Mats Carlsson, NE-medarbetare och frilansjournalist
– Medvetandet och föreställningen om mänskliga rättigheter har vuxit kraftigt under efterkrigstiden. Det säger Hans Ingvar Roth, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. De mänskliga rättigheterna har numera etablerats som en global moralisk praxis, ett etiskt ramverk för diskussioner om politiska problem och lösningsförslag till konflikter, framhåller han.
NE:s utsände möter honom med resväskor i händerna på en liten fiskrestaurang nära järnvägsstationen i Lund. Han förklarar att han ska med tåget till Stockholm direkt efteråt.
 |
| UN PHOTO/ESKINDER DEBEBE/FLICKR |
| FN-soldater verksamma 2000 i Östtimor vid övergången till civilt styre. |
Mänskliga rättigheter universella
Något som är viktigt att lägga märke till är att föreställningarna om mänskliga rättigheter inte endast är västerlandets ensak.
– Mänskliga rättigheter är en universell praxis som vuxit fram i flera olika kulturkretsar. Det är inte något som bara västerländska liberaler sysslar med, säger Hans Ingvar Roth med eftertryck.
Som ett exempel på detta kan man se att arbetsgruppen som tog fram FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 var mycket mångkulturell, med medlemmar från bland annat Indien, Kina, Libanon, Filippinerna och Chile.
Hans Ingvar Roth berättar vidare att under de senaste decennierna har alltfler grupper börjat använda sig av resonemang och begrepp hämtade från tänkandet kring mänskliga rättigheter i sin kamp för att förbättra sin situation i samhällena de lever i.
Det har också kommit en rad internationella konventioner och rättighetsdokument under de senaste årtiondena som behandlar och kodifierar olika aspekter av mänskliga rättigheter för olika grupper. Hans Ingvar Roth nämner som exempel FN-deklarationen om urfolkens rättigheter från 2007, FN-konventionen om barns rättigheter från 1989 och FN:s kvinnorättskonvention från 1979.
En del av arbetet med mänskliga rättigheter går just ut på att identifiera och beskriva skyddsbehövande grupper; det kan gälla etniska grupper som folkslag, sociala grupper som exempelvis sexuellt avvikande från majoriteten eller politiskt oliktänkande eller medicinska grupper såsom funktionshindrade. Efter det att en grupp identifierats och dess situation beskrivits kan sedan den specifika tillämpningen av rättighetsprinciperna diskuteras för dess speciella behov, förklarar Hans Ingvar Roth.
Aktivistiskt kontra akademiskt
Arbetet för mänskliga rättigheter innebär ofta politisk eller social aktivism. Hur förhåller sig ett akademiskt ämnesstudium till detta? Ägnar sig en professor i mänskliga rättigheter åt politisk agitation?
– En akademiker ska ju aldrig vara aktivist, det ligger i yrkesrollen. Den akademiska verksamheten ska inte blandas ihop med politisk aktivism, det är universitetens viktigaste uppgift att hålla sig bortkopplade från politiska agendor – de ska vara kunskapens hemvist, svarar Hans Ingvar Roth.
Det förhåller sig i stället så att aktivismen och det politiska arbetet för att etablera någon mänsklig rättighet för en grupp kommer först; det föregår, och sker oberoende av, något akademiskt studium.
När sedan samhällsforskare av olika sorter och med skilda bakgrunder ser ut över det samhälleliga skeendet observerar de att här har något börjat hända som har det gemensamt att föreställningarna om mänskliga rättigheter och de internationella dokument och konventioner som kodifierar dem verkar spela en viktig roll, förklarar han.
I det läget blir det intressant att försöka beskriva skeendet och mekanismerna som kan styra det utifrån perspektivet av tillämpningen av de mänskliga rättigheterna. Det är en klassisk (samhälls-)vetenskaplig verksamhet: att identifiera, avgränsa, klassificera och beskriva ett fenomen och om möjligt förklara det genom att inordna det i en övergripande teori – att upprätta korrespondenser och kontraster med det redan beskrivna och inordnade.
Hans Ingvar Roths egen forskning har gällt framför allt etiska frågor kring det mångkulturella samhället, minoritetsrättigheter, interkulturell pedagogik, positiv särbehandling och mänskliga rättigheter. För närvarande är han involverad i ett EU-projekt, som är en komparativ studie kring tolerans och mångfaldsfrågor i Europa.
Tvärvetenskapligt
Det akademiska studiet av mänskliga rättigheter är mycket tvärvetenskapligt, det är ett ungt akademiskt ämne som har relationer till och hämtar perspektiv och verksamma från många av de äldre, mer etablerade akademiska ämnena, berättar Hans Ingvar Roth. Det kan röra sig om jurister, moralfilosofer, socialantropologer eller freds- och konfliktforskare, för att nämna några kategorier av specialister som kan bli involverade i studier som berör mänskliga rättigheter.
Just freds- och konfliktforskning berör ofta problem som också involverar frågeställningar om mänskliga rättigheter. Det är mycket vanligt att de konflikter som man studerar innebär att mänskliga rättigheter kränks, eller att någon part åberopar dem som stöd för sin sak.
Ett område som är mycket intressant både från perspektivet av rättighetsstudier och från freds- och konfliktforskningens synpunkt är nationella eller etniska försoningsprocesser efter svåra konflikter.
Man kan ta fallet med återgången till ett demokratiskt styre i Chile som exempel – det känner Hans Ingvar Roth väl till. Han har varit i Chile åtskilliga gånger och har många vänner i landet. Där förekom många kränkningar av mänskliga rättigheter under juntatiden. Vägen tillbaka till försoning har varit lång och svår, men trots allt har det chilenska folket kommit fram till ett sätt att leva med sitt svåra förflutna som åtminstone gör att samhället kan börja gå vidare och se framåt.
– Tänk dig att du kan behöva gå tillbaka till ditt arbete som du blev utkastad från på grund av en angivelse från en av dina arbetskamrater – som hela tiden har arbetat kvar som om ingenting hade hänt, medan du kanske blev fängslad och misshandlad. Det är en svår sak som många chilenare har fått uppleva, konstaterar Hans Ingvar Roth.
Att studera och beskriva hur sådana processer hanteras i samhällena är viktiga uppgifter inom forskningen om mänskliga rättigheter. Resultaten från sådana studier kan vara av betydelse i andra konfliktdrabbade länder, som kanske kan få vägledning av erfarenheterna som beskrivs, avslutar Hans Ingvar Roth och skyndar vidare mot sitt väntande tåg.
Människans rättigheter i Lund
http://www.ne.se/rep/människans-rättigheter-i-lund
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
