Litauen:
Gränslandet Litauen
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Litauens EU-medlemskap handlade framför allt om två saker. Det ena var Kaliningrad. Det andra var Ignalina. Kaliningrad rörde problem vid EU:s nya östgräns, Ignalina om EU:s miljösäkerhet. Den här artikeln skildrar läget i samband med EU-omröstningen.
Kaliningrad är en liten bit Ryssland inträngt mellan Litauen och Polen som skapat problem när det gäller utbytet av människor och varor i området. Ignalina är ett jättestort kärnkraftverk som skapat svårigheter på grund av sina säkerhetsbrister.
Europas centrum
Vid EU-folkomröstningen 1011 maj röstade 89,92 procent av litauerna ja till att deras land ska bli medlem i EU och 8,85 procent nej. Totalt gick 63,3 procent av de röstberättigade litauerna till valurnorna.
Dagen efter valet flöt gratulationer in från EU och grannländerna. Bland de senare var det framför allt regeringarna i Estland, Lettland och Polen som uttryckte en lättnad över att det gått bra för Litauen i hopp om att det ska gå bra även i deras egna folkomröstningar senare i år.
Med Litauen i EU kommer unionen att se sin östgräns flyttad till Vitryssland och kartografernas geografiska centrum för Europa, som ligger 25 kilometer norr om huvudstaden Vilnius, kommer då att ligga inom Europeiska unionen.
Pengafrågor
Om Kaliningrad nåddes en lösning mellan EU och Ryssland så sent som i november förra året. Ryssarna ville mycket bestämt ha visumfrihet för transporter mellan moderlandet och Kaliningrad, men fick till slut nöja sig med en form av transitdokument. För framtiden har EU lovat undersöka möjligheten för visumfria resor med plomberade tåg genom Litauen.
År 2001 svarade kärnkraftverket Ignalina för drygt tre fjärdedelar av Litauens elektricitet. Kärnkraftverket, som är av samma typ som det i Tjernobyl, byggdes en gång i tiden för att förse stora delar av Sovjetunionen med el och anses av litauerna ha en fullt tillfredsställande säkerhet. EU anser i stället att Ignalina är en betydande säkerhetsrisk Sverige har genom åren givit ett bilateralt stöd till ökad reaktorsäkerhet i Litauen för motsvarande 410 miljoner kronor och har krävt att det stängs som ett villkor för Litauens EU-medlemskap.
Dragkampen mellan EU och Litauen slutade med att den litauiska regeringen mycket motvilligt accepterat att den äldsta reaktorn i Ignalina ska vara stängd 2005 och den andra under 2009. I det senare fallet med följande reservation från det litauiska parlamentet: om adekvat finansiering vid den tidpunkten kommit från EU. Litauens regering uppskattar kostnaden för en stängning av Ignalina till 22 miljarder kronor, EU har sagt att man kan skjuta till maximalt en eller annan miljard, inte mer, men det sista ordet är ännu inte sagt när det gäller reaktor två i Ignalina.
Inget paradis på jorden
Med undantag av Kaliningrad och Ignalina gick Litauens anslutningsförhandlingar med EU i stort sett fisket, miljön och jordbruksstatistiken var några problem som länge var olösta ganska bra.
Det var i december 1995 som Litauen officiellt ansökte om medlemskap i EU. Fem år senare startade förhandlingarna, och i oktober förra året kunde Europakommissionen i sin rapport till Europaparlamentet rapportera att Litauen nu var en fungerande marknadsekonomi. Fortsätter landet sin inslagna reformväg kommer det att göra det möjligt för Litauen att klara både konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen.
EU har satt av över 20 miljarder kronor för Litauen ur sin budget för 20042006. De pengarna ska framför allt användas för att modernisera landets jordbruk och för diverse strukturprojekt.
När Günter Verheugen, EU-kommissionär med ansvar för EU:s utvidgning, var i Litauen i slutet av april i år sade han bland annat: Vi lovar inte att ett EU-inträde omedelbart och automatiskt kommer att ge medborgarna i det här landet ett paradis på jorden. Och han tyckte sig se att förändringen i samband med närmandet till EU fördelats ojämnt bland litauerna. Samma uppfattning företräds i den av Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) utgivna De baltiska tigrarna (1998): Många grupper kan idag klassas som stora förlorare i övergången till marknadsekonomi, däribland pensionärer och befolkningen på landsbygden.
(Artikeln publicerad 2003-05-05)
Litauen:Gränslandet
http://www.ne.se/rep/litauengränslandet
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
