Martin Borg, journalist
Den svenska kungaslupen Vasaorden med anor från 1700-talet och GustavIII förbereds för ett nytt uppdrag. Den 19 juni, när kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig, går nämligen den planerade kortegevägen delvis till sjöss. Det gjorde den också 1976, då Carl XVI Gustaf gifte sig med drottning Silvia.
Vasaorden tillkom på Gustav III:s initiativ. Han tyckte inte att den dåtida kungaslupen Tre Kronor, som byggts för kung Fredrik I 1729, var tillräckligt representativ. Han ville ha något mer ståndsmässigt och gav därför order om att en ny representationsbåt skulle byggas. Ritningarna gjordes av Fredrik Henric af Chapman. I juni 1774 skedde jungfruturen som gick mellan Nyckelviken och Logårdstrappan vid Stockholms slott i samband med att kungens bror Karl väntade hem sin blivande fru, den 15-åriga Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein–Gottorp. Därefter användes slupen flitigt av kungen och hans familj, både i samband med fester och olika tillställningar men också för privata kungliga transporter och utflykter i Mälaren och skärgården.
 |
|
Kungabröllopet 1976. Kungaparet i Vasaorden på sin färd mot slottet. |
|
CHARLES HAMMARSTEN/IBL |
En ny slup
När Gustav III:s praktfulla kungaslup förstördes vid en häftig brand på Galärvarvet i Stockholm i augusti 1921 startades snabbt en insamling för att bekosta en ny. Tanken att Sverige skulle stå utan denna eleganta representationsbåt framstod i vissa kretsar som möjlig. Främst var det Vasariddare, alltså mottagare av den kungliga Vasaorden, och befälspersonal inom flottan som såg till att pengar kom fram. I juni 1922 överlämnades
40 000 kronor till kung Gustaf V, som gav flottans varv på Djurgården i uppdrag att in i minsta detalj återskapa den till aska förintade kungaslupen. Och det var bråttom med arbetet: på midsommarafton 1923 skulle Stockholms stadshus invigas, enligt planerna med kungaslupen som en viktig del av ceremonin.
För att återskapa den förstörda svenska kungaslupen gick det åt 32 kubikmeter särskilt utvalt ekvirke, och en del originalbeslag letades fram ur förbränningsresterna för att återanvändas. Lyckligtvis fanns det noggranna ritningar och en del fotografi er på originalslupen, men vissa detaljer tvingades båtbyggarna återskapa ur minnet. Dynor, draperier, gardiner och mattor som förvarades på annan plats hade klarat sig från branden, liksom de bastanta granårorna och rorkulten. De romerska siffrorna ur Gustav III:s monogram togs bort och bokstaven G gjordes mer likt Gustaf V:s – annars blev den nya kungaslupen nära nog en exakt kopia av Gustav III:s originalslup, den s.k. Stats Eschaloupen.
Traditionsfyllda slupar
Salsslupar av olika storlek har en uråldrig historia och var förr relativt vanliga. På 1700-talet var de till och med mycket vanliga som transportfartyg. De kallades då eschalouper. Namnet kan härledas till engelskans shallop (i betydelsen shallow water, ’lugnt vatten’) och avser roddfarkoster lämpliga för grunda vatten och med syfte att transportera folk och gods mellan stora fartyg och stranden.
Sedan 1900-talet har kungaslupen, som döptes till Vasaorden när den sjösattes 1774, fungerat som ett traditionsmättat inslag i samband med statsbesök, bröllop och födelsedagar. Den är i det närmaste unik: det är numera endast Sverige och Thailand som använder slupar vid kungliga festtillfällen.
 |
|
Vid det japanska statsbesöket 2000 förde Vasaorden det svenska kungaparet och det japanska kejsarparet från Riddarholmskajen till Stadshuset. |
|
CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX |
Krönt salong
Båten är nästan 18 meter lång och 3 meter bred och drivs fram av arton roddare som med var sin åra tillsammans med ett par besättningsmän ser till att färden blir angenäm. Och det är inte som att ro vilken båt som helst – det krävs både bra fysik och många gemensamma träningstimmar för att få det rätta flytet i rodden.
Den rikt utsmyckade kajutan kan inte höra hemma någon annanstans än i kungliga sammanhang: snirkliga utsirningar och guldmålade träsniderier ger tyngd och kunglig glans. Ornamenten är i gustaviansk stil och den rymliga salongen har som sig bör krönts med en kunglig krona. I övrigt är slupen målad i guld, vitt och blått och prydd med den tretungade svenska örlogsflaggan i både för och akter.
Allt glesare mellan turerna
Natten till midsommaraftonen 1923 gjordes de sista utsmyckningarna på den nya Vasaorden klara, och Gustaf V gjorde sin värdiga premiärtur över Riddarfjärden. Därefter har slupen förgyllt statsbesök och andra kungliga begivenheter ända in på 2000-talet. De senaste åren har dock ekonomiska neddragningar drabbat marinen, som äger och bemannar båten, och Vasaorden är dyr i drift. Att måla, underhålla och sjösätta slupen, som normalt ligger i torrdocka på Galärvarvet, är kostsamt, och att få den sjöduglig tar både tid och resurser i anspråk. Planen är emellertid att den ska vara på plats vid Vasamuseet 19 juni och ta med Victoria och Daniel på en säker, ståtlig och elegant tur över till Stockholms slott. En kunglig båtfärd med stil, som det anstår en blivande drottning av Sverige.
(Reportaget publicerat 2010-05-26)
Kungaslupen putsas för nytt bröllop
http://www.ne.se/rep/kungaslupen-putsas-för-nytt-bröllop
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
