Jörgen Malmquist
Intåget av datortomografi (skiktröntgen) i sjukvården på 1970-talet medförde en dramatisk förbättring av möjligheterna att finna sjukliga förändringar i människokroppen. Metoden har förbättrats i flera steg, och 2005 nåddes en ny höjdpunkt. – Cancer och smittsamma sjukdomar ger uppmärksammade nyheter varje år; till det notabla 2005 hörde behandlingsresultat vid prostatacancer, det första egentliga cancervaccinet samt den väldiga uppmärksamheten kring den eventuellt kommande världsepidemin av fågelinfluensa hos människor.
Bilddiagnostik är den gemensamma benämningen på avbildande undersökningar med röntgenstrålning, magnetkamera, ultraljud och radionuklider (radioaktiva isotoper). Teknikutvecklingen är snabb. Under 2005 tog röntgendatortomografin (förkortas CT eller DT) ett stort steg framåt genom introduktionen av multisnitt-CT. Metodens grund är spiral-DT, som kom i slutet av 1980-talet. Patienten glider vid spiral-DT kontinuerligt fram genom ringen av röntgenrör och detektorer. Undersökningen går då snabbare och man får större möjligheter att med datorns hjälp i efterhand konstruera avbildningar i valfria plan genom kroppen.
Multisnitt-CT innebär att man vid varje ”spiralvarv” inte bara får en avbildning utan 4 till 16 tvärsnittsbilder. Den stora mängden bildinformation gör att datorn kan presentera mycket detaljrika bilder som kan roteras av undersökaren, så att ett organ kan granskas från alla tänkbara håll. Att avbilda hjärta och lungor och deras blodkärl, för diagnos av till exempel blodpropp, tar bara omkring 10 sekunder. En snabb och tydlig avbildning av hela kroppen kan vara av livsavgörande betydelse vid svåra olycksfallsskador.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och många andra länder. Resultat från svenska undersökningar har tidigare väckt internationell uppmärksamhet. Bidraget 2005 visade att radikal prostatektomi – bortoperation av hela prostatakörteln – vid tidig cancer, det vill säga en liten tumör som inte har spridit sig, är det bästa för att på sikt reducera risken för död i cancern eller symtom orsakade av lokal tumörväxt eller metastaser. Tidigare hade man ansett att små tumörer, särskilt hos män i de högre åldrarna, medförde så små risker att man med fördel kunde undvika operation, eftersom den i sig medför risk för bestående obehag.
Vaccin mot livmoderhalscancer. Speciella drag med den här cancerformen är att den ofta kommer tidigt i livet och att den är starkt förknippad med långvarig infektion av vissa typer av humant papillomvirus (HPV). Resultaten av en internationell prövning, i bland annat Sverige, av ett vaccin mot fyra HPV-typer publicerades under hösten. Över 12 000 unga kvinnor som var fria från HPV-infektion fick under sex månader tre injektioner av vaccin eller av placebo (alltså overksam beredning). Cellprover undersöktes under en uppföljningstid av nära 1,5 år. Ingen av de vaccinerade kvinnorna utvecklade sådana cellförändringar som är förstadier till cancer. Däremot påvisades sådana cellförändringar hos ett antal kvinnor i kontrollgruppen. Vaccinets effekt var alltså påtaglig.
Influensa. Uppmärksamheten på influensa var 2005, liksom 2004, större än vanligt, eftersom det fördes en omfattande diskussion bland experter och andra: Kommer det snart en pandemi orsakad av fågelinfluensavirus? En pandemi är en världsomspännande epidemi där antalet insjuknade kan räknas i hundratals miljoner och antalet döda i miljoner.
Fågelinfluensa (aviär influensa) är först och främst en sjukdom hos fåglar, särskilt höns, oftast lindrig men ibland allvarlig och då med hög dödlighet. Andfåglar – tama och vilda – infekteras också ofta men blir inte särskilt sjuka och kan därför oupptäckta sprida smitta till höns. Grisar blir lätt smittade och i mindre omfattning andra däggdjur.
Fåglarna anses vara influensavirusens reservoar, det vill säga det biologiska territorium där de fortlöpande existerar och förökar sig. Alla influensaepidemier och -pandemier hos människor har alltså sitt ursprung hos fåglar. Varje år förändras arvsmassan hos någon av de många subtyperna så att det uppstår en ny subtyp som kan infektera människor.
Man har trott att ett helt omodifierat fågelinfluensavirus inte kan ge sjukdom hos människor. Den uppfattningen fick revideras 1997, då en lokal epidemi av fågelinfluensa typ A/H5N1 hos hönsfåglar i Hongkong medförde att ett fåtal personer insjuknade, varav några dog. Nu är sedan mitten av 2003 fågelinfluensa av H5N1-virus endemisk i Sydöstasien, det vill säga en regional epidemi pågår ständigt. Detta har fått stora konsekvenser: omkring 150 miljoner tamfåglar har dött, antingen av influensan eller på grund av avlivning som myndigheter beordrat.
Men framför allt: en H5N1-epidemi pågår bland människor sedan januari 2004. De drabbade länderna är Vietnam och Thailand och i liten utsträckning Indonesien och Kambodja. WHO publicerar fortlöpande antalet verifierade fall och antalet dödsfall. I mitten av november 2005 var dessa tal sammanlagt 126 respektive 64. Influensan har alltså mycket hög dödlighet. Man får dessutom räkna med att det kan finnas många med lindrigare sjukdomsbild vilka inte blir kända inom sjukvården. De insjuknade bedömdes ha smittats vid direktkontakt med tamfåglar. I enstaka fall kan dock smitta från människa till människa ha skett.
Om viruset muterar så att effektiv spridning mellan människor blir möjlig finns förutsättningarna för en pandemi. Det råder dock delade meningar bland experter om sannolikheten för att detta ska inträffa. Ett vaccin som är exakt ”rätt” kan inte finnas just när ett utbrott inleds. Det är först när den aktuella virusstammen är identifierad som den kan börja odlas i stor skala för vaccintillverkning, och därefter tar det några månader innan vaccin kan börja distribueras. Flera länder har lagt upp beredskapslager av läkemedlet Tamiflu som – vid vanlig influensa – dämpar sjukdomssymtomen och har viss förebyggande verkan, det vill säga reducerar risken att smitta ska ge sjukdom.
Fågelinfluensa hos fåglar spred sig under 2005 till Mongoliet, Kazakstan, Ryssland, Turkiet, Rumänien och Kroatien. Några bekräftade fall av H5N1-influensa hos människor hade fram till mitten av november inte rapporterats från dessa länder eller från Europa i övrigt.
Oron för en pandemi av svår influensa förstärktes när det i oktober meddelades att en amerikansk forskargrupp kartlagt hela arvsmassan hos spanska sjukans virus och även lyckats att med avancerad genetisk teknik rekonstruera viruspartikeln. Som utgångsmaterial användes virushaltiga vävnader från personer som dött i spanska sjukan. Virusstammen befanns vara ett fågelinfluensavirus som var mycket obetydligt modifierat. När det prövades på kycklingembryon och möss konstaterades snabb och hög dödande förmåga. Förökningen av virus i odlade mänskliga luftvägsceller var snabb. Att viruset hade en så markant ”fågelkaraktär” väckte uppseende och är av intresse med tanke på den aktuella situationen. Resultaten var i övrigt som kunde förväntas: ett mycket farligt virus.
I Sverige förbrukades under hösten betydligt mer av influensavaccin och läkemedlet Tamiflu än vanligt. Båda produkterna beräknades ta slut under november. Vaccinet var liksom tidigare år tillverkat med ledning av vissa antaganden om egenskaperna hos årets ordinära influensa (som i november ännu inte nått Sverige) och kan inte förväntas ha någon skyddseffekt mot fågelinfluensan. Eftersom många inom befolkningen förväxlade säsonginfluensan med den tänkbara pandemiinfluensan var det troligt att många avsåg att börja ta Tamiflu omgående för säkerhets skull och sedan fortsätta fortlöpande framöver, något som experter och myndigheter avrådde från.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2005
Medicinåret 2005: Cancerframsteg och influensaskräck
http://www.ne.se/rep/medicinåret-2005-cancerframsteg-och-influensaskräck
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
