av Louise Ridell, NE-medarbetare
Infektionssjukdomen på allas läppar är kanske svininfluensan, men förutom att den kommer att drabba många så är den oftast inte särskilt farlig. Diarré brukar inte heller räknas som en farlig sjukdom här i Sverige, men faktum är att sett till hela världen är diarré en av de vanligaste dödsorsakerna.
Diarré är emellertid inte en enda sjukdom utan följden av många olika mag-tarminfektioner med diarré som sjukdomsyttring. Varje år dör så många som 1,6 miljoner barn av diarré. Världshälsoorganisationen (WHO) uppger att hela 16,8 procent av de barn som dör före fem års ålder i världen dör av just diarré. Det är långt fler än de barn som dör av t.ex. HIV/aids (2,5 procent). Men uppmärksamheten är låg, trots att diarré går att bota ganska lätt. Det är som Time Magazine för några år sedan skrev i en artikel om behandling av diarré: celebrities don't host concerts to fight diarrhea" – det anordnas inga kändisgalor mot diarré.
 |
| FARJANA K. GODHULY/AFP/SCANPIX |
| Att fortsätta mata är en viktig del av behandlingen med ORT. |
Den enkla lösningen
Sedan 1970-talet har man behandlat diarré med sockersaltlösning, och detta mycket framgångsrikt eftersom dödstalen för diarré sedan dess har gått ned från totalt ca 5 miljoner döda per år till ca 3 miljoner. Behandlingen kallas ORT, oral rehydration therapy, och är en av de enklaste lösningar som finns för att göra sjuka friska igen. Det är en lösning i dubbel bemärkelse, för den består av bestämda proportioner salt och socker upplöst i rent vatten, som den sjuke får inta under sjukdomsperioden.
Den stora faran med diarré är risken för uttorkning när kroppen för att bli av med de bakterier eller virus som kommit in i tarmen "spolar ut" tarminnehållet. Förenklat kan man beskriva sockersaltlösningens verkan som att sockret gör att saltet kan tas upp mer effektivt, och saltet gör i sin tur att vattnet kan tas upp och därmed återställs vätskebalansen.
Nu har man också börjat med att komplettera ORT med zinktabletter, vilket verkar ge ännu bättre resultat. Det var något som nyligen togs upp i en mycket entusiastisk artikel, också den i Time Magazine. Jag blev nyfiken och tog kontakt med en av världens främsta koleraforskare, Jan Holmgren, professor vid institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet, för att få reda på mer.
Mirakelkur
Jan Holmgren, är zink en mirakelmedicin?
– Zink ingår i många enzymsystem, och både vitamin A och zink har uppmätts ha effekt vid diarré. Sanningen är den att det finns bra stöd för att zink har en bra effekt vid diarrébehandling hos barn över sex månader. Det är statistiskt säkerställt, men det är inte en mirakelmedicin. Intresset för zink är något som vuxit fram under de senaste 10–15 åren. Två brister är väldigt vanliga hos barn i u-länder: brist på vitamin A och på zink. Det har gjorts undersökningar i Bangladesh om zink, bland annat av forskare vid Göteborgs universitet, där man kunde se att zink stärker vaccinsvaret hos koleravaccinerade. Man mätte samtidigt zinknivåerna hos barn med diarré och kunde se att ungefär 60 procent hade lägre värden än normalt av zink.
Zinkbrist är oftast orsakad av otillräckligt näringsintag. Fisk och kött är mat som innehåller höga halter av zink. Zink finns också i nötter, frön, ärtväxter och fullkornsprodukter, men dessa innehåller också fytater (svårlösliga salter av fytinsyra) som påverkar kroppens upptagningsförmåga av zink negativt. Kroppen kan inte lagra zink, och vid magsjukdomar som diarré ökar därför utflödet av zink.
Barn som äter en kost med lite köttprodukter och mycket fytatrik mat, och som ofta utsätts för magsjukdomar, löper stor risk att utveckla zinkbrist. Barn har särskilt högt zinkbehov på grund av att de växer så snabbt. Zink stärker också slemhinnornas motståndskraft mot infektioner och främjar produktionen av antikroppar.
Överlever fler med zinkbehandling?
– Det finns ännu ingen bevisad effekt på minskad dödlighet, säger Jan Holmgren, men en viss sådan effekt är rimlig eftersom diarréer dödar många. Då zink hjälper mot diarré skulle man också kunna förvänta sig att få en minskad dödlighet. En studie utförd i Nepal visar dock att givet profylaktiskt har zinken ingen effekt för minskad dödlighet. Zinktillskott hjälper därför troligen främst dem som redan är sjuka.
Men i kombination med ORT, minskar dödligheten då också?
– Nja, svarar Jan Holmgren, studierna som är gjorda undersöker behandlingssituationer med enbart zinktabletter. Där har man kunnat se att diarrén förkortas med omkring en tredjedel av tiden, och troligen minskar också risken för att dö därigenom, men dödligheten vid bra ORT är väldigt låg ändå. Problemet är att ORT inte används lika ofta som det borde.
 |
Enkelt men ändå svårt
En gemensam rapport från WHO och UNICEF uppger att det finns indikationer på att användningen av ORT minskar. Statistik från UNICEF anger att 38 procent av barn med diarré i utvecklingsländer får den rekommenderade behandlingen, som är vätskeersättning (ORT) och fortsatt matning.
Varför används ORT inte lika mycket som det borde?
– Initialt var de på WHO väldigt nöjda, men vid närmare studier märkte man att bara 10 procent användes riktigt, säger Jan Holmgren. Förklaringen till det är att man ofta ger för lite eller i värsta fall för starka lösningar, och det resulterar i stället i mer diarré. Att ge ORT är svårt. Det kräver att man skedmatar under lång tid utan att man ser någon effekt. Diarréerna kvarstår, och eftersom man intar mer vätska minskar de inte heller. Vid kräksjukdomar kan det också vara svårt att svälja vätskan. Det krävs både utbildning och tålamod för att göra en korrekt ORT-behandling.
Det är här som zinktabletterna kan göra störst nytta, förutsatt att de tas tillsammans med ORT. Korrekt ORT minskar avsevärt risken för att dö, men inte sjukdomstiden. Risken finns att den som behandlar ger upp innan behandlingen hinner ha sin verkan. Zinktabletterna förkortar sjukdomsperioden, ger en snabb och synbar effekt och kan uppmuntra till fortsatt behandling. Att zinktabletterna liknar "riktig medicin" mer än vad vätskeersättning gör har också antytts vara en bidragande orsak till att det väckt större intresse, såväl hos de sjuka som hos donatorer och läkemedelsföretag.
– Det kan nog finnas en viss sanning i det, säger Jan Holmgren, människor över hela världen, även i u-länder, tycker om "mediciner".
Flera vacciner på gång
Varför är inte det faktum att så många dör i diarré ett mer uppmärksammat problem?
– Trots att det är dessa sjukdomar som flest barn dör i har diarrésjukdomar liksom lunginflammation hamnat i skuggan av sådant som HIV/aids, tuberkulos och malaria. Tuberkulos var i samma situation för 10–15 år sedan men har kommit upp ur 'gyttjan'. Den sjukdomen är numera identifierad som ett jätteproblem, säger Jan Holmgren.
De två största enskilda orsakerna till diarré är rotavirus och toxinbildande ETEC, som skördar ca en halv miljon dödsfall vardera globalt sett. ETEC är E. coli-bakterier, samma som också ger svår turistdiarré. Rotavirus finns över hela världen, även här i Sverige. Två tredjedelar av vinterdiarréfallen hos svenska småbarn orsakas av rotavirus. Svenska barn dör sällan i diarrésjukdomar, men det är fortfarande den vanligaste orsaken till att barn tas in för behandling.
– Snart kommer ett nytt vaccin mot rotavirus, men det är än så länge dyrt, minst trettio dollar dosen, så tyvärr kan det dröja innan det kommer u-länderna till godo. Det har effekt i 1–2 år, men det kan ändå hjälpa, för risken att bli riktigt sjuk i rotavirus är som störst för barn upp till 3 år. Kolera är den allra farligaste av diarrésjukdomarna och medför den högsta risken att dö. Kolera kan ha ett oerhört snabbt förlopp. Förenklat kan man säga att en person kan vara frisk vid lunch och död vid midnatt.
– För kolera räcker det i svåra fall inte med ORT, utan det måste till intravenös behandling. ORT utvecklades för övrigt i samband med forskningen på kolera under 1960-talet.
ORT och zinktabletter i all ära, men hur kan man förebygga sjukdomar som orsakar diarréer?
– Bättre förutsättningar som rent vatten, bra livsmedelshygien och bra latrinsystem bidrar kraftigt, säger Jan Holmgren, men det kan vara svårt att inom överskådlig tid uppnå detta, och därför behövs också vaccin och bättre behandlingar. Det bästa vore förstås en samverkan mellan både bättre förutsättningar och bättre behandlingar.
(Reportaget publicerat 2009-09-14)
Kampen mot barnadödaren
http://www.ne.se/rep/kampen-mot-barnadödaren
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
