Arne Järtelius, NE-redaktör
Att inte se skogen för bara träd brukar i en del sammanhang vara mindre tillrådligt. Men andra gånger kan just urskiljandet av enskilda träd eller trädarter vara det avgörande. I den tid vi nu lever spelar förmodligen de enskilda träden en ganska liten roll. Nu är det skogen och vad den kan ge i pengar, svamp och bär eller avkoppling som gäller.
Men det är inte länge sedan enskilda träd eller grupper av träd kom först, inte skogen. Då tyckte man att träden hade magiska krafter, att de kunde användas som medicin, för att markera gränser, för att orientera sig i geografin eller så användes de som föda till folk och fä.
Historieträd
När man tänker efter kommer man snart på att träd har spelat en ganska stor roll i historien. För att börja med Bibeln fanns det ju ett kunskapens träd i Edens lustgård som gav kunskap om gott och ont, och som Adam och Eva inte fick äta av. I asatron fanns asken Yggdrasil som bar upp världsalltet och på vars grenar både gudar och människor hade sitt hemvist. I förkristen svensk tid var heliga träd och lundar centrala. Det var där offer förrättades, värk sattes bort och sjukdomar sökte sin bot.
I litteraturen vimlar det av träd med en intressant historia, men för den som i dag skulle vilja se dessa träd ute i naturen blir urvalet mindre. Men trots allt visar det sig vara ett ganska stort och krävande arbete för den som vill se dem alla. Det blir man varse när man läser och tittar på bilderna i den nyutgivna boken Gastekar och väckefuror av trion Åke Carlsson, Nils Forshed och Eva-Lena Larsson. Den skildrar drygt 120 träd i Sverige med en eller annan historia. Som grundregel för urvalet i boken har gällt att de träd som skildras på något undantag när – Trulltallen i Viklau på Gotland hör dit – ska finnas kvar ute i markerna och där vara möjliga att besöka. Vidare har författarna valt att endast ta med trädarter som växer naturligt i Sverige.
Kulturspår i träd – Culturally Modified Trees, CMTs – är faktiskt ett självständigt forskningsområde. I Sverige bedrivs forskning i ämnet företrädesvis vid Umeå universitet. Kulturspår i träd som dokumenterats i västra USA, norra Skandinavien och sydöstra Australien är företeelser som kan dateras exakt och som vittnar om unika händelser av mänsklig aktivitet. CMTs är spår efter historiska nyttjanden av skogens resurser som speglar aktiviteter i lokala samhällen och som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Dessa spår erbjuder information som vanligtvis inte är tillgänglig från andra källor.
Trädens makt
I dag går vi till doktorn när vi är sjuka. På den tiden doktorn var lika sällsynt som han var avlägsen – år 1663 fanns i hela Sverige totalt 20 personer som kunde kalla sig läkare – gällde det att hitta på alternativa vårdformer.
Ett sätt (av väldigt många) att bli av med krämpor var att sätta bort dem i träd. Varje bygd i landet tycks någon gång ha haft ett eller flera så kallade värkträd dit både tandvärk och sjukdomar överläts. De träd som kom till sådan användning var ofta de som hade ett avvikande utseende. Alla trädarter har använts som värkträd, men av de träd som fortfarande finns kvar dominerar tallen. Den som ville ha sin värk överförd till ett träd tog ofta kontakt med någon klok gumma eller gubbe som borrade ett hål i värkträdets stam. I hålet lades något som tillhörde den sjuka, och det pluggades sedan igen för att hålla värken borta från människan. Att det var en svår synd att såga ned ett sådant träd säger sig självt; syndaren själv märkte det på att all värk som överförts till trädet överfördes till honom.
Gastekar och väckefuror berättar om gamla läketräd som den gamla tallen i Torpa, grindtallen i Boghult, trolltallen på Bognäset, tallarna Adam och Eva i Ribbingsfors och Simons gran vid Kroppefjälls fot (låter platserna obekanta finns i slutet av boken en landskapsindelad karta följd av vägbeskrivningar för den som själv vill leta upp de träd som skildras i boken).
Andra trädbotemedel som skildras är smöjning eller träddragning och att kasta genom klyka. I båda fallen låter det som ganska omilda behandlingar – vid smöjning drogs den sjuka genom ett hål i ett träd eller under en blottlagd rot – och klykkastningen utsatte man sjuka barn för.
Annan makt hos träden som skildras i boken är spökträd, pinoträd, brudtallar, olycksträd, vårdträd och personliga träd. Bland de senare får vi i boken närmare bekanta oss med Lina Sandells ask, Atterbomseken, Pontus Wikners ask, Linnés bok och Axel Oxenstiernas ek.
Trädens nytta
Vad är det då för nytta och glädje med träd, om man bortser från deras rent ekonomiska potential? I Gastekar och väckefuror nämns sådant som vägträd, rågångs- och gärdsgårdsträd, sjömärken, purror och beteshorisonter, hamlade träd och träd på rot.
I våra dagar är väl den vanligaste användningen av ett träd att det avverkas för att sedan användas för tillverkning av allehanda ting. I äldre tider var utnyttjandet av träden mer allsidigt. Således togs från levande träd sådant som tjära, ljusterved för att tillverka ljuster till fisket, bark till brödbakning – här tog man vara på det vita tunna skikt som finns närmast veden – och spånor för korgtillverkning. I några fall använde man hela träd som svinstia – eken i Kråksten – eller som redskapsbod – den berömda Rumskullaeken.
Att hamla är att kapa toppar och grenar på lövträd för att få bränsle eller foder till djuren. I bondedagböcker från åtta gårdar i Västergötland finns uppgifter att man i medeltal högg 2 255 kärvar löv per år och gård under en tidsrymd av 31 år. Av den mängden kan man utläsa att lövet i medeltal stod för cirka 25 procent av den totala foderåtgången.
Ovanstående är bara några axplock ur en intressant, välgjord, välillustrerad – teckningar och foton – och i största allmänhet spännande bok med ett innehåll som ligger lite vid sidan av det gängse (även om den fylliga litteraturförteckningen i slutet av boken talar ett annat språk). Att träd rymmer så mycket historia!
(Artikeln publicerad 2007-08-15)
Länk till NE.se
Kulturhistoria: Gastekar, väckefuror och vårdträd
http://www.ne.se/rep/kulturhistoria-gastekar-väckefuror-och-vårdträd
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
