Sara Norling
Ska man tala om några trender inom konstmusiken under 2001 är det lättast att ställa opera och musikteater i centrum. Kanske inte främst tack vare en mängd fantastiska uppsättningar – det här var i stället året då operor som dumpats eller lagts på is p.g.a. resursbrist eller av planeringsskäl till slut fick sina framföranden, om än i konsertform. Även cirkulation av uppsättningar scener emellan blev vardagsmat.
Först ut med konsertpremiär var Kungliga operan med Lars-Åke Franke-Bloms HP – folklig opera om ett boxaröde. Den operan påbörjades redan i mitten av 1980-talet, men en planerad uppsättning på Cirkus i Stockholm 1995 blev inte av. Nu kompenserade i stället Kungliga operan med tre framföranden i konsertversion, två i tonsättarens hemstad Norrköping och ett i Berwaldhallen i Stockholm. I en eklektisk mix av folkligt och fint, av 20-talsschlager och traditionell opera, där tonsättaren själv riskerade att försvinna, skildrades en av 1920-talets mest folkkära idrottshjältar: boxaren Harry Persson från Hagalund i Solna.
Ytterligare två nya svenska operor stod på Kungliga operans repertoar under året. Blandat mottagande fick Sverigepremiären av Hans Gefors Clara, som skrevs till franska Opéra-Comiques 100-årsjubileum 1998, medan höstens urpremiär på Carl Unander-Scharins opera Hummelhonung efter Torgny Lindgrens roman hyllades som en av de första riktigt bra uppsättningarna på Kungliga operans annexscen Vasan.
Under året kom också slutligen Klas Torstenssons opera Expeditionen till Sverige, också den med en snårig tillkomsthistoria i bagaget. Torstensson har t.o.m. fått skadestånd p.g.a. kontraktsbrott från Göteborgsoperan, som ursprungligen beställde verket. Uruppförandet av denna opera om ingenjör Andrées misslyckade ballongfärd mot Nordpolen skedde i stället med ett konsertframförande i Amsterdam 1999. Konsertant var även operans Sverigepremiär i Stockholms konserthus i slutet av mars. Expeditionen spelades sedan i Norge i oktober under den uppmärksammade Ultimafestivalen i Oslo, även där konsertant.
Litteratur som förlaga
Folkoperan satsade till hösten på en nyskriven version av Ludvig Holbergs pjäs Jeppe på Berget, med musik av Sven-David Sandström, vilket blev en stor framgång. Jeppe – den grymma komedin svävade mellan musikal och opera, och Claes Fellboms libretto och regi flyttade berättelsen till modern miljö.
Liksom Hummelhonung och Jeppe byggde också en av Vadstena-Akademiens sommarsatsningar på en litterär förlaga: Reine Jönssons opera Strändernas svall baserad på Eyvind Johnsons roman med samma namn. Det blev en uppskattad urpremiär i juli, och här fanns inte bara sångare i rollerna utan tre av huvudpersonerna spelades av instrumentalister.
Malmö Musikteater satsade på nyskriven musikal med blandad framgång i Kaspar Hauser. Norrlandsoperan valde också musikal och slog sig i väntan på att det nya operahuset blir klart under 2002 ihop med en av Umeås fria teatergrupper i en uppsättning med knorr av Stephen Sondheims klassiker Into the Woods.
Recirkulering
Mycket nytt under året alltså, men också en försvarlig mängd återvinning. Ett skäl därtill är förstås att det blir billigare om fler delar på produktionskostnaderna, varför publiken fick uppleva flera uppsättningsrockader. Göteborgsoperans Evita flyttade in på Cirkus i Stockholm under hösten, och till Göteborg kom i stället en uppsättning från Trondheim av Andrew Lloyd Webbers Jesus Christ Superstar. Göteborgsoperan hade också under våren premiär på Verdis Trubaduren i en samproduktion med operorna i Los Angeles och Washington D.C. Under hösten tog man även över 1994 års Aida i fascistisk 1930-talsmiljö från Kungliga operan.
Göteborgsoperans största framgång var dock den helt egna uppsättningen av Francis Poulencs Karmelitsystrarna. Den grekiske regissören Yannis Houvardas, som också stod bakom Göteborgsoperans uppmärksammade Elektra 1999, hade förlagt handlingen till en flygplatsterminal, vilket gav uppsättningen skrämmande aktualitet efter händelserna 11 september.
Festival för få – och för många
Utanför de musikdramatiska scenerna fick det annars så starka Festivalsverige ett avbräck när den anrika Elektronmusikfestivalen i Skinnskatteberg gick i graven efter 20 år.
Festivalen i Skinnskatteberg har aldrig varit någon publikknipare. Desto mer folk lockade det som för tillfället kanske är Sveriges bredaste festival för ny musik: GAS-festivalen i Göteborg (Göteborg Art Sounds). I oktober hölls GAS för andra gången, och festivalen är tänkt som en återkommande biennal. I år var temat Classical – Improvised – Soundart – Beat, och festivalen speglade de flytande gränserna mellan ljudkonst, improviserad musik, electronica och traditionell konstmusik. Flera internationellt erkända grupper deltog, och även den svenska representationen var stor, på både musiker- och tonsättarsidan.
I samband med GAS släpptes Teddy Hultbergs bok Sound Art – The Swedish Scene, som är ett försök att ge en översikt över den svenska ljudkonstscenen. Boken är också tänkt som ett komplement till Göran Bergendals intervjubok 33 svenska nya komponister, som släpptes under våren och som har fokus på mer traditionella tonsättare.
Ett jubileum är också värt att notera. Drottningholms barockensemble, pionjärer för äldre musik spelad på tidstrogna instrument, firade under hösten sitt 30-årsjubileum med en konsertserie på Nybrokajen 11 tillsammans med solister som Dan Laurin och Anne Sofie von Otter.
Turbulens
Under senhösten kom också beskeden om att två tunga institutionschefer avgår. I september meddelades att Claes-Håkan Ahnsjö slutar som operachef på Kungliga operan vid årsskiftet, tre år innan hans förordnande går ut. Ledningsstrukturen ska göras om, och den konstnärlige ledaren för operasektionen försvinner.
Och efter den sextonde tonsättarfestivalen i Stockholms konserthus, vilken porträtterade den nordiska trion Bent Sørensen, Rolf Wallin och Lars Ekström, meddelade konserthuschefen Åse Hedström i december att hon avgår p.g.a. friktioner mellan henne och övriga ledningen. På vissa håll en turbulent öppning inför 2002, med andra ord.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2001
Klassisk musik 2001: Opera blir konsert blir opera
http://www.ne.se/rep/klassisk-musik-2001-opera-blir-konsert-blir-opera
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
