Ellen Albertsdóttir, NE-medarbetare och journalist
Regnar det? Passa då på att ägna dagen åt ett museibesök! Konstsommaren bjuder på allt från satiriska teckningar i Sundsvall och plastprylar i Stockholm till akvareller på Tjörn och cyberpunkiga glasskulpturer i Småland. Det finns en utställning för alla.
Låt oss börja i söder, närmare bestämt på Moderna museet i Malmö, där det under sommaren visas filmkonst. Det första som möter besökaren vid utställningen Yael Bartana – och Europa kommer att häpna (22.5–19.10) är en form av biograflobby. I Yael Bartanas konstnärskap är Israels historia i fokus, och hon undersöker sitt hemlands samhälle, historia och politik. Dokumentation och propaganda förs på så vis samman i hennes konst, där även granskningen av sionismen är central.
 |
|
Pia Arkes bilder visas i Umeå hela sommaren. |
|
PIA ARKE/BILDMUSEET UMEÅ UNIVERSITET |
Skulden i lervärlden
Parallellt med denna utställning pågår fram till 1 augusti Diane Arbus: en tryckt retrospektiv, 1960–1971. Det är den franska konstnären Pierre Leguillon som har satt samman en utställning av fotografens Diane Arbus publicerade arbeten. Bilderna visas i sina ursprungliga tidningsuppslag i bland annat Harper’s Bazaar och Esquire. Detta är ett nyskapande sätt att ställa ut på, och det placerar samtidigt Diane Arbus verk i ett sammanhang.
Ytterligare en filmkonstnär, förutom Yael Bartana, ställer ut i Skåne, närmare bestämt på Kristianstad Konsthall (12.6–3.10): Nathalie Djurberg. Hon har bland annat vunnit 2009 års Silverlejon på Venedigbiennalen som ”mest lovande unga konstnär”. Dessutom tilldelades Djurberg 2008 Carnegie Art Award-stipendiet för unga konstnärer.
Med stop motion-teknik gör hon detaljrika världar av lera, i vilka hon berör svåra ämnen som våld, skuld och övergrepp. Kompositören Hans Bergs filmmusik ackompanjerar de drabbande filmerna. Utställningen visar elva av Djurbergs filmer, av vilka de flesta aldrig tidigare visats i Sverige.
Kökslig konst
En något mer lättsmält utställning är Mönsterkraft! (26.5–26.9), på Dunkers kulturhus i Helsingborg, som tar sin utgångspunkt i 10-gruppens mönster och andra ting. Gruppen bildades 1970 av tio unga textilkonstnärer och formgivare eftersom de upplevde att många av deras idéer refuserades som osäljbara och okommersiella av dåtidens stora textilföretag. Sedan dess har 10-gruppen presenterat mer än 700 nyproducerade tyger och tapeter, av vilka några nu ställs ut i Helsingborg. Dessa tyger säljs även i butiker runtom i landet.
Det gör även köksföremål designerade av Signe Persson-Melin, född 1925. Ett urval av hennes formgivningar ställs nu ut vid Röhsska museets utställning Signe Persson–Melin (16.3–15.8) i Göteborg. Museet kallar det för en utställning som visar Persson-Melins, som fortfarande är livligt verksam, livslånga kärlek till leran. Hennes kryddburkar och köksskålar är nuförtiden hett eftertraktade och på Röhsska kan man beundra dem på avstånd.
Ikon för depressionen
Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn utsågs 2010 till årets museum av Svenska ICOM i samverkan med Riksförbundet Sveriges Museer. Årets stora sommarutställning visar verk av den amerikanska målaren Andrew Wyeth (1917–2009). Wyeth skildrar landskap och människor i sin omgivning på ett nästan drömmande vis, samtidigt som det är exakt och sakligt. Hans favoritmotiv var landskapet kring hemstaden Chadds Ford i Pennsylvania och omgivningarna kring sommarhuset i Cushing i Maine.
Andrew Wyeths mest berömda målning är Christina’s World (1948), som ses som en amerikansk ikon för depressionstiden. Wyeths målningar lyckas nämligen vara på samma gång både realistiska och nästan lite magiska. I USA är Wyeth mycket uppskattad, men hans verk har aldrig tidigare visats för en svensk publik. Samtliga verk har lånats från privatsamlingen Marunama Art Park i Japan. Utställningen pågår till 5 september.
Cyberpunk i Småland
Långtifrån Wyeths realism är däremot Claes Uvstens androida skulpturer som visas i utställningen Robotar och vildsvin (8.5–12.9) på Smålands museum i Växjö. Uvestens skulpturer blandar punkrock och science fiction med grekiska antika byster. Skulpturerna blir en kommentar till såväl artificiell intelligens som plastikkirurgi, men är också en obehaglig påminnelse om den mänskliga jakten på ständig perfektion. Uvesten har arbetat med glas sedan 1992 och har tidigare ställt ut på bland annat Traver Gallery i USA.
Medan Uvestens cyberpunkiga glasskulpturer blottar en dystopisk framtid visar Nordiska museets utställning Plast! (4.6 2010–9.1 2011) prylar från en tid då plast sågs som en positiv framtidssymbol. I vår tid däremot har plast en blandad laddning. Plastproduktioner är visserligen trendiga – det är en del av den pågående 50-talsvurmen – men materialets negativa miljöpåverkan är samtidigt mycket omskrivet.
Utställningen ”Plast!” tar sin utgångspunkt i hemmet och man har där använt sig av mängder av exempel ur Nordiska museets egna samlingar. Trendiga klassiker formgivna av Stig Lindberg samsas här med bakelittelefonen och den anonyma vita trädgårdsstolen. Nordiska museet ställer frågan: Vilken roll har plasten i ditt liv i dag?
Kolonial utblick
På Sundsvalls museum ställer man i sommar ut Tidsbilder tecknade av Magnus Bard (12.6–5.9). Magnus Bard belönades 2006 med Stora svenska illustratörspriset och medarbetar som illustratör på DN:s ledarsidor och i Kommunalarbetaren. Han har även illustrerat till barn- och vuxenböcker samt resereportage. Bards politiska illustrationer på DN:s ledarsida är smarta med en skarp satirisk udd.
Längre norrut än Umeå kommer vi inte denna gång på den svenska konstscenenen sommaren 2010. På Bildmuseet vid Umeå universitet visas den dansk-grönländska konstnären Pia Arkes (1958–2007) verk i utställningen Tupilakosaurus – Pia Arkes uppgörelse med konst, etnicitet och kolonialhistoria, 1981–2006. Få, om några, konstnärer har som Pia Arke utforskat den danska kolonialhistorien och den västerländska föreställningen om Grönland på djupet.
Den känsla som Arkes verk förmedlar är många gånger lika smärtsam som Grönlands historia. Eller som hon själv har sagt: ”Jag gör kolonial historia till en del av min egen historia på det enda sätt jag kan, det vill säga genom att ta det personligt.”
(Reportaget publicerat 2010–06–08)
Konst för en regnig dag
http://www.ne.se/rep/konst-för-en-regnig-dag
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
