av Ellen Albertsdóttirfrilansjournalist
När den olympiska elden i mars tändes i Olympia, Grekland, vecklade två demonstranter ut en banderoll: "Bojkotta landet som trampar på mänskliga rättigheter". Facklan ska under cirka 130 dagar bäras 13 000 mil genom 21 länder utanför Kina. Högljudda protester väntas kanta dess väg. Men ingen innanför murarna i Kina såg protesten i Olympia.
– Om man tittar på CNN eller BBC kan det tvärt slockna. När jag var i Kina hände det när ett inslag sändes om tibetaner som blev beskjutna när de flydde över gränsen till Indien. I senare sändningar var inslaget helt borta, berättar Jonas Grimheden, forskare vid Raoul Wallenberg-institutet i Lund och specialiserad på mänskliga rättigheter i Kina.
Reinfeldt under tryckI mitten av april reser statsminister Fredrik Reinfeldt till Kina efter en inbjudan från landets premiärminister Wen Jiabao. På agendan står det svensk-kinesiska samarbetet och mötets fokus är klimatfrågor. Men frågan är om Reinfeldt så här inför OS i augusti kan ducka för den rådande situationen i Tibet och Kinas övriga kränkningar av mänskliga rättigheter. Kraven på bojkott av OS-invigningen, som bland annat lyfts fram av den tidigare justitieministern Thomas Bodström (s) och Mona Sahlins krav att Reinfeldt ska diskutera ett antal nämnda dissidenter med Kinas premiärminister, har ytterligare ökat pressen på statsministern. 
rex features Protesterna mot den olympiska elden inleddes då den tändes i Olympia, Grekland, den 24 mars.
Det har gått tolv år sedan en svensk statsminister, vid den tidpunkten var det Göran Persson, senast besökte Kina. Det var då som Göran Persson gjorde det då fatala, nu klassiska, misstaget att tala om Kinas "politiska stabilitet" i positiva ordalag.
– Vi får hoppas att Reinfeldt låter bli att prata om stabilitet på det sättet. Stabilitet bygger inte på förtryck. Enligt den svenska och europeiska erfarenheten bygger stabilitet på att man låter folket få sin vilja hörd, säger Jonas Grimheden.
OS-effekterInför att Beijing 2001 fick värdskapet för OS lovade den kinesiska regimen att OS-värdskapet skulle hjälpa till att stärka utvecklingen av mänskliga rättigheter i landet. Många i omvärlden hoppades att det starka strålkastarljus som ett OS innebär skulle tvinga Kina att avstå från kränkningar av mänskliga rättigheter. Det har också varit Internationella olympiska kommitténs förhoppning.
De senaste oroligheterna i Tibet och tydliga tecken på ett hårdnat klimat för människorättsaktivister i landet visar oroväckande tendenser på motsatsen. Människorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch visar i sina senaste rapporter att den goda så kallade OS-effekten riskerar att komma på skam.
Amnesty International har därför krävt att Internationella olympiska kommittén (IOK) tar ett större ansvar. Detta med hänvisning till OS-stadgans formuleringar om respekt för universella etiska principer. Som OS-värd är Kina enligt stadgan skyldigt att verka för ett fredligt samhälle med respekt för människans värde. IOK:s svar har varit att de uppskattar Amnesty Internationals efterforskningar, men att de ser OS som ett sätt att öppna Kina mot omvärlden.
Men officiella kinesiska uttalanden tyder till och med på att OS används för att rättfärdiga förtryck. De kinesiska myndigheterna har påpekat att de olympiska spelen kräver "harmoni" och "social stabilitet" i landet. I ett försök att "städa upp" inför OS i augusti har det därför blivit ännu vanligare att politiska aktivister placeras i husarrest samt utsätts för tortyr och orättvisa rättegångar. På så vis blir OS-facklan en dimridå i stället för en fackla.
– Jag brukar likna situationen i Kina med en tryckkokare med ris. När trycket blir högt får regimen släppa ut lite, men den får också hålla tillbaka så att det inte kokar över, säger Jonas Grimheden.
Trycket i Kina är nu hårt mot medier, religiösa grupper och etniska minoriteter. Jonas Grimheden liknar det vid en brandkårsutryckning – regimen har enbart tid att slå tillbaka mot det mest akuta. Men inför OS är trycket hårt i den kinesiska riskokaren.
Maskinellt samhälleJonas Grimheden är samtidigt trött på den stereotypa bilden av Kina som en förtryckarregim som bara vill ont. Det sker också framsteg i landet. Ett pågående skifte i den kinesiska maktledningen, som tidigare bestod främst av civilingenjörer, är ett exempel. Nu börjar jurister och samhällsvetare alltmer ta över, framför allt i den yngre generationen.
– Traditionen i Kina är att man sköter ett samhälle som man sköter en maskin. Om man ser på samhället som en människa skulle man inte reagera som man gör i Tibet, menar Jonas Grimheden, som anser att Kina begår ett stort strategiskt misstag i sitt hårda sätt att bemöta regionens oroligheter.
OS-facklan kommer, trots protesterna, som planerat att bäras genom Tibets huvudstad Lhasa i juni. Human Rights Watch kräver att situationen undersökts grundligt innan OS-facklan gör entré i provinsen. Beijings svar är att inget får störa OS eller OS-facklans färd. För Kina handlar det om stolthet. Facklan ska besöka flera delar av det stora landet som därmed stolt ska visas upp för omvärlden.
Hösten 2007 visade Amnesty International på positiva framsteg i Kina och man pekade på bland annat en större frihet för utländska journalister. Det finns till exempel en OS-relaterad regel som tillåter utländska journalister att intervjua kinesiska medborgare, något som tidigare inte varit möjligt utan tillstånd. Regeln trädde i kraft den 1 januari 2007 och gäller till den 17 oktober 2008. Det verkade inledningsvis lovande.
Men Amnesty International visar i sin rapport våren 2008 att journalister fortfarande hindras från att rapportera om särskilt känsliga ämnen. Journalister riskerar även inför och i samband med OS att fängslas och trakasseras av kinesiska myndigheter och polis. Kineser som arbetar för utländska tidningar är särskilt utsatta. 31 kinesiska reportrar sitter enligt organisationen Reportrar utan gränser fängslade och 180 utländska reportrar trakasserades eller greps under 2007.
Strategiska bojkotterAmnesty International kritiserar också skarpt arbetsläger och andra former av fängslanden utan rättegång. Men utvecklingen i Kina på rättegångsfronten går framåt. Det finns allt fler välutbildade domare i landet och sedan 2004 kräver landets grundlag att staten ska skydda och respektera mänskliga rättigheter. Större delen av Kinas rättegångar är alltså att se som rättvisa.
– 99,9 procent får en bra rättegång. Men i politiskt känsliga fall försöker man inte ens spela enligt rättsliga regler. Det finns då inga möjligheter att överklaga och den utsedda advokaten stoppas av polis från att komma till rättegången, berättar Jonas Grimheden.
Han tror emellertid inte på en total bojkott av de olympiska spelen. Han befarar att det skulle leda in Kina på en farlig väg och göra landet ännu mer stängt och kritiskt mot omvärlden. Orsaken till bojkotten skulle dessutom censureras från det kinesiska folket.
- Vi kan i stället ta upp våra invändningar i tal och strategiska bojkotter. Det kan exempelvis ske genom att regeringschefer inte besöker Kina.
På rätt vägNär Jonas Grimheden besökte Kina samtidigt som Internationella olympiska kommittén 2001 var husens fasader målade. Men bara på framsidan.
– Jag såg det som en symbolbild för hur det skulle bli. Kina skulle bara visa upp en fin fasad.
Jonas Grimhedens förhoppning är att Kinas ledning – när de ändå måste måla fasaderna – passar på att även måla dess baksidor. Det finns, trots den senaste tidens bakslag, skäl att hoppas på en ljusning. Jonas Grimheden ser ett annat Kina i dag än vad han gjorde när han 1996 besökte landet för första gången.
– Det är betydligt lättare att prata om mänskliga rättigheter i Kina nu än då. Folket på gatan vet mycket mer om demokrati och mänskliga rättigheter, och taxichaufförer jag möter tar ofta upp problemet med att landet är en enpartistat. Det har blivit en enorm upplysning hos folket.Reportage på NE.se: Kina ett land att räkna med och Kina och EU
(Artikeln publicerad 2008-04-11)
Kina: OS-facklan sätter ljuset på mänskliga rättigheter
http://www.ne.se/rep/kina-os-facklan-sätter-ljuset-på-mänskliga-rättigheter
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
