Malmö:
Dubbelsidig skinnömsning
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Malmö är i full färd med att ömsa skinn. På långt håll syns det bäst med Turning Torso, Sveriges och ett av Europas högsta bostadshus, som med sina 190 meter är ett vida känt landmärke som i det mesta överträffar Kockums en gång så berömda bockkran numera förvisad till Sydkorea som fram till 2002 reste sig på Torsons granntomt och där hälsade sjöresande välkomna till staden.
På närmare håll ser man Malmös förändring i sådant som bostadsområdena Västra hamnen och Dockan, lärarutbildningen vid Malmö högskolas nyinvigda hus Orkanen i inre hamnen granne med den mycket expansiva Malmö högskola och den väldiga grop invid stationen som är början på Citytunneln (färdig 2011) till Öresundsbron, som också den varit en viktig länk på Malmös väg in i en ny tid.
Cirkelrörelse
Samtidigt som Malmö bygger nytt så det knakar finns det en tydlig rörelse i en motsatt riktning. Den pekar tillbaka dels på en tid då Malmö var de stora industriernas stad, dels på en tid då sådan kultur som stavades f-i-n fick sitt alldeles egna hus på den plats där de flesta av innerstadens stora vägar möts.
En gång i tiden var Malmö något av choklad- och konfektyrtillverkningens svenska huvudstad. Här fanns i tid befinner vi oss nu från 1880-talet och omkring 50 år framåt choklad- och konfektfabriker som Mazetti, Pålssons, Hultmans, Carl M. Magnussons och Ljungs Choklad- & Cacaofabrik. När tullen på kakao trefaldigades 1932 samtidigt som konkurrensen i branschen hårdnade innebar det slutet för Malmös chokladhegemoni i landet.
En annan gång i tiden nu är det tidigt 1900-tal insåg stadens styrande att Malmö gamla teater vid Gustaf Adolfs torg med byggåret 1809 behövde ersättas med en ny byggnad och bedrivas i en annan regi än den privata. Att det bygget inte skulle stå invigningsklart förrän 1944 är en annan historia.
När nu både Mazettis chokladfabriksbyggnad och Malmö musikdramatiska teater fått nya ägare har man i båda fallen tagit sig tillbaka till rötterna. För chokladfabriken handlar det om att bevara en gammal byggnad i stället för att som annars brukar vara fallet inte minst i det en gång så rivningsglada Malmö riva och bygga nytt. Det handlar i någon mening också om att ge tillbaka fabriken till barnbarnsbarnen till de arbetare som en gång i tiden tillverkade choklad och konfektyr här. För teatern handlar det om att man i samband med återinvigningen 11 februari 2006 tagit sig så nära det exteriöra ursprunget som bara tänkas kan. En cirkel är fullbordad.
Malmös opera
Det var 1 januari 2006 som ägarskapet för Malmö Opera och Musikteater gick över från Malmö stad till Region Skåne, dvs. att det som i över 60 år var en stadsteater nu är en teater ägd av hela länet.
Överläggningarna om att förändra huvudmannaskapet för Malmö opera och musikteater inleddes 2003 och det tog över två år innan dessa överläggningar kunde ros i hamn. I mellantiden svävade de anställda vid teatern mellan hopp och förtvivlan om det ens skulle bli någon fortsatt verksamhet i deras magnifika teaterhus invid Pildammsparken. Det slutade med att Region Skåne tog över huvudmannaskapet och nu är ägare till 90 procent av den som aktiebolag organiserade teaterns aktier. Samtidigt med det genomfördes en omfattande renovering av tågvind och scenhus till en kostnad av 55 miljoner kronor och av loger, foajé och piazzan (som den heter på skånska) framför teatern till en kostnad av 15 miljoner kronor. Ovanpå det förstärktes teaterns ekonomi med 18 miljoner kronor för de närmaste tre åren. Här ska spelas teater i alla de former!
Återinvigningen av Malmöoperan skedde i närvaro av 1 400 speciellt inbjudna gäster med utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky som den mest illustre invigningstalaren sedan kungaparet, som först tackat ja, ställt in sin medverkan. Om anledningen till det senare har det ordats mycket i lokalpressen. I ett av invigningstalen inte Pagrotskys kommenterades det så här: I Malmö är det fullt möjligt att roa sig kungligt på egen hand.
Det gjorde man med premiären på en uppsättning av Verdis Maskeradbalen i regi av Peter Oskarson. I den är det Olof Palme som mördas och bakom mordet står en sammansvärjning liknande den som en gång mördade Gustav III förebilden till Verdis opera men den här gången är det statsministerns vän och rådgivare, en viss Fonander, som håller i det dödande vapnet. Det finns de som tycker att nämnandet av Palme vid namn i föreställningen var att gå för långt just det förhållandet framfördes som skälet till att kungaparet drog sig ur. Mot det kan sägas att eftersom mordet på Olof Palme fortfarande av många betraktas som ouppklarat så är det ett intressant drag att kommentera det i en 150 år gammal opera (förutom nämnandet av Palme vid namn finns i Oskarsons uppsättning en studentpolitiker som skulle kunna föreställa Palme som ung, och när Palme i slutscenen byter plats med Gustav III kan det läsas som ett uttryck för en suicid dödslängtan).
Kulturfabrik av choklad
Mazetti, som ursprungligen hette Malmö choklad och konfektfabrik, har en lång historia i Malmö. Företaget, som var en av de första tillverkarna av choklad och konfektyr i landet, grundades 1888. Företaget hade sina fabrikslokaler centralt i staden, och där pågick produktionen den sista tiden i finländska Fazers ägo till 1992. Då tog staden över lokalerna. Fram till början av 2000-talet var framtiden för industrilokalen som så smått började förfalla osäker, men kommunpolitikerna tog sig samman och 2003 antogs de första riktlinjerna för det som tre år senare, i februari 2006, invigdes med namnet Kulturhuset Mazetti.
Där det under mer än 100 år tillverkades choklad och konfektyr är nu en arbetsplats för ett antal fria kulturgrupper i Malmö. Dit hör Danscentrum Syd, Rörelsen koreografer i Skåne, Seriefrämjandet, Folkuniversitetet, Inkonst och Skånska målarskolan. Totalt rymmer Mazettihuset som det heter i folkmun cirka 4 000 kvadratmeter och ombyggnaden kostade kommunen omkring 40 miljoner kronor.
För de publika arrangemangen i Kulturhuset Mazetti ansvarar Inkonst. Det är en kulturförening som startade 1998 och som fram till att den kom in i Mazettihuset höll till i Folkparkens lokaler och framför allt fungerade som en plattform för nyskapare inom musik, teater och dans. Med de nya lokalerna hoppas Inkonst nå en bredare publik. Husets teater har plats för 220 personer och i förra veckan gästspelade Riksteatern där inför fullsatta hus med Lars Noréns nyskrivna Terminal.
Länk till NE.se: Malmö minns
Externa länkar: Malmö opera och musikteater och Kulturhuset Mazetti
(Artikeln publicerad 2006-02-15)
Malmö: Dubbelsidig skinnömsning
http://www.ne.se/rep/malmö-dubbelsidig-skinnömsning
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
