Kunskapens dag:
Sökandet efter lustpunkten
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Strax efter klockan 7 i arla morgonstund är de på plats. Det är en manlig och en kvinnlig ängel. Deras vingar är kanske i minsta laget för att få dem att lyfta men de visar sig vara fullt tillräckliga för sin uppgift: att tjäna som ett kunskapslyft för alla som passerar. De får nämligen smaka på NE:s kunskapspiller och de förses med NE:s kunskapskort för en gratistitt rakt in i Sveriges största kunskapslexikon på nätet.
Det var Kunskapens dag som inleddes i Stockholm. Var det månne historiens mjuka vingslag som kunde anas denna morgon? Bland alla andra jubileumsdagar under året kanelbullens dag inte att fördöma borde väl kunskapen vara väl så värd att firas.
 |
Kunskapsseminarier
Medan de vingförsedda delade ut sina piller och kort till förbipasserande
på Sergels torg på plattan för att vara
exakt startade några få tunnelbanehållplatser bort
inomhusdelen av Kunskapens dag. Den bestod av flera olika delar: presentationen
och diskussionen av en rykande färsk kunskapsundersökning, utdelningen
av ett av fem kunskapspris à 250 000 kronor, ett kort men mycket intensivt
nummer om framtidens städer Cities of the Future och ett
rytmiskt föredrag om ledarskap av Robert B. Denhardt, den ene av författarna
till den nyutkomna boken The Dance of Leadership (2006).
För att finnas med i framkanten bland framtidens städer, är budskapet i framförandet som bygger på en studie av 40 städer i världen som genomförts av PricewaterhouseCoopers, handlar det för kommunerna framför allt om att gå från att vara görare till att bli möjliggörare. Det gäller för dem att utveckla det som kallas för innovation management till vilket det, enligt samma källa, behövs ledare med massor med visioner, missioner och passioner.
Professor Robert B. Denhardt, med ledarskapet och dess krav som sitt främsta studieobjekt, har utkommit med ett stort antal studier om ledarskap. Han har varit i Sverige vid flera tillfällen och då bland annat fört fram sina budskap till Sveriges Kommuner och Landsting. Hans korta men mycket effektiva och lustfyllda framträdande har tre huvudbudskap: ledarskap är en framför allt en konst, ledarskap skapar energi och nyckeln till ett framgångsrikt ledarskap är att få medarbetarna att vilja följa.
Kunskapskällor och utvecklingsbehov
Vid ett av seminarierna på Kunskapens dag presenterar Arne Modig en dagsfärsk
undersökning av Synovate Temo om allmänhetens syn på kunskaper
och utveckling. Den undersökningen bygger på ett rikstäckande
urval, genomfördes i början av oktober och omfattade 1 017 intervjuer
med personer 16 år och äldre.
På frågan vad som är viktigt för att Sverige ska
utvecklas som framgångsland svarade 96 procent att det skapas nya jobb
och 93 procent ville satsa mer på skola och utbildning. Svarsalternativet
att kunskapsnivån generellt sett blir högre höll
78 procent av de svarande med om.
På frågan inom vilka områden man ansåg sig behöva
mer kunskaper svarade knappt hälften att det skulle vara inom arbetslivet,
en tredjedel ville ha mer kunskaper som konsument, medan var femte av de svarande
ville ha mer kunskaper som familjemedlem.
Var hämtar man då sina kunskaper? 73 procent hämtar
dem från tidningar, TV och radio, 49 procent från Internet, medan
kurser på fritiden var en kunskapskälla för endast 10 procent.
Vad man möjligen glömde bort som svarsalternativ i detta sammanhang,
påpekades av någon i publiken, är familj och vänner.
När det gällde hur pass använt Internet är i olika
befolkningsgrupper visade det sig i undersökningen att det är ganska
jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Åldersmässigt
är de yngre (1629 år) de flitigaste användarna av Internet.
Frekvensen att använda sig av nätet för informationsinhämtning
minskar sedan med stigande ålder till att vara 24 procent bland personer
60 år och äldre.
Lustpunktssökande
Med utgångspunkt från undersökningen diskuterade en panel
under ledning av Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans affärer och Att:ention,
om Sverige som kunskapsland. Det handlade om sådant som hur företagen
tar hand om sina talanger, vad som kan läggas in i kunskapsbegreppet och
var en organisations lustpunkt kan tänkas sitta.
Beträffande talangvården var panelen enig om att det finns väldigt mycket mer att göra på den fronten. Torsten Jansson, VD för New Wave, menade att vår förmåga i Sverige att förädla talanger är dålig. Svenskar i gemen har bra kunskaper, men inom företagen är vi dåliga både på att ta hand om dem och att vidareförädla dem. Kunskap, menade paneldeltagarna, kan vara ganska mycket. Att lära sig i skolan är bara ett sätt och en väg av många andra. Eva Hamilton, nyutnämnd VD för SVT, uttryckte det så här: Man behöver inte kamma sig för att sätta sig framför TV:n. Med det ville hon säga att man inte ska ta detta med kunskap och inlärning så allvarligt. Det finns väldigt många sätt att lära sig på och bland de sätten menade Hamilton att kunskaper genom känslor är bedrövligt underskattade här i landet.
Åsa Moberg, som nyligen utkommit med boken Lustpunkten i hjärnan och som har en omfattande erfarenhet bakom sig från framför allt kvällspressen, såg tidningarnas betydelse för människors kunskapsinhämtning som lovande. Hon ville gå så långt som att säga att kvällstidningarna är landets största folkuniversitet. Peter Clemedtson, VD för Öhrlings PricewaterhouseCooper, tog fasta på detta med lustpunkten och menade att det skulle var bra om man försökte leta rätt på eller skapa olika organisationers eller företags lustpunkt för att där släppa loss den myckna kreativitet som enligt honom finns. Det gäller bara att finna sätt och vägar för att den ska få utlopp.
Ayesha, problemlösare med Blatteförmedlingen som sin professionella hemvist, agerade sidekick till debattens moderator. Hon undrade: Vad beror det på att vi inte bättre lyckas ta hand om den kompetens och de kunskaper som de anställda har? Eva Andréasson, Head of Global Management Planning på Ericsson, med chefsförsörjning som sin främsta uppgift, höll inte med Ayesha. Hon tyckte för sin del i stället att det är precis det man gör. Möjligen kan det göras mer och bättre men i min värld är det inte på det viset. Tvärtom. Mot det invände några i panelen som menade att det saknas både muntlig och pekuniär uppmuntran från framför allt chefshåll. Åsa Moberg menade för sin del att den kunskap som finns inte stämmer överens med hur organisationerna ser ut. Samtidigt är det så tydligt, sade Eva Hamilton utifrån sina erfarenheter, att så snart man ger en medarbetare en möjlighet att pröva något nytt så är det som att sätta ett ljus i den människan. Alla taggar på det! Att det inte görs oftare kan bero på att alldeles för många chefer är rädda att släppa loss de kunskaper och den energi som finns.
Paneldebatten vid Kunskapens dag kändes som en frisk fläkt. Det verkar
finnas behov av kunskapsdagar litet då och nu.
(Artikeln publicerad 2006-10-27)
Externa länkar: Cities of the Future och artiklar om boken The Dance of Leadership
Kunskapens dag: Sökandet efter lustpunkten
http://www.ne.se/rep/kunskapens-dag-sökandet-efter-lustpunkten
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
