I slutet av år 1900 presenterade den tyske fysikern Max Planck nya rön. Han hävdade att om strålningen från en så kallad svartkropp delades in i små och odelbara energipaket skulle experiment och teori stämma överens. Varje sådant paket, varje kvantum, hade en bestämd energi.
Att energin sålunda skulle vara kvantiserad stred drastiskt mot den traditionella fysiken. Men Planck och hans kolleger tog det lugnt och ägnade inte saken närmare uppmärksamhet på flera år. År 1905 lyckades dock Albert Einstein förklara den så kallade fotoeffekten med kvanthypotesen. På 1910-talet fick kvanthypotesen genomslag, och man förstod att den skulle betyda mycket för vår uppfattning om mikrokosmos, atomernas värld.
Kvantfysiken gäller för atomer, atomkärnor, molekyler, elementarpartiklar och strålning. Till de många praktiska tillämpningarna hör kärnenergi, laser och halvledare (används bl.a. i datorer).
Kvantfysiken är mäkta svårbegriplig och ställer populärvetenskapen på prov när det gäller att förklara för en bred publik vad teorin handlar om.
(Artikeln publicerad 2000-12-27)
Kvantfysiken: Svårbegreplig teori fyller hundra år
http://www.ne.se/rep/kvantfysiken-svårbegreplig-teori-fyller-hundra-år
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
