Arne Järtelius, NE-redaktör
Nu kan presidentvalet i USA avgöras! Tre TV-debatter under en tvåveckorsperiod kan bestämma vem som blir USA:s president till och med 2008. Blir det den sittande presidenten George W. Bush eller den demokratiske utmanaren John F. Kerry?
Den första TV-debatten mellan Bush och Kerry hålls i Florida 30 september och har utrikespolitiken som tema, den andra debatten har ett blandat innehåll och hålls 8 oktober i Missouri, den tredje och sista debatten ska hållas i Arizona 13 oktober och har inrikespolitik och ekonomi som tema. Sedan återstår förvisso tre veckor till valdagen 2 november, men under den korta tiden kan det åtminstone vara väldigt svårt att omvända dem som redan bestämt vem de ska rösta på.
 |
|
John Kerry saluterar sina anhängare för visat förtroende i Houston, Texas. Det var då. Vad säger han i TV-debatterna med George W. Bush inför presidentvalet om kriget i Irak? |
|
PAUL BUCKER/EPA/SCANPIX |
Världsbäst
Om folk från olika delar av världen fick rösta i USA:s presidentval skulle John Kerry vinna och han skulle vinna med en mycket god marginal. I en undersökning av opinionsmätningsföretaget GlobeScan där närmare 35 000 personer i 35 länder utfrågades vann Kerry i 32. Endast i Polen, Filippinerna och Nigeria fick Bush majoritet. Det Kerry-vänligaste landet i världen visade sig Norge vara. Av de tillfrågade norrmännen ville hela 74 procent av de tillfrågade att Kerry skulle bli USA:s näste president.
De medverkande i opinionsundersökningen fick också frågan hur president George W. Bushs utrikespolitik – med kriget i Irak som främsta måltavla – påverkat deras syn på USA. I 30 av de 35 länderna svarade en majoritet att de blivit mer USA-kritiska sedan Bush flyttade in i Vita huset för snart fyra år sedan.
Som väl är för Bush har européer ingen rösträtt vid presidentvalet 2 november i år, och bland amerikaner i gemen får Bush i stället ett mycket högt betyg för hur han i stort skött USA:s ”krig mot terrorismen” (när det gäller hur Irakkriget utvecklat sig finns det däremot ett ganska utbrett missnöje bland såväl republikanska som demokratiska väljare i USA).
Det är vidare inte säkert att Kerry som president kommer att föra en utrikespolitik som gör så många européer mycket gladare. Han kommer nämligen definitivt att fortsätta USA:s krig mot terrorismen, och i det kriget kommer han, än mer än Bush, att vilja se ett större engagemang från framför allt NATO men även från det internationella samfundet i stort med FN som främsta organ.
Rädsla urholkar själen
På ett plakat som en protesterande höll upp i samband med republikanernas presidentkonvent i New York i månadsskiftet augusti–september stod att läsa: ”Usama bin Ladin har sitt jobb kvar! Har du?” Parollen sammanfattar två avgörande frågor i presidentvalet: USA:s kamp mot terrorismen och kampen för jobben i USA.
Ett av George W. Bushs kanske allra främsta argument till sina väljare för att bli återvald är att han är den främste att lita på i kampen mot terrorismen. Han tycker och får av en majoritet av amerikanerna medhåll om att han lyckats bra så här långt, tre år efter 11 september 2001, och den rädsla som al-Qaida skapat hos många amerikaner tänker Bush att göra det mesta möjliga för att hålla vid liv. Kampen mot terrorismen är också något som givit ett stort förtroende för Bush som person, och det är inte minst viktigt i ett land där personen ofta är viktigare än budskapet.
När det gäller kampen för jobben i USA har George W. Bush lyckats mindre bra som president. Förvisso skapades det 144 000 nya jobb i USA under augusti månad, men sedan Bush blev president för fyra år sedan har USA förlorat över 900 000 arbetstillfällen. Bushs lösning på det problemet är att sänka skatterna för att den vägen försöka stimulera ekonomin, men än så länge har hans skattesänkningar – enbart i år uppgår de till 290 miljarder dollar – inte haft någon jobbhöjande effekt i landet, och risken är stor att de framför allt får till effekt att inflationen späs på.
Stolthet går före fall
Som president kommer John Kerry självklart att fortsätta kampen mot terrorismen, men han kommer inte i främsta rummet att göra det genom att injaga ytterligare rädsla hos USA:s befolkning. I stället har han under presidentvalskampanjen vädjat till deras nationella stolthet och till att USA framför allt ska leda världen i kraft av sina värderingar och sina hävdvunna ideal. Det var de senare som fick Kerry att aktivt strida för sitt land i Vietnam under 1960-talet, och hans återkommande fråga till Bush är varför han under Vietnamkrigets dagar inte vågade sätta sitt eget skinn på spel.
När det gäller jobben kopplar Kerry i sin presidentvalskampanj ihop dem med sjukvården i USA. De hela tiden stigande försäkringspremierna för sjukvård i USA – de steg med 14 procent under 2003 – har för amerikanska arbetsgivare inneburit att det blivit extremt dyrt att anställa nytt folk. Till det ska läggas att 15 procent av USA:s befolkning helt saknar sjukförsäkringar. Genom att föreslå sänkta skatter på såväl arbete som hälsovård vill Kerry göra det både billigare och enklare att anställa fler i amerikanska företag.
Andra ekonomiska frågor där Bush och Kerry har motsatta uppfattningar gäller hur USA ska komma till rätta med sitt budgetunderskott, hur enskilda låntagare ska lösa sina åtaganden – en genomsnittsamerikan spenderar i dag 13 procent av sin inkomst på att betala av sina lån – och hur man ska ha råd att betala för den hela tiden ökande befolkningen i USA över 65 år.
Om rädslan och gudsfruktan får tala vinner Bush valet. Om stoltheten – över nationen och vars och ens möjligheter att med sitt eget arbete kunna skapa sitt välstånd – i stället tilltalar de röstande mest vinner Kerry. May the best man win?
Länk till NE.se: Vem är John Kerry?
(Artikeln publicerad 2004-09-30)
Loser: Kerry världsbäst
http://www.ne.se/rep/loser-kerry-världsbäst
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
