Liseberg: Evert Taubes värld

Arne Järtelius, nyhetsredaktör vid Nationalencyklopedin

Är Evert Taube på väg mot ännu en ny vår? Hurså? Han har väl aldrig frusit inne. Det räcker med att läsa dagstidningarna och titta på Internet för att inse det. På Google får man 228 000 träffar på ”Evert Taube”, Yahoo ger ytterligare 700 000 och på YouTube finns 28 videoinspelningar med Evert Taube att avnjuta. Håkan Hellström får i samband med vårens turné epitetet ”en modern Taube” och SVT visade härförleden Evert Taube i full frihet i filmen Sjösalavår (1949). Lägg till det tre rykande färska vetenskapliga studier om Taube, hans hustru Astri och deras tid. Ny vår! Snack. Taube är året runt.

Som kronan på det verket och som en kraftig dementi till att nationalskalden – för det är han ju – Evert Taube skulle vara passé inviger Liseberg i Göteborg i samband med att nöjesfältet öppnar för våren ”Evert Taubes värld”. Det beskrivs som ett mellanting mellan museum och karusell och ska förmodligen helst både ses, brukas och lyssnas till för att man ska rätt förstå vad det är. Att Evert föddes i Göteborg och att han ägnat sitt Bohuslän oändligt många visor gör inte placeringen av hans värld till Liseberg sämre.

Evert Taube i skrivartagen 1953.

lennart nilsson/scanpix

Från Cabaret Läderlappen till Liseberg

– Det tar alltifrån en kvart till en timme att ta sig igenom ”Evert Taubes värld” här på Liseberg. Den som vill kan givetvis stanna längre, och för den som vill söka i de många databaser med material om Taube som finns att tillgå så tar det definitivt mycket längre tid. Det är givetvis roligt med sådana vetgiriga besökare, men vår förhoppning är att den där minimala kvarten ska ge både en bild av Evert Taube och en önskan att vilja få mer av både honom och hans musik.

Den som berättar är David Anthin, sedan ett halvår tillbaka fil.dr med en avhandling om Evert Taube – Evert Taubes scener – och sedan snart ett år tillbaka den som svarat för en stor del av innehållet i Lisebergs storsatsning på Evert Taube. När NE.se:s utsände träffar David är det påsk och en månad kvar till Lisebergs våröppning 2008 och med den invigningen av ”Evert Taubes värld”.

”Evert Taubes värld” är ett intressant och för svenska förhållanden nytt – ”Astrid Lindgrens Värld” i Vimmerby får ursäkta – mellanting mellan museum och upplevelsecentrum. I huset som byggts vid Spegeldammen – för övrig på samma plats där Konserthallen en gång låg – ges besökarna en möjlighet att verkligen uppleva Evert Taubes värld från barndomsåren på Vinga, via strandhugg i exotiska länder till visornas dramatiska äventyr. Som besökare får man alltså inte bara uppleva västkustens stormpinade och saltstänkta klippor, man får även lära sig om Evert Taubes konstnärskap som målare och författare. Men också om hur hans perioder som sjöman, globetrotter, familjefar och entertainer påverkade hans skapande och bidrog till hans folkkärhet. Denna världs nav är på utställningen ett rum där man med den senaste teknikens hjälp får uppleva Evert Taubes liv presenterat på fyra minuter. Efter den snabba livsresan bär det vidare av rakt in i visornas magiska värld där besökaren bjuds på äventyr både till sjöss och i skumma hamnkvarter. En annan viktig del av upplevelsen är möjligheten att få ta del av Evert Taubes egna brev, textkorrektur och annan kvarlåtenskap.

– Hela upplägget är gjort på ett sådant sätt att genomsnittsbesökaren ska kunna ta till sig det som bjuds utan att behöva anstränga sig över hövan. Men för den som vill ha mer - inspirerad av utställningen eller utifrån tidigare inspiration - finns det gott om bredvidläsnings- och fördjupningsmaterial, säger David Anthin som från universitetets lugna lunk kastats in i kulturnöjeslivets hetsiga dunk.

Skutan går

– Utgångspunkten i det vi visar och det vi berättar i ”Evert Taubes värld” är det han själv skapat. En museal utställning om Evert Taube skulle förmodligen visa upp en massa artefakter från hans liv med alltifrån det första paret skridskor, hans skolbetyg, hans skrivbord och fram till hans sista hatt. För oss står i stället upplevelsen av Taube i centrum och för att göra det tar vi hela tiden sats från det han gjort – från hans konst på alla de områden och fält – och utifrån det visar vi delar av hans liv. Men det är hela tiden konstnären Evert Taube som är ”Evert Taubes värld”. Vad vi fångat är helt enkelt verkligheten skildrad med taubesk poesi.

Lisebergsbesökarens vandring i Evert Taubes värld inleds med en sekundsnabb hisnande hissresa upp i Vinga fyr på ön Vinga där Evert Taube växte upp under 1890-talet. När vi kommer ut ur hissen leds vi vidare på en vandring som tar oss genom på olika sätt gestaltade rum med sådant som ”Så länge skutan kan gå”, ”Möte i Monsunen”, ”Min älskling du är som en ros” och ”Calle Schewens vals”.

– För oss har det varit viktigt att erbjuda besökaren något som inte är för ytligt. Vi vill visa att Evert Taube är viktig och att vi tagit vår uppgift att visa det på blodigt allvar. Därför innehåller vår bild av Taubes värld såväl en vitter som en barnslig lek. Evert Taube är någon som de flesta svenskar känner till och har en relation till. Det är den utmaningen vi försöker möta med vår skildring av hans värld. Det övergripande syftet med ”Evert Taubes värld” är att lyfta fram Evert Taubes storhet som skald och hans förmåga att färgsätta världen. På vägen försöker vi förstå hur han lyckades fånga den svenska folksjälen och sätta ord och toner på vår bild av den svenska sommaren. Det handlar därför om Taubes skapande snarare än om personen Evert Taube.

David Anthins egen väg till Taubes värld då, hur har den sett ut?

– Som litteraturforskare höll jag länge på med Selma Lagerlöf och jag hade kanske tänkt avsluta mina litteraturstudier med henne. Men så ville det sig att universitetsbiblioteket här i Göteborg köpte en samling med Evert Taubes brev och manuskript och i samband med det kom en intensiv forskning igång om honom. Jag anlände väl med en ganska glättad syn på Taube, men när jag fick tid och tillfälle att gräva ner mig i hans verk och hans tid var jag fast. Det har förvisso skrivits väldiga mängder om Taube, men den akademiska forskningen om honom är försumligt liten. En anledning till det är att han är så bred och ibland så 'fel' i tid att han hamnat mellan de akademiska ämnesstolarna.

Sex år och 822 avhandlingssidor senare var David Anthin fast för gott i Evert Taubes garn. Det ledde över från litteraturvetenskapliga institutionen vid Näckrosdammen till Liseberg vid Sofierogatan.

Förbigången nationalskald

Evert Taube brukar i allmänt tal räknas in bland de svenska nationalskalderna. Där finns också namn som, för att hålla oss i Taubes genre som visdiktare, Carl Michael Bellman, Birger Sjöberg, Nils Ferlin, Bo Setterlind och Lars Forssell. Men till skillnad från flera av de nämnda finns Evert Taube inte alls representerad på grundkursen i litteraturvetenskap vid de svenska akademiska lärosätena (det i hemstaden Göteborg inklusive).

– Jag har en arg not [not 235 till kapitel fem] om det där i min avhandling. Det är ingen som i dag öppet säger att Taube inte duger – det gjorde man tidigare genom att göra honom till en simpel schlagerförfattare – men i stället finns det nu en dold agenda där man allmänt vill tro att Taube finns med, men själv är man inte beredd att inkludera honom i studieplanerna.

Med två veckor kvar till att allmänheten fick komma in i ”Evert Taubes värld” på Liseberg gavs Taubesällskapet den exklusiva chansen att få en första titt på hela härligheten i samband med sitt årsmöte. Vi frågar David Anthin – som var aningen nervös inför det mötet mellan de många Taubeexperterna och ”Evert Taubes Värld” – hur mötet förlöpte.

– Det gick helt fantastiskt bra! Jag hade faktiskt inte väntat mig ett sådant positivt mottagande.

Nu är det vår, allmänhetens tur, att möta den ständigt lika aktuelle Evert Taube. Att Liseberg med ”Evert Taubes värld” – en satsning i hundramiljonersklassen – vidgar sin repertoar från gungor, karuseller, teater och shower till en allvarligt syftande allmänkulturell aktivitet är förhoppningsvis också ett för andra nöjesetablissemang i landet efterföljansvärt initiativ. Vad säger exempelvis Gröna Lund i Stockholm om utmaningen?

(Reportaget publicerat 2008-04-30)