Malmö: "Hej då macken!"

"Hej då macken!"

av Leif Holmstedt och Bertil Rosenberg, lärare vid Malmö latinskola

När vi som bor i Malmö skall tanka bilen, så får vi köra till utkanterna för att hitta en bensinstation. En orsak till detta ligger i att en miljölagstiftning infördes 1969. Men det finns också andra orsaker.

Våra elever har kartlagt hur lokaliseringen av bensinstationer förändrats sedan 1930-talet, vad detta kunde bero på och vilka miljökonsekvenser lokaliseringsmönstret fått. De tog under arbetets gång kontakt med såväl f.d. bensinstationsägare som inspektörer vid miljöförvaltningen som forskade i primärmaterial av olika slag på Malmö stadsarkiv. Många upptäckter gjordes. Det som väckte extra stort intresse var vad f.d. bensinstationer används till i dag.

Bensinstationsbyggnaderna har helt nya funktioner i dag. Det nya mönstret för att lokalisera bensinstationer kunde eleverna urskilja genom att jämföra stadskartor från olika tidpunkter. Resultatet framgår av följande citat ur elevernas sammanfattning:

”Färre och större bensinstationer i stadens utkant är mer lönsamt än många små i stadens city. (…) En annan viktig och förvånande iakttagelse vi gjort är att miljömålen gått hand i hand med de ekonomiska målen. Vi är vana vid att ekonomiska intressen bråkar med de miljömässiga. Men i det här fallet har det som gynnat miljön även visat sig vara det bästa för oljebolagen.”

Vårt jobb med bensinstationernas historia var inte ett helt nytt sätt för oss att arbeta. På Malmö latinskola har elever på samhällsprogrammet under ett antal år medverkat i ett projekt där Malmös 1800-talsmiljöer dokumenterats och jämförts med dagens. Arbetet har bedrivits i stor utsträckning på Malmö stadsarkiv, med dess tillgång på primärkällor. Tillsammans med arkivpersonal undersökte vi lärare vilken ömsesidig nytta vi och stadsarkivet kunde ha av ett samarbete. Våra behov sammanföll med arkivets önskan om att bedriva en mer utåtriktad verksamhet. Arkiven skulle fungera som en resurs.

Ganska snart väcktes tankar kring syftet med samarbetet. Vi formulerade några nyckelbegrepp: skapande, frågeställande, förändringar, analys, handling och identitet.

Från bensinstation till presentaffär

Elevernas insats är att bidra med en liten pusselbit i historieskrivningen. Det ger en aha-upplevelse — historia är inte ett ämne som man passivt tar emot. De skapar själva en historia utifrån historiska dokument. För att skapa och förstå historia måste de ställa relevanta frågor. Att öva sig i att ställa frågor till ett givet källmaterial är en av de viktigaste övningar som vi gör i skolan. I det egna skapandet finns nämligen inga förutbestämda eller färdiga frågor. I svaren på de frågor eleverna ställer upptäcker de förändringar och förändringsprocesser. Förklaringen till förändringarna kan finnas med i svaren. Kan eleven i sin kreativitet, frågande och svarande se förändringar under tiden, så är det inte långt till att förstå de krafter som ligger bakom förändringar, t.ex. jag själv. Jag har alltså en historisk identitet.

Ett annat syfte med vårt arbetssätt är att det ska vara roligt med historia. Rolighetsfaktorn i detta arbetssätt har enligt en klar majoritet av eleverna varit hög.

De senaste åren har arbetets inriktning mer och mer gått mot miljöhistoria. Vi menar att miljöhistoria kan innebära olika saker inom skilda områden. Det är alltifrån globala miljöproblem, t.ex. växthuseffekt, till nationella, regionala och lokala problem. Men miljöhistoria behöver inte inrikta sig på endast det som traditionellt ingår i miljödebatten. Det finns också en social sida i miljön. Denna påverkas i allra högsta grad av t.ex. boende, trygghet, samhörighet och arbetsmiljö. Våra elever har därför fått arbeta med ett ganska brett material. Allt från bostadsstandard, prostitution, fabriker i staden och bensinstationer. Ja, listan kan bli lång.

Utställning och tidskrift

Vi har arbetat med seminarier där eleverna presenterat rapporter från sitt arkivarbete. Sedan har de opponerat på varandras arbeten. Rapporterna är resultatet av fem-sex veckors historielektioner på stadsarkivet, där eleverna arbetat i par med frågor kring ett särskilt ämne.
Vid några tillfällen har utställningar byggts upp. De har visats på ett av Malmös museer, miljöförvaltningens lokaler, stadshusets foajé samt skolans bibliotek. Det senaste året utkom de två första upplagorna av Malmö latinskolas miljömagasin, en skrift gjord av eleverna och baserad på deras egna skrivna rapporter.

I samhällskunskap har deras resultat behandlats under rubriker som ”Demokrati - miljö och förändring”. I geografi har eleverna arbetat med t.ex. industrilokalisering i och kring staden.
Vår tanke är att utveckla arbetet. Arkivarbetet fungerar utmärkt men vi vill stärka det ämnesövergripande inslaget. Mer av jämförelser med dagens situation och att eleverna utarbetar handlingsplaner, dvs. vad kan jag som medborgare påverka. Det innebär att ämnet samhällskunskap kommer att få en större betydelse i arbetet. ”Förr och nu”-tanken ska på ett tydligare sätt genomsyra hela arbetet.

Forskarkontakter

Under projekttiden har åtskilliga forskarkontakter förekommit. En av doktorand från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, kom och föreläste och ledde ett grupparbete i miljöplanering. Det återkommer numera som ett regelbundet inslag i geografiämnets såväl kultur- som naturdel.

För att ge eleverna kunskaper om hur historisk forskning går till bjöd vi in en historielektor från Malmö högskola. Eftersom historia också har en narrativ del kom författaren Mary Andersson och berättade om ”att berätta historia”. Sedan har vi arbetat med personal från miljöförvaltningen och med museipedagoger i både Malmö och Köpenhamn. Särskilt stor hjälp har vi naturligtvis haft av arkivpersonalen på stadsarkivet.

Elevreaktioner

” Numera tittar jag ofta på husfasader, när jag är ute på stan.”
” Va? Har detta varit en bensinstation? Det kunde vi aldrig ha trott.”
” Kan du tänka dig att vi blev inbjudna att se hur lägenheterna inne i huset ser ut i dag! Det var helt fantastiskt!”

Dessa reaktioner var typiska för eleverna under projektet. Upptäckarglädjen övergick i funderingar kring och undersökningar av hur olika stadsmiljöer förändrats under de senaste hundra åren. Mötet med forskarsalens personal och arkivalier på stadens arkiv skapade en atmosfär i projektets inledning som därpå präglade hela arbetsprocessen. Det var en seriös inställning kombinerad med nyfikenhet och upptäckarglädje. Utan tvekan blev eleverna väl inskolade i såväl elementär forskningsmetodik som i olika stadsmiljöers historia.

(Detta är en förkortad version av författarnas artikel i Miljön har en historia.)

(Artikeln publicerad 2003-03-11)