Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Det röda huset med de vita knutarna av västeråsaren Mikael Genberg på Globens topp i Stockholm under några månader våren 2009 får stå för svensk kultur. Så livaktig, så spännande, så svensk. Vi älskar att vältra oss i alla dess uttryck. Det kan vara alltifrån sådant som "Let’s dance" till Göta Kanal med allehanda mellanstationer. Så länge kulturen är äkta inhemskt svensk så går den hem i stugorna. Att den ytterst sällan låter sig exporteras spelar ingen större roll. Den är ju i första hand gjord av och för oss svenskar och då får de som inte vill ta den till sig helt enkelt skylla sig själva.
Därför stod huset där på Globen. Det blickade ut över världen utan att världen blickade det minsta tillbaka. Konstnären menade att huset förenade två starka symboler för Sverige, Globen och den röda stugan med sina vita knutar, utan att för den sakens skull bli alltför nationalistiskt. Tro’t den som vill. Huset var en del i något som kallas Månhusprojektet, som går ut på att placera ett likadant hus på månen år 2012. Det kanske lyckas, men svensk kultur kommer ju inte att bli ett dugg mer synlig i världen för det.
 |
| JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX |
| En röd stuga med vita knutar på Globens topp med utsikt över hela världen. |
Kulturproppar
Den av förlagschef Eva Swartz ledda statliga kulturutredningen lade i februari fram sitt slutbetänkande (SOU 2009:16). Det ledde så småningom fram till en kulturproposition framlagd i september av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och antagen av riksdagen i december. I propositionen föreslog regeringen att de kulturpolitiska målen förnyas. Som nya mål föreslogs ”att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.
IPRED-lagen började i Sverige gälla från 1 april. Lagen bygger på ett EU-direktiv från 2004 och den innebär att det är olagligt att ladda ned upphovsrättsskyddat material från Internet och att lägga ut det på nätet. Tidigare har bara polis och åklagare kunnat få information om vem som har använt en viss IP-adress, dvs. den sifferkombination som en dator tilldelas när den kopplas upp mot Internet. Den nya lagen tillåter även upphovsrättsinnehavare (eller deras företrädare, som skivbolag) att genom domstol få namnet på abonnenten bakom en IP-adress som använts vid olaglig fildelning. Detta uppfattades av många, i synnerhet unga, som ett ingrepp i yttrandefriheten och det tog sig uttryck i olika kampanjer.
FRA-lagen blev operativ från 1 oktober. Från den dagen fick Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att spana i radiotrafik och kabeltrafik, dvs. Internet- och telefontrafik, för att kartlägga vad som kan uppfattas vara ”yttre hot” mot landet. Framgångarna i EU-valet i juni för Piratpartiet ska sökas i reaktionerna på både IPRED- och FRA-lagen.
Internetstrypningar är vanligt förekommande i världen i dag. Världsmästare på området är för dagen Kina, tätt följt av Nordkorea och Iran. Andra nätcensurvärstingar är Burma, Syrien, Saudiarabien, Libyen, Tunisien, Uzbekistan och Kazakstan.
Ytterligare en allvarlig kulturpropp bör nämnas i det här sammanhanget. I mars störtade stadsarkivet i Köln sönder och samman. I samband med det omkom två personer och 30 kilometer arkivalier från elva sekel – hela staden Kölns minne – begravs i rasmassorna. Det kommer att ta 20 år innan merparten av det som finns under rasmassorna i någon mån kunnat restaureras.
Trosproppar
Tron kan försätta berg, brukar det heta. Tron kan uppenbarligen också bygga hinder höga som berg för att förhindra utvecklingen. Under 2009 var det särskilt tydligt i länder som Iran, Irak, Afghanistan, Israel, Schweiz och Frankrike.
Efter att tidigare i en sekulär strävan ha förbjudit religiösa symboler och huvudduk i landets skolor, så förbereder sig Frankrike nu även för ett förbud av burkan. Schweiz gick under året ett förbudssteg längre genom att i en av sina många och beslutande folkomröstningar förbjuda minareter vid landets moskéer. Det gav högerradikala i andra länder blodad tand. Närmast i tur står Tysklands största delstat Nordrhein-Westfalen. Vid delstatsvalen i maj 2010 kommer extremhögerpartiet Pro NRW att göra minaretfrågan till en valfråga.
Krigen i Irak och Afghanistan fortsatte under året i mer eller mindre oförminskad styrka. I båda fallen är det väst genom i första hand USA:s agerande som vill införa västvänliga styren. Iran höll under året ett välarrangerat val där det i praktiken styrande Väktarrådet såg till att behålla sin favorit Mahmoud Ahmadinejad vid makten. Den gubben gick i alla fall för tillfället hem, men landets opposition visade att den inte länge till kommer att tillåta business as usual.
Mer än ett år har gått sedan Israel anföll Gaza. Vad som hände under det månadslånga kriget finns svart på vitt i den av FN anlitade sydafrikanen Richard Goldstones utredning. Under det gångna året har Israel tillåtit endast 41 lastbilar med byggnadsmaterial att komma in i Gaza. Det har självklart inte lett till någon återuppbyggnad att tala om. Under det gångna året har Israel fortsatt sin bosättningspolitik på ockuperad mark – något som bland andra utrikesminister Carl Bildt protesterat emot – och Israel fortsätter sitt hårdnackade motstånd mot att göra Jerusalem till en delad huvudstad trots att andra religioner än den judiska ser den staden som sitt ursprung.
Demokratiproppar
Då var det 2008 och olympiska spel i Beijing, Kina. Det fick den kinesiska ledningen att i någon, om än liten, grad ge utrymme för folkliga initiativ vid sidan av det allsmäktiga kommunistpartiets styrande och ställande med sitt folk. Världens ögon var då både riktade på och, icke minst, i stora skaror närvarande i landet varför det gällde att i alla fall visa lite god vilja. Men mycket mer blev det inte.
Nu var det 2009. I juni hade det gått 20 år sedan massakern på Himmelska Fridens torg (Tiananmen Square), men om de händelserna skulle inte ett spår synas. I oktober var det kommunistpartiets (KKP) tur att med pompa och mycket ståt fira de 60 långa år sedan det kom till makten. Det hade samtidigt kunnat vara ett ypperligt tillfälle att släppa något på tyglarna, men icke så. I samband med själva jubileet var Beijing en i det närmaste stängd stad för att förhindra varje antydan till protester eller andra viljeyttringar.
De kinesiska ledarna avslutade detta för Kina på minnesrika datum välförsedda år med att döma regimkritikern Liu Xiaobo till 11 års straffarbete för att ha ”uppviglat till att undergräva statens makt”. Vad han anklagas för att ha gjort? Hans hustru gav i en intervju följande svar på den frågan på juldagen: ”Han har sagt att han vill ha demokrati i Kina.”
Det finns självklart många fler demokratiproppar i världen än den kinesiska, men att den gryende stormakten Kina hör till de värsta kan vara ett argument för andra att ta efter.
Extern länk: The Top 10 of Everything 2009 (Time)
Kulturåret 2009
http://www.ne.se/rep/kulturåret-2009
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
