Mangabibel

Charlina Erliksson, NE-medarbetare

Föredrar du Manga Mania framför Moseböckerna? Pokémon framför Paulus brev? Nu behöver du inte välja längre – Mangabibeln har kommit, böckernas bok som du aldrig sett den förut!

Brittisk-nigerianske Siku (egentligen Ajibayo Akinsiku) är en av Storbritanniens främsta serieskapare och har arbetat bland annat för tidningen 2000 AD med serier som Judge Dredd och Slaine. Han har även arbetat inom datorspelsindustrin med exempelvis spelet Evil Genius. I Mangabibeln (2008) har han blandat sin egen stil med klassisk japansk manga och tillsammans med brodern Akin Akinsiku, som skrivit texten, skapat en annorlunda och uttrycksfull mangaberättelse. Det är bara att läsa och njuta! Glöm bara inte att börja bakifrån...

Bibeln sådan du aldrig sett den tidigare.

LIBRIS FÖRLAG

Tjomp!

Bibeln i serieform är naturligtvis ingenting nytt, och inte ens Mangabibeln är unik i sitt slag. År 2007 gav det brittiska förlaget Tyndale House ut inte mindre än två biblar i mangaform, båda under namnet Manga Bible. Den första är en serie varav två volymer hittills har utgivits, Manga Messiah och Manga Metamorphosis. Den andra innehåller parallellt med teckningarna texten till en 1996 utgiven engelsk nyöversättning av Bibeln, New Living Translation.

Mangabibeln av Siku och Akin är dock den första i sitt slag att ges ut på svenska. Med sina futtiga 218 sidor återger den naturligtvis inte samtliga bibliska berättelser, trots att bokens framsida (eller är det baksidan?) påstår detta. Höjdpunkterna i den bibliska historien finns dock med, från skapelsen till Uppenbarelseboken.

Bröderna Akinsiku har inte skyggat för att återge Bibelns mindre smickrande innehåll. Mangabibeln är således ingen försköning av den bibliska berättelsen – Davids historia med Batseba finns med, liksom den våldtäktssugna folkmassan i Sodom, även om utpräglat obehagliga scener undviks. Så döljs till exempel halshuggningen av Johannes Döparen med ett stort ”Tjomp!”

Filmiskt berättande

Så varför göra en mangaversion av Bibeln? Siku berättar på sin blogg att det handlar om att noggrant formge sitt budskap. Han menar att varje generation måste hitta ett sätt att göra sitt budskap relevant, vilket inte alla lyckas med. ”På ett sätt är detta vad som hänt kyrkan i väst, dess budskap har blivit irrelevant eftersom den använder ett språk som väldigt få människor förstår.”

Siku, som själv är troende kristen, beskriver Mangabibeln som ”icke-predikande, men informativ” och tror att den kan tilltala framför allt unga människor, även utanför religiösa grupper. Till detta bidrar också i hög grad Akins texter. Det många gånger stela bibelspråket har brutits ned och gjorts mer tillgängligt, och därmed även gestalterna i berättelsen. Så gnäller till exempel Lot för Abraham under färden till Kanaan (1 Mos. 12): ”Är vi framme nu? Vi måste ha slagit världsrekord i planlöst irrande...” och Potifars hustru försöker fresta Josef genom att säga ”Hallå sötnos! Är det någon som har sagt till dig hur bra du skulle klä i ... ingenting?”

I en intervju med den brittiska journalisten och radiomannen Mike Rimmer berättar Siku hur han och Akin gått till väga med att välja ut vilka bitar av Bibeln de ville ha med. För Siku var det främst två saker som var viktiga: dels att lyfta fram Jesu mänsklighet, dels att ordna scenerna så att man skulle få känslan av att titta på en film – något som är typiskt för manga. För att åstadkomma det senare fokuserade bröderna på Bibelns mer dynamiska berättelser, och undvek alltför mycket ”prat”.

Målsättningen var förstås att göra Mangabibeln till en så bra berättelse som möjligt, en ambition som Siku tror att även Jesus drevs av i sin verksamhet. Denna vördnad inför Jesus som historieberättare illustreras genom i berättelsen insprängda sekvenser om Jesu liknelser, med en enklare och mer komisk ton i än det övriga verket.

Ett exempel är ”Tjänaren, eller mellanchefen, som inte förlät” (Matt. 18:21-35) som inleds med orden ”Himmelriket är som när en chef vill reda ut ekonomin med sina anställda”. Mellanchefen Frankie Two-Face krävs på en skuld av sin chef. Han bönar och ber, varpå chefen känner medlidande och låter avskriva skulden. Frankie går direkt till en av sina underordnade och kräver denne på en skuld, bara hundradelen så stor. När chefen får höra detta blir han arg – han var snäll och strök Frankies skuld men denne kunde inte göra detsamma. ”Och så blev Frankie Two-Face hämtad och bortförd – för att han inte hade släppt in förlåtelsen i sitt hjärta.”

Mörk Messias

Sikus Jesus är ingen ”snäll, mjuk Bambityp”. Detta är särskilt tydligt i avsnittet där han möter Satan, djävulen, i öknen. Jesus är den mer skrämmande av de två – med uppdragen huva och ansiktet i skugga, medan Satan själv är betydligt mer ljummen. Till skillnad från i västerländska serier är mangans universum inte strikt uppdelat i svart och vitt – mörka gestalter är inte nödvändigtvis onda, snarare mäktiga och imponerande. Inte ens Satan framstår i Mangabibeln som alltigenom ond. Han påminner om den nordiska mytologins Loke, en opålitlig trickster, eller, som Akin uttrycker det: ”Han är mer som en som säljer begagnade bilar. Ska han kunna lura någon så måste han vara listig med sina ord...” Inte för att han lyckas lura Jesus, förstås.

Mangabibeln avslutas med ett mycket läsvärt efterord av Siku där han berättar om sin syn på Bibeln och dess budskap. För honom är Bibeln inte bara berättelsen om Gud, utan lika mycket en berättelse om människor. ”Vad händer när en Gud som är allsmäktig, intensivt trofast och djupt medkännande möter en sårbar mänsklighet? Det är den fråga som Bibeln svarar på. Det är Bibelns stora berättelse.”

Även för oss som inte är troende kristna kan det finnas mycket att hämta i den bibliska berättelsen. Sikus svar på hur Gud kan tillåta ondska i världen är att han redan har hjälpt människorna, genom att stiga ned på jorden som människan Jesus och offra sig på korset för vår skull. ”Vi frågar: ’Om det finns en Gud, varför tittar han bara på?’ Vi borde fråga: ’Gud har visat oss hur man gör, så varför tittar vi bara på?’”

Jesus kan dock lika gärna ses som en morallärare, likvärdig Buddha och Konfucius. Alla kan lära av hans exempel, utan att ge det en religiös innebörd. Om fler värnade om sina medmänniskor som Jesus förespråkade så skulle världen otvivelaktigt vara en bättre plats att leva på.

Extern länk