av Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Vad sägs om 150 välselekterade och kvalificerade naturvetenskapliga seminarier på fem dagar? Det var vad AAAS (American Association for the Advancement of Science) med varm hand bjöd på i Chicago, Illinois, i förra veckan.
Eftersom Darwin, Charles Darwin, i samband med det passade på att dubbeljubilera kom hans vetenskapligt sett fortfarande mycket levande ande svävande över den mycket välbesökta tillställningen. Den räknar, förutom kanske 1 000 föreläsare, med tio gånger fler betalande deltagare och 500 representanter från medier från hela världen. Lägg till det veckoslutets "Family Science Days" där ungdomar fick träffa vetenskapsmän och där de även hade tillfälle att själva pröva på om detta med naturvetenskap skulle kunna vara ett framtida yrkesval för dem. Snacka om brett syftande vetenskapsfest!
 |
| Vilken moral gäller i hundarnas värld? Från Santiago i Chile har YouTube hämtat ett intressant exempel på det. |
Evolution och revolution
Räknekunnig vän av ordning invänder säkert att det är omöjligt att följa så många seminarier simultant. Det stämmer och det är inte heller meningen. AAAS:s vid den här tiden på året årligen återkommande stormöten är att se som ett rikhaltigt smorgasbord att kunna avnjuta efter tid, intresse och läggning. Detta låter sig göras kronologiskt, där dagsformen får avgöra vad man dag för dag vill lyssna till för seminarier från 8.30 på morgonen till sent på kvällen. Det låter sig även göras tematiskt – årets möte bjöd på totalt 14 teman – där man kan få en eller annan intresseinriktning belyst på både bredden och på djupet.Eftersom det är Darwins år i år – han föddes för 200 år sedan 12 februari och han lade fram sin omvälvande teori Om arternas ursprung för 150 år sedan nu i höst – valde jag att följa seminarierna (totalt tolv stycken med i snitt fem talare vid varje seminarium) grupperade under rubriken "Evolution and revolution". Alternativ till den huvudrubriken var sådant som "Hjärna och beteende", "Att föda en hungrig planet", "Att styra miljöutmaningar", "Upptäckter på väg" och "Att förstå miljöförändring".Om det inte varit för Darwin lät ett antal seminarier inom gruppen "Upptäckter på väg" som extra spännande titthål in i nya fantastiska världar. Eller vad sägs om rubriker som "syntetiskt liv", "bortom E=mc²", "artificiella celler", "jakten på den perfekta vätskan: sammanlänkandet av tunga joner, stringteori och kalla atomer" och, min egen favorit, "knäppt liv", förstått som "liv med en alternativ biokemi än den vi i dag känner till". Sådant får anstå till en annan gång. Nästa år håller AAAS sitt årliga möte i San Diego, Kalifornien, med temat "Bridging science and society".Tillbaka till framtiden
Framtiden är nu. Men hur såg framtiden ut på Darwins tid (1809–82) och, för att ta ett jätteskutt bakåt i tiden, hur såg neandertalarna på framtiden när homo sapiens kom in på scenen? Det sistnämnda gav den svenska världskändisen i naturvetenskapliga sammanhang Svante Pääbo ett antal spännande inblickar i vid en av flera "plenarföreläsningar" som fortlöpande hölls under AAAS-mötet. Rubriken på Svante Pääbos välbesökta föreläsning på söndagskvällen var "A Neanderthal perspective on human origins". Vad han där gick igenom var den forskning i syfte att återskapa hela neandertalmänniskans genom som han bedrivit sedan 2006. Det blev till en spännande genomgång av såväl själva forskningsprocessen, som av dess avhängighet av utvecklandet av en ny och kraftfullare apparatur och det samtidiga sökandet på olika håll i Europa efter mesta möjliga neandertal-DNA att kunna analysera.De nya forskningsfynd Svante Pääbo kunde rapportera om till ett på helspänn sittandes auditorium var för det första att det inte står att finna några signifikanta spår av neandertalmänniskan hos homo sapiens och för det andra, men på den punkten återstår en del ytterligare att göra, så är det troligt att neandertalmänniskan kunde prata. (Om detta finns en artikel i det senaste numret av den av AAAS utgivna tidskriften Science.) Med neandertalmänniskans genom analyserat kommer man en dag uppenbarligen att kunna säga väldigt mycket mer om människans utveckling. Med Svante Pääbo har Sverige snart, det är min tro, en nobelpristagare.Det pääboska arbetet och metoderna kommer att kunna bli högintressanta att sätta in i ett darwinskt utvecklingsperspektiv, vilket osökt för oss tillbaka till "min" seminarieserie på AAAS. Vad som där avhandlades var sådant som kvinnan i evolutionen, evolutionen av socialiseringen, evolutionen av immunförsvaret och evolutionen av språk, kulturer och människor. Allt detta ska sättas in i ett perspektiv som handlar om att på olika sätt antingen belägga Darwins evolutionsteori med de nya kunskaper vi i dag har om sådant som DNA och gener, eller att visa på att evolutionen inte i alla stycken och detaljer gått till på exakt det sätt som Darwin kunnat se och av sitt material utläsa för 150 år sedan.
Det mest besökta seminariet i serien om evolution och revolution hölls den sista dagens förmiddag. Det var organiserat av Douglas Allchin vid University of Minnesota och skulle, enligt vad han privat berättade, egentligen inte alls ha kommit till stånd. Men Allchin stod på sig mot konferensledningen och det fick han bra betalt för med en talrik och entusiastisk publik. Vad seminariet handlade om? Det var inget mer eller mindre än olika försök att förklara hur människans moral utvecklat sig. Det var självklart något som Darwin hade med i sin andra stora bok – Om människans härledning, 1871 – där han säger att "moralen är en produkt av evolutionen". Det har man lyckats påvisa, vilket framgick vid seminariet, inte bara hos människan utan även hos en del andra högt stående djur.
Åter till samtiden
Livet i samhället utanför konferenshotellen – Hyatt Regency och Fairmont – belägna längs Chicagofloden i centrala Chicago stod inte stilla medan vetenskaparna redogjorde för sin forskning. Tvärtom. I Washington D.C. lyckade president Obama under dessa dagar inte utan viss möda få igenom sin krisbudget i kongressens båda hus. Medan det arbetet pågick som bäst åkte han till Springfield, delstatshuvudstad i Illinois, för att fira 200-årsminnet av sin egen stora favorit och förebild bland amerikanska presidenter: Abraham Lincoln (1809–65). 16 februari inföll i år President´s Day till minne av en annan stor amerikansk president, den första av de hittills 44, George Washington. Den här dagen har statstjänstmännen i USA ledigt, och det var säkert en tanke att man denna dag i Chicagos största tidning Chicago Tribune om stadens och delstatens politiker – nyligen avsattes som bekant guvernören i Illinois Rod Blagojevich i ett riksrättsprocess – kunde toppa sin förstasida med rubriken: "A history of insatiable greed." ('En historia om en omättlig girighet.') Den rubriken kan för övrigt sättas över mycket av det som under namnet "finanskrisen" puttrar både på och under ytan i dagens till synes lätt förvirrade USA.
Men tillbaka till den omutliga Abe Lincoln eftersom en del trådar möts hos honom. Det är nämligen inte nog med att han var född samma år som Darwin. De var födda samma dag. Och...?!? I inte mindre än två nyutgivna böcker visar det sig att Lincoln och Darwin hade en hel del gemensamt. I den ena och lite tyngre vägande boken – Darwin's Sacred Cause (2009) av Adrian Desmond och James Moore – visar det sig att Darwin, så mycket sanningssökande och objektivt strävande forskare han nu än var, såg ett högre syfte med sin forskning: att bidra till slaveriets avskaffande i såväl Storbritannien med kolonier som i Amerikas förenta stater. I den andra boken – Adam Gopniks Angels and Ages (2009) – finner författaren att Lincoln och Darwin båda hade en hand med språket som gjorde dem, var och en på sitt håll men i slavfrågan mycket nära varandra, till så stora män att de fortfarande har en plats i vår egen samtid.
Må med detta vara sagt att vetenskapliga konferenser kan vara lärorika. Både i och utanför seminarierummen.
(Artikeln publicerad 2009–02–17)
Med Darwin i Chicago
http://www.ne.se/rep/med-darwin-i-chicago
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
