vi av egen och andras erfarenhet att de går att lita på. När vi inte vet det gäller det att söka efter ledtrådar som visar att källan är kunnig, pålitlig och sanningsenlig. Trovärdiga källor är opartiska, strävar efter att vara objektiva, saknar dolda motiv och har genomgått någon form av kvalitetskontroll. Fördelen med nätet är att det är lätt och går snabbt att kolla olika källor mot varandra. VÄRLDSBILD OCH KUNSKAPSSYN "Noga taget", skriver Leth/Thurén, "har alla källor tendens." Det betyder att de i större eller mindre utsträckning färgats av den kultur de tillkommit i och som en del av. Det kan sammanfattas i begreppet världsbild. "För att värdera en källas uppgifter är det viktigt att i någon mån försöka bestämma dess världsbild." Det gör man för att komma åt vilken tendens som uppgifterna i källan kan vara bärare av. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH EGENSKAPER Vad kan man begära av en källa och vad kan man inte begära av den? Att en sajt för ett politiskt parti skildrar sin partiledare i positiva ordalag är precis vad man kan förvänta, men i vilka sammanhang är den källan användbar? Experter finns det gott om inom alla de områden, men vilka krav - utbildning, yrke och ställning - ska ställas på att en person ska framställas som expert? Hur definierar en källa ett visst sakförhållande? Varifrån är de sifferuppgifter som källan bygger sitt resonemang på hämtade? Ovanstående ska inte på långa vägar ses som någon fullständig genomgång av källkritik på Internet. Se det i stället som en övning för att skaffa en mental beredskap att någorlunda snabbt skaffa sig en uppfattning om den information man får fram på Internet. Internet är ett enormt och fantastiskt arkiv och bibliotek att ösa fakta, förklaringar och åsikter ur, men just genom att det är så svåröverskådligt och ologiskt gäller det hela tiden att vara på sin källkritiska vakt. Externa länkar: Sputtr, Internetbrus, Site Explorer, Nyhetsbrus och Kolla källan: Källkritik
Källkritik på Internet
Visipix Redan de gamla sumererna... Eller?
http://www.ne.se/rep/källkritik-på-internet
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
