Beata Arnborg, redaktör för tidskriften Författaren
"Hela hösten blev förstörd." Så hördes en författare kommentera sin nominering till Augustpriset häromåret. Det behöver knappast tilläggas att den kommenterande författaren inte vann priset. Men bara att bli nominerad medför ett visst ståhej som en del författare kan uppleva som störande. Andra hoppas säkert att uppmärksamheten bidrar till sålda böcker. Men ingen av dessa slutledningar behöver vara sann.
Vad som däremot är ett faktum är att Augustpriset de senare åren fått allt ljus på sig – det ljus Svenska Förläggareföreningen hoppades på då priset instiftades 1989. Då, i slutet av 80-talet, handlade det om att marknadsföra boken, att sätta fart på en bransch som befann sig i stagnation. Det tog några år att väcka uppmärksamhet kring priset. Förläggareföreningen var själva rätt kantig (oerfaren) i sin information till medierna, men med tiden har de båda parterna, förläggare och medier, samarbetat med maximal uppmärksamhet som mål.
Läsäventyrligheter
I Sverige finns ett 80-tal litterära pris som årligen delar ut miljontals kronor. Prisen har olika inriktningar, men påfallande ofta är det en viss koncentration på någon eller några författare som får flera pris under ett år. Är det ens vågat att gissa att Klas Östergrens Gangsters kan upprepa den storslam Kerstin Ekmans Händelser vid vatten tog hem 1993? Det kan tyckas vara en djärv gissning eftersom Klas Östergren aldrig (märkligt nog) ens varit Augustnominerad. Å andra sidan visar statistiken att det är de inte tidigare nominerade manliga författarna som ofta nog, framför allt under senare år, tar hem just det skönlitterära Augustpriset: Mikael Niemi, Torbjörn Flygt, Carl-Johan Vallgren och senast Bengt Ohlsson. (Undantag i denna manssvit utgjorde Kerstin Ekman 2003 med Skraplotter.) Namnraden tyder även på, om man vill vara konspiratorisk, att yngre manliga författare slår äldre kvinnlig kollega.
– Augustpriset är ett läsarpris, och eftersom det som kallas finkultur blir alltmer marginaliserat på bekostnad av det populära återspeglas det även i Augustprisen. Det är läsäventyren som belönas.
Det säger författaren Sigrid Combüchen, tre gånger nominerad till Augustpriset. Själv beskriver hon detta att bli nominerad som "flera grader då man blir glad och ledsen". Nej, hon har nog inte på allvar trott att hon skulle vinna någon gång, men en gång hoppades hon mer än de andra. Och nej, hon har inte märkt att själva nomineringen gjort att hon sålt fler böcker.
– Men jag tycker om litterära pris, de väcker ändå uppmärksamhet kring ens verk, även om bättre grundförutsättningar för samtliga författare självklart är att föredra
Poetunderskott
Är det till och med så att ett uppmärksammat läsarpris som Augustpriset bidrar till att bedömningen och kritiken av litteraturen blir mindre analyserande? Det är naturligtvis en omöjlig fråga att besvara, men möjligen är Augustpriset ett led i marginaliseringen av det så kallade finkulturella, inte minst eftersom prisets och juryns konstruktion ser ut som den gör.
Leif Nylén, kritiker och författare, var medlem i den skönlitterära juryn i tre år från 2001 till och med 2003. Han understryker att det är kvalitetskriterier juryn diskuterar då de tar ut de nominerade titlarna.
– Jag erkänner att jag var skeptisk till Augustpriset innan jag själv blev jurymedlem, men juryn gjorde ett mycket grundligt arbete. Det hela var förbluffande konfliktfritt och under min tid fick alla sin favorit med bland de nominerade.
Bland de nominerade finns alltid en eller ett par poeter, men endast en gång har en diktsamling belönats. Det var Tomas Tranströmers Sorgegondolen (1996). Leif Nylén säger att just detta att diktsamlingar har en så liten chans att vinna naturligtvis är ett problem och att man just därför kan diskutera konstruktionen av priset.
– Men utvecklingen har gått åt det hållet, det handlar alltmer om marknadsföring och då har poesi svårt att göra sig gällande.
Eva Runefelt hör till de totalt fyra poeter som blivit nominerad till priset två gånger.
– Jag har varit övertygad om att jag inte skulle vinna. Jag har bara blivit glad och hedrad över uppmärksamheten.
En hedrad men föga hoppfull poet leder fram till den verkliga frågan när det gäller Augustpriset i skönlitteratur: Är det ett litterärt pris? Eller är det till och med så att det från litterär synpunkt är mer hedersamt att bli nominerad än att vinna?
Likriktningsvarning
Tjockast eller längst bok vinner, konstaterade kulturjournalisten och författaren Mikael Timm i en krönika inför Augustutdelningen förra året, och menade att den verkliga vinnaren är Förläggareföreningen som med en ringa penning får mycket marknadsföring. Även Leif Nylén konstaterar att Förläggareföreningen för en ganska billig summa skapar mycket uppmärksamhet kring ett antal titlar. Sveriges Författarförbund skrev i ett debattinlägg publicerad samma dag som Augustgalan förra året att "det är kanske för mycket begärt att Förläggareföreningen vid sidan av galascenen skall verka för en jämlik och respektfull relation med författarna".
– Augustpriset är ett litterärt pris, hävdar Jonas Modig, ordförande i Svenska Förläggareföreningen.
Han medger att det finns kritik och invändningar "ur alla möjliga synvinklar".
– Vi hade kalkylerat med att få kritik, och vi lyssnar men följer inte efter som löv i höstvinden. Vi är ståndaktiga. Samtidigt kan jag en aning cyniskt säga att lite liv och rörelse kring priset skadar inte.
Det viktigaste för Förläggareföreningen är, enligt Jonas Modig, att man med Augustpriset lyckats skapa ett prestigefyllt pris som får mycket uppmärksamhet och därmed ökar försäljningen och bekräftar intresset för boken och bokbranschen.
– För att göra det krävs mycket arbete så här års, men vi behöver inte en handfull fast anställda personer, som ju krävs för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.
Jonas Modig försvarar "det dubbla systemet", det vill säga att juryn nominerar och elektorerna väljer bland de nominerade. Finns det inte en risk för likriktning, att det år efter år väljs en roman av en relativt ung manlig författare?
– Visst finns det en risk att ett slags optimal Augustpristagare upprepas och för prisets skull kan man hoppas på mer variation. Samtidigt skall ju varje pris vara autonomt och då kan det slumpa sig så att det blir lite likartat.
Precis hur likartat, eller möjligen överraskande, det blir i år får vi veta 5 december då årets Augustpris delas ut. Till dess kan det bli en lång höst för några nominerade författare.
| Augustprisfakta | ||
| Av samtliga nominerade i den skönlitterära klassen genom åren är 54 män och 40 kvinnor samt en (Tamara T.) anonym. Av 16 utdelade Augustpris i skönlitteratur har tolv gått till manliga författare och fyra till kvinnor.Av samtliga 95 nominerade skönlitterära titlar genom åren är 22 diktsamlingar. Men hittills har endast ett pris gått till en diktsamling – (Tomas Tranströmers Sorgegondolen) – övriga pris har tilldelats romaner. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Manliga läsäventyr i topp
http://www.ne.se/rep/manliga-läsäventyr-i-topp
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
