Den globala uppvärmningen är ett reellt hot som i hög grad kommer att påverka folkhälsan globalt och även i Sverige. Juli 2006 var den varmaste månaden i historisk tid i stora delar av Europa. Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren har i samarbete med professor Tord Kjellström och utredare Ida Knutsson skrivit en sammanfattande kunskapsöversikt – Klimatförändring och folkhälsa – om klimatförändringar och deras inverkan på folkhälsan.
Den förändring av jordens medeltemperatur som skett de senaste decennierna är ett trendbrott mot den tidigare utvecklingen under flera årtusenden. Enligt kunskapsöversikten är bevisen ”överväldigande” för att det pågår en klimatförändring. Under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med 0,7 grader, och ökningen ligger klart utanför de variationer som kan antas bero på slumpen.
Den globala uppvärmningen har redan haft effekter på klimatet. Det har exempelvis skett genom att den medverkar till torka och vattenbrist samt instabilitet i vädersystemen med återkommande orkaner och kraftiga oväder som följd. Hälsokonsekvenserna kommer sannolikt att bli mycket stora de närmaste decennierna och kan enligt kunskapsöversikten bland annat innebära följande:
- Torka och missväxt ger vattenbrist och hungersnöd.
- Översvämningar har direkta effekter på hälsan och kan även inverka på vattenkvaliteten.
- Den ökade temperaturen kommer att leda till fler svåra värmeböljor som särskilt kan drabba sårbara grupper som har svårt att skydda sig mot hettan.
- Den höjda temperaturen och ändrade isförhållanden har redan i dag i hög grad påverkat levnadsförhållandena för inuiter och andra urbefolkningar.
- En förhöjd temperatur innebär att utbredningsområdet för klimatberoende infektionssjukdomar förändras.
Klimatförändringen är ett miljöproblem som i mycket hög grad påverkar många människors hälsa. Det är viktigt att ha såväl ett globalt som ett nationellt och ett lokalt perspektiv på frågan eftersom de långsiktiga effekterna är så genomgripande och kommer att beröra alla länder. Att belysa klimatförändringens hälsoeffekter och diskutera motåtgärder är därför en central uppgift också för folkhälsopolitiken. När det gäller det lokala arbetet är det mycket viktigt att kombinera arbetet för en god hälsa och en god miljö. Författarna till kunskapsöversikten skriver: ”Av central betydelse är en samhällsplanering och transportpolitik som bryter bilberoendet och främjar en övergång till förnybara bränslen.” De menar också att det är viktigt att man lokalt är förberedd på ett ökat antal extrema väderhändelser med stormar, ras och översvämningar som följd.
Extern länk
(Notisen publicerad 2006-10-12)
Klimatförändring och folkhälsa
http://www.ne.se/rep/klimatförändring-och-folkhälsa
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
