Kvinnan bakom myten
av Elin Mellerstedtfrilansjournalist
Hitler är tillbaka i Berlin! I alla fall för en dag, öppningsdagen för Madame Tussauds vaxkabinett i den tyska huvudstaden. Sedan var han huvudlös igen, den forne tyske diktatorn, sedan en uppretad besökare med eftertryck hävdat att han definitivt inte hör hemma i vår tid. Inte ens i vax! Men vaxkabinettet står kvar i Berlin och det innehåller framför allt tyska celebriteter av olika specifik vikt. Med Berlinfilialen har Madame Tussaud hela åtta "museer" vid sidan av "modermuseet" i centrala London.
Vad tänker du på när du hör namnet Madame Tussaud? Antagligen på vaxfigurer och då kanske framför allt på det vaxkabinett som ända sedan 1884 legat på Marylebone Road i London. Faktum är att många inte reflekterar över att det bakom namnet döljer sig en kvinna av kött och blod, därtill en mycket driftig sådan, Enligt Kate Berridges bok Waxing Mythical: The Life & Legend of Madame Tussaud (2006) var hon en kvinna med många järn i elden. Hon var en konstnärlig talang, underhållare, mamma, överlevare och karriärkvinna. Trots detta är Madame Tussaud som person nästintill osynlig i historieböckerna.
Från Marie Antoinette till drottning ViktoriaMyterna kring Madame Tussaud, född Marie Grosholtz, är många. Från hennes tidigaste år i Frankrike finns knappt något alls dokumenterat med undantag för det som står i hennes memoarer, som utkom när hon var i 70-årsåldern. Enligt Berridge kan de flesta myter därför också vara skapade av Marie själv, som ett marknadsföringsknep då hon slog sig fram i den hårda underhållningsbranschen i Storbritannien vid 1800-talets början. 
arne järtelius/nationalencyklopedin Reklam för det nya tyska vaxkabinettet i Berlin med Marlene Dietrich som främsta blickfång.
Marie Tussaud föddes i Strasbourg 1761, men växte upp huvudsakligen i ett av Paris nöjeskvarter. Hennes uppväxt kantades av sådant som freakshows där människor åt levande grodor och drack kokande olja, haute couturens födelse och stilikonen Marie Antoinettes höga frisyrer. Hon genomlevde den franska revolutionens fasor, gjorde en 27 år lång utställningsturné i Storbritannien, för att slutligen rota sig i ett viktorianskt London där hennes succé till slut blev ett faktum.
Redan i unga år utbildades Marie av en viss Philippe Curtius i konsten att skapa med vax. Till en början använde han den konsten som en del av sitt yrke som läkare, där vaxdockor användes för att illustrera anatomi. Senare övergick han dock till att göra vaxporträtt av omtalade människor som han ställde ut för allmänt beskådande. Hans vaxutställning kan ses som dåtidens tabloider, där gårdagens skandaldrottningar blev dagens stjärnor skapade i vax. När någon inte längre var i ropet kunde han lätt hugga av huvudet på figuren och byta ut den mot ett hetare nyhetsvax.
Bloddrypande kropparDet framgår tydligt att Kate Berridge är tveksam till många av Maries historier från franska revolutionen. Men att dessa historier är spännande går inte att förneka. Marie hävdar att hon genom Curtius kontakter ska ha blivit anställd som lärarinna i vaxkonst åt Ludvig XVI:s syster, Elisabeth, från 1780. Hon ska därigenom också ha bott i Versailles. Den bild Marie förmedlar av sin tid i Versailles i sina memoarer är drömlik, och hon spenderade omkring åtta år vid det franska hovet. Hon påstår på att hon hade en mycket nära kontakt med Elisabet eftersom de var jämnåriga samt att hon ibland till och med fick sitta med då systern och Ludvig XVI förde viktiga samtal. Berridge ifrågasätter dock detta starkt. Enligt henne finns det mycket noggrant dokumenterat vilka som besökte slottet, och någon Marie Grosholtz omnämns där aldrig, inte ens som besökare.
Med hjälp av Curtius många kontakter skriver Marie att hon lämnade Versailles samma kväll som revolutionen utbröt och ska därigenom ha blivit skonad. I alla fall för tillfället. Vid ett senare tillfälle uppger Marie att hon dels ska ha blivit fängslad, dels ska ha varit nära att bli avrättad om inte högt uppsatta personer kommit på att hon faktiskt kunde komma till användning. Hon skriver att hon blivit tvingad att gjuta sina från hovet forna vänners dödsmasker. I många fall ska kropparna fortfarande ha varit varma och drypande av blod då huvudena precis ska ha separerats i giljotinen.
Alla historier behöver dock inte vara påhittade. Enligt Marie själv ska hon ha svimmat vid Marie Antoinettes avrättning. Denna lär ha varit mycket förnedrande och kroppen ska sedan ha körts runt på gatorna för att slutligen bli dumpad på platsen för begravningen. Enligt legenden ska Marie sedan ha tagits sig dit och hittat kroppen slängd i gräset, helt obevakad och på så vis kunde hon skapa den kända matrisen av henne. Detta menar Berridge inte vara helt omöjligt då många källor påstår att Marie Antoinettes kropp legat slängd i upp till 15 dagar eftersom begravningen drog ut på tiden.
Tussauds arvPhilippe Curtius dog den 26 september 1794. Han lämnade allt han hade till Marie. Det inkluderade bland annat hela hans utställning med alla vaxfigurer. Han efterlämnade också några hus och med dem en hel del skulder. Marie var nu den som ensam fick ansvara för att såväl ekonomin som vaxutställningen sköttes.
Marie gifte sig den 18 oktober 1795, 34 år gammal, med François Tussaud, beskriven som ingenjör. Paret skrev vid vigseln ett äktenskapsförord där det stod att Marie ensam hade rätten till alla tillgångar som hon förde med sig i boet. François hade knappt några tillgångar alls och det visade sig snart att han var mycket strulig och spelade bort stora summor pengar. Ungefär ett år efter vigseln födde Marie en dotter. Hon dog endast sex månader gammal. Marie fick senare även två söner, Joseph, född 1798, och François, född 1800.
År 1802 blev Marie kontaktad av showmannen Philipstal, en man som Curtius enligt egen utsago ska ha räddat från giljotinen 1793. Philipstal hade varit på besök i Storbritannien och ville ha med sig någon ny akt då han återvände. Marie inledde ett partnerskap med honom där hon och hennes vaxfigurer skulle vara ett komplement till hans show. Han ställde tuffa krav om att exempelvis transporten av vaxfigurerna skulle vara självbekostad, vilket gör att man kan anta att Marie varit i det närmaste desperat då hon accepterade hans villkor.
Det finns en del brev bevarade från Maries första tid i Storbritannien där man för ovanlighetens skull verkligen får lyssna till hennes egen röst. Hon berättar för sin make om hur hon och sonen Joseph ensamma fick resa iväg på en turné landet runt efter en uppmaning från Philipstal. Hennes turné sträckte sig över hela England, Skottland samt Irland. Hennes avsikt med turnén var att säkra sina barns ekonomiska framtid. Till att börja med verkar det som om hon hade för avsikt att återvända till Frankrike. Hennes öde skulle dock bli ett annat. Hon skulle inte ens återvända till London på 14 år, och inte bosätta sig där permanent förrän 27 år senare.
Varumärket TussaudMarie försökte bli av med Philipstal då hon märkte att han utnyttjade henne. Philipstal var till slut tvungen att lägga ned sin verksamhet och hon lyckades köpa sig fri från honom i början av 1804. Efter det hörde hon aldrig av honom igen. Från 1805 och framåt reste hon runt i Storbritannien på eget bevåg. Då konkurrensen var hård såg hon hela tiden till att introducera nya saker i sin utställning. Under den långa turnén lyckades Marie bygga upp ett ärbart rykte. Det finns en annons i en lokaltidning från Belfast från 1808 där hon för första gången gör reklam för utställningen i eget namn. Det gör att man kan säga att hon nu hade lyckats med konststycket att bli sitt eget varumärke. Hon var nu "the celebrated artiste Madame Tussaud".
Maries karriär nådde sin höjdpunkt när hon återkom till London. Under turnén hade hon byggt upp familjeföretaget Madame Tussaud and Sons. Från Maries senare liv i Storbritannien finns en hel del dokumenterat, då hon i allra högsta grad var en offentlig person. Vi kan därigenom fastställa att hon alltid var noga med marknadsföringen och att hon tack vare den vann mycket av sin framgång. Två av hennes vassaste säljknep var att alltid veta vilken målgrupp hon riktade sig till och att alltid visa högkvalitativa vaxfigurer.
Myten TussaudFrån Maries tid i Frankrike finns knappast något utöver hennes memoarer bevarat. Detta gör att vi bara kan spekulera i vad som är sant och vad som bara är påhittat eller grova överdrifter. Enligt Berridge spelar dock detta knappast någon roll. Hon menar att skapandet av myterna är en bedrift i sig. Succén med vaxutställningen var ett otvivelaktigt bevis på Marie Tussauds skarpa affärssinne, hennes kunskap om marknaden samt hennes roll som förnyare inom vaxkulturen. Fram till 1884 låg hennes vaxkabinett i London på Baker Street. Därefter flyttade den till sin nuvarande plats på Marylebone Road. I dag finns Madame Tussaud-filialer i New York, Las Vegas, Washington D.C., Amsterdam, Shanghai, Hongkong och, senast, Berlin. I London finns den klassiska skräckkammaren, och man kan där beskåda även några av hennes mest kända verk, bland annat porträtten av Voltaire, Jean-Jacques Rousseau, Napoleon I samt diverse kungligheter. I dag blandas det friskt på Madame Tussauds med originalverk och nyskapade figurer föreställande sådana som Brad Pitt, Angelina Jolie och David Beckham. Även om dessa kulturellt kan tyckas stå långt ifrån varandra menar Berridge att de i grund och botten alltid skildrat ungefär samma fenomen. De är porträtt av dem som det under perioder talats mest om. Därigenom kan Madame Tussaud ses som en pionjär när det gäller populärkulturens framväxt.
Kanske är det också därför hon inte omnämns i historieböckerna. Hennes dokumentationer av samtidshistorien har alltid setts som lite mindre värda. Att bli helt klok på vem hon var, kvinnan bakom Madame Tussaud, är svårt. Något som är desto lättare är att bli imponerad av henne. Vad man aldrig kommer att kunna ta ifrån Madame Tussaud är hennes framgång och talang. Frågan är om hon inte för all framtid kommer vara lika aktuell.
Externa länkar: Madame Tussaud i London, New York, Las Vegas, Washington, Amsterdam, Shanghai, Hong Kong och Berlin
(Reportaget publicerat 2008-07-09)
Madame Tussaud: Kvinnan bakom myten
http://www.ne.se/rep/madame-tussaud-kvinnan-bakom-myten
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
