Calle Bäckström, NE-medarbetare
Sverige har liksom de flesta andra länder uttalade mål att minska utsläppen av växthusgaser, de gaser som anses bidra till växthuseffekten. År 2010 ska till exempel EU ha minskat sina gemensamma utsläpp till en nivå fyra procent under den mängd som släpptes ut 1990, eller ännu lägre. Men vad görs egentligen för att målen ska nås?
Det tvistas om hur stort problemet är, om tillräckligt görs för att lösa det och om vem som ska göra vad. USA anser att problemet är globalt och vill inte agera syndabock, trots att landet står för en fjärdedel av de skadliga utsläppen. Hemma i Sverige kritiseras regeringen för att tala mer om vad andra länder borde göra än att agera själva.
Det kan ofta tyckas handla mer om ord än om handling, och det är kanske lätt att förstå eftersom allt som görs kostar pengar och ofta inkräktar på andra intressen. Ett färskt EU-förslag om att sänka gränsvärdena för hur mycket koldioxid nya bilar får släppa ut försenades till exempel ett flertal gånger – och slutade med en kompromiss – för att miljöpåverkan vägdes mot konkurrenskraft och arbetstillfällen.
Statligt bidrag för lokala projekt
I Sverige kan kommuner och lokala aktörer sedan 2003 söka statliga klimatinvesteringsbidrag, så kallade KLIMP-bidrag, för att delfinansiera långsiktiga projekt som minskar växthuseffekten. I fjol kom 51 sådana ansökningar till Naturvårdsverket, som är den myndighet som administrerar bidraget. Ungefär hälften av projekten fick dela på 317 miljoner kronor, och totalt investerades 1,2 miljarder kronor i projekten.
Pengarna har under åren gått både till större projekt, som att byta till el- och biogasdrivna tåg på Kinnekullebanan utanför Lidköping, som till utbyggnad av fjärrvärmenät och information till allmänheten om effektivare energianvändning. Pengar fördelades också vidare som bidrag till företag och privatpersoner som till exempel ville byta till energisnålare fönsterrutor eller en miljövänlig bil.
I Helsingborg kommer upp till en tredjedel av gatubelysningen att kunna dämpas under de tider på dygnet då ljuset inte behöver vara så starkt, och på så sätt spara energi. I Knivsta byggs en ny pendeltågsstation som ska uppmuntra fler att resa kollektivt och i Katrineholm prövas ett nytt system för att tillverka is i den nybyggda ishallen. Kommunen räknar med att spara 400 000 kWh per år, motsvarande ett minskat koldioxidutsläpp på ungefär 30 ton, samtidigt som det blir lättare att hålla jämn temperatur och hårdhet på isen.
Enligt Naturvårdsverket beräknas KLIMP-projekten minska utsläppet av växthusgaser med mer än 200 000 ton per år, men det är bara en bråkdel av det årliga svenska utsläppet på 67 miljoner ton. Av det står koldioxidutsläppen för den överlägset största delen, omkring 80 procent.
Kommunala samarbeten
Jämte KLIMP-projekten finns en rad samarbeten mellan kommuner och regioner, både inom Sverige och EU. Som exempel kan nämnas Klimatkommunerna och Aalborgåtagandena som ett tjugotal respektive sju svenska kommuner deltar i. Genom att ta fram nyckeltal och kontrollera varandra uppmuntrar man till förbättringar, och kommunerna visar andra regioner vad som kan göras för att skapa en hållbar utveckling.
På flera orter har bostadsbolag installerat så kallade komfortvärmesystem i lägenheterna. De boende väljer själva hur varmt de vill ha det och sparar både pengar och energi på att inte slösa med värmen. Inför bomässan Bo01 i Malmö byggdes kvarter som helt och hållet försörjs av lokalt producerad förnybar energi. Ekostaden i Malmöstadsdelen Augustenborg är ett annat försök att skapa ett ekologiskt hållbart bostadsområde som Nationalencyklopedin skrivit om tidigare.
En relativt liten miljöbov
Å ena sidan hävdas att det är en droppe i havet vad som görs i ett litet land som Sverige när länder som Kina och Indien, för att inte tala om USA, står för en ofantligt mycket större inverkan på miljön. Det är där som resurserna måste satsas. Å andra sidan framförs att det är som föregångsland som Sverige kan påverka internationellt. Samtidigt kommer rapporter om att utsläppen i exempelvis Kina förvisso skadar ozonlagret, men innehåller partiklar som skuggar jorden och därmed tvärtom sänker temperaturen.
Vid en internationell jämförelse släpper Sverige ut en mycket liten del växthusgaser per invånare. Det gör att utsläppen faktiskt kan öka och ändå klara EU:s mål för år 2010. Det nationella målet på knappt 70 miljoner ton två år senare är hårdare än i unionen som helhet, men också det målet är högre än dagens utsläpp.
Handel med rättigheter ska minska utsläppen
Utsläppen från bostäder, jordbruk och avfallshantering har minskat i Sverige sedan nyckelåret 1990. Utvecklingen är tillräcklig för att den totala utsläppsmängden ska minska, trots att utsläppen från framför allt transporter under samma tidsperiod har ökat. Också industrin står för stora utsläpp, och där räcker det inte med komfortvärmesystem eller energisnåla fönster.
Ett allt populärare instrument för att minska klimatpåverkan från industrin är i stället handel med så kallade utsläppsrättigheter, som infördes på försök av EU i januari 2005. Den totala mängden tillåtna utsläpp delas upp i ransoner som kan köpas och säljas på en fri marknad. Det företag som minskar sina utsläpp kan således tjäna pengar på att sälja utsläppsrättigheter medan ett företag som behöver göra långsiktiga investeringar för att minska utsläppen på kort sikt kan köpa sig en större ranson. Det skapas med andra ord också ekonomiska incitament för att minska miljöpåverkan. Under fjolåret blev det populärt, framför allt före jul, bland både företag och privatpersoner att köpa utsläppsrättigheter som sedan inte utnyttjas. På så sätt tvingas totala utsläppet ner, om än med mycket små steg.
Från politiskt håll talas om att utöka handeln med utsläppsrätter och att den ska omfatta mer än bara koldioxid, vilket är fallet i dag. Men samma fråga återkommer hela tiden i debatten: Är de mål som sätts upp tillräckliga för att miljön skall förbättras eller krävs det betydligt kraftigare åtgärder för att inte FN:s dystra prognoser för klimatförändringarna ska besannas?
(Artikeln publicerad 2007-03-14)
Länk till reportage på NE.se
Externa länkar
Klimatprojekt: Stora och små försök
http://www.ne.se/rep/klimatprojekt-stora-och-små-försök
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
