Krigsfilmernas krigsfilm: |
Coppolas slutgiltiga "Apocalypse" av Arne Järtelius |
|
Francis Ford Coppola är tillbaka vid platsen för brottet. För 22 år sedan, 1979, premiärvisade och vann han Guldpalmen i Cannes med sin "Apocalypse". När han i år kom tillbaka till Cannes med samma film i restaurerat skick var den med sina nu 3 timmar och 23 minuter 53 minuter längre, omdöpt till "Apocalypse Now Redux" och visades utom tävlan. NE:s utsände träffade Coppola i Cannes. Vid filmfestivalen i Edinburgh i slutet av augusti kunde författaren Robert Harris inte hålla sig utan tog bladet från munnen och kallade det historiska innehållet i amerikansk film för ett uttryck för "kulturell imperialism". Harris, som skrivit den historia som den vid festivalen just premiärvisade filmen "Enigma" baserar sig på, vet. Till den brittiska tidningen The Guardian sade han: "Det spelar ingen roll vilken situation det handlar om eller var en viss film utspelar sig, en amerikan måste alltid finnas med i någon ledande roll och det är hela tiden han som ska rädda världen. Det sättet att dominera vår fantasi är på väg att anta de mest märkliga proportioner." Moralpredikan Det är i relation till det påståendet och de väldiga mängder film från USA, inte minst då filmer med kriget som motiv, som sköljer över oss som Francis Ford Coppolas "Apocalypse" (1979) och "Apocalypse Now Redux" (2001) ska ses. Vad Coppola gjorde med sin första version om Vietnamkriget och än mer gör i denna sin slutgiltiga version om samma krig är varken mer eller mindre än den ultimata krigsfilmen; i alla fall om Ernest Hemingways ord om krig får utgöra fonden: "Tro aldrig att krig, oavsett hur nödvändigt eller hur rättfärdigt, inte är något brott." - Jag har alltid sett Apocalypse som en film om moral, säger Coppola. När en nation som USA ljög om vad som egentligen pågick i Vietnam, när den försökte inta en moraliskt sett högtstående princip samtidigt som den dödade och lemlästade människor - gjorde den inget annat än förlängde kriget.
Slutgiltig version "Apocalypse Now Redux" är nästan en timme längre än den version som blivit en klassiker världen runt. Det är ingen "director´s cut", ingen regissörsversion, i vanlig mening utan i stället har regissören den här gången skapat en helt ny version med sitt material. Det har åstadkommits dels genom att tidigare scener förlängts för att bli tydligare, dels genom att helt nytt material tillfogats. Den vägen har för det första en historisk bakgrund till Vietnamkriget tillfogats, för det andra har sexualiteten tydligt kommit med i spelet dels genom att scenen med Playboyflickorna utvidgats, dels genom en kort kärleksrelation som huvudrollspersonen kapten Willard (Martin Sheen) har. Den historiska bakgrunden tar i en 25 minuter lång scen upp det grundläggande spörsmålet i Coppolas film: Vad hade amerikanerna att göra i Vietnam? Den franske plantageägaren Hubert de Marais (Christian Marquand) besvarar det med att säga: "Ni amerikaner slåss för det största intet i historien." Varför denna nya version av "Apocalypse" och varför nu? - När den första versionen kom var det i det närmaste förbjudet att göra filmer som var längre än två timmar. Min film var två och en halv timme, och det var den tidens smärtgräns. Jag hade en hel del ytterligare material som jag ville ha med, men det är först på senare tid som jag fått tillfälle att tillfoga det. Det som slutgiltigt fick mig att vilja göra vad jag nu ser som den definitiva versionen av filmen var att jag för några år sedan insåg att tiden hade kommit ikapp den första versionen. Jag hade alltid haft känslan av att "Apocalypse" var en bisarr, märklig, mystisk och smått metafysisk film. Nu insåg jag att tiden hade förändrats, att det som en gång var normen inte längre gällde som det. När den första versionen av "Apocalypse" kom var det många som undrade över filmens slut med överste Kurtz (Marlon Brando) långa monolog. Den har du inte ändrat i den här versionen. - Nej, jag har förvisso en hel del ytterligare material inspelat från Kurtz läger, men Kurtz är som en illusion. Lägger man till en massa ord förlorar han i mystik. Hans sista ord om kriget håller fortfarande: "Skräcken, skräcken...". Externa länk: (Artikeln publicerad 2001-09-19) |
