Arne Järtelius
Influensa är ett högaktuellt ämne varje år. Under 2009 gällde detta i högre grad än på länge. Den storskaliga världsepidemi av fågelinfluensa hos människa som 2003 satte hotet om en pandemi på den politiska agendan uteblev den gången. I stället dök under våren 2009 en helt ny influensa upp som med tiden spred sig över alla världsdelar. Kliniskt sågs inte denna pandemi som så svår som spanska sjukan 1918 men väl i klass med asiaten 1957.
Myndigheterna gav ganska snart sjukdomen namnet "den nya influensan (A)", med tilllägg av subtypbeteckningen H1N1. Ett ihärdigt rykte om att människor i Mexico, där smittan först upptäcktes, blivit smittade av svin medförde att namnet ”svininfluensa” fick spridning i många länder.
Redan i slutet av mars togs en stor grupp människor i Mexico in på sjukhus med andningsproblem, men det skulle dröja till 21 april, då två fall av den nya influensan upptäcktes i södra Kalifornien, innan larmet gick. Den 26 april bekräftade Center for Disease Control i USA 20 fall av A/H1N1. Vid den tidpunkten beräknades 23 000 personer vara infekterade i Mexico och, även om siffran var obekräftad, 152 personer ha omkommit i den nya influensan. WHO höjde därför under en enda vecka i slutet av april pandemifasvarningen från 3 till 4 och därefter till 5. Redan 27 april förhandlade WHO i Genève med vaccinproducenter om att ta fram ett nytt influensavaccin. Den 28 april utfärdade Smittskyddsinstitutet i Sverige en varning avseende resor till Mexico.
De flesta som smittades av den nya influensan blev endast lindrigt sjuka, men det förekom fall av svår lunginflammation som begränsade lungornas funktion i så hög grad att behandling med konstgjord lunga (ECMO) blev nödvändig. Svår sjukdom, ibland med dödlig utgång, förekom hos personer som hörde till riskgrupperna (personer med svår kronisk sjukdom eller försvagat immunförsvar) men också hos tidigare friska barn och yngre vuxna samt gravida kvinnor. Äldre personer blev mera sällan sjuka, vilket förmodas bero på att många av dessa har viss immunitet mot A/H1N1 på grund av att de tidigare i livet exponerats för stammar av H1N1-virus som cirkulerat ända sedan spanska sjukans dagar.
Den 11 juni förklarade WHO-chefen Margaret Chan i Genève att ”de vetenskapliga kriterierna för en influensapandemi har erhållits”, och med det höjdes pandemivarningen från 5 till 6. Det var första gången på mer än 40 år som detta skedde. Som en direkt följd av det började företaget GlaxoSmithKline i enlighet med det avtal företaget har med Sverige att producera vaccin mot den nya influensan som skulle räcka till hela befolkningen.
Den första att vaccineras mot A/H1N1 var en kines vid namn Chen. Det skedde 21 juli. Med en befolkning på över miljarden var man från kinesiskt håll tidigt ute för att på olika sätt skydda den egna befolkningen från den nya influensan.
I slutet av augusti beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att vaccinet skulle vara gratis för hela befolkningen. Några dagar senare meddelade regeringen genom folkhälsominister Maria Larsson att regeringen skulle skjuta till en miljard kronor (av totalt ca tre) till landstingen för vaccineringen av hela befolkningen. I början av september räknade man med att i Sverige skulle 50 personer (1 per 200 000 individer) kunna komma att dö under den första pandemitoppen om man inte vaccinerade.
 |
|
Svenska folket blev erbjudet att kostnadsfritt vaccineras mot den nya influensan. Vaccineringen organiserades på olika sätt i olika landsting. På vissa håll fick man köa länge för att få sin dos. |
|
LENA EHRING/BLT/SCANPIX |
I mitten av oktober inleddes vaccinationen mot A/H1N1 i Sverige. Alla i befolkningen rekommenderades att låta sig vaccineras, med undantag av barn under 3 år. Senare, när nya prövningsdata framkommit, rekommenderades även vaccination av yngre barn, från 6 månaders ålder.
Den 1 november rapporterade WHO att 199 länder i världen hade laboratoriebekräftade fall av A/H1N1 och 6 000 dödsfall fanns rapporterade. I mitten av november hade 65 miljoner människor i olika delar av världen vaccinerats mot den nya influensan. Vid samma tidpunkt beräknades mellan 150 000 och 400 000 personer i Sverige ha fått den nya influensan och elva dödsfall hade rapporterats.
Från vecka 38 till årets slut beräknar Smittskyddsinstitutet att mellan 240 000 till 612 000 personer kan ha haft influensan i Sverige. Vid årets slut hade 208 länder rapporterat laboratoriebekräftade fall av A/H1N1, antalet dödsfall i världen uppgick enligt WHO till 12 220, i Sverige var antalet 22. I Sverige omkom 2,2 personer per miljon invånare. Det kan jämföras med Finland (6,8), Norge (6,0) och Danmark (4,5). Lägst antal dödsfall i Europa per miljon invånare rapporterade Österrike (0,4).
Den ordinära säsongsinfluensan fick under hösten en mycket obetydlig spridning i Sverige. En jämförelse mellan effekterna av A/H1N1 och vanlig säsongsinfluensa skulle självklart vara av intresse, men en sådan låter sig enligt WHO inte göras bland annat på grund av att statistiken är alltför osäker.
Kvicksilver är en giftig metall som ofta figurerar i massmedierna, bland annat som följd av många års debatt om eventuella skadeverkningar av kvicksilvret i tandfyllningar av amalgam. Vid starten av vaccinationen mot den nya influensan uppmärksammades att vaccinet innehåller tiomersal, en organisk bakteriedödande substans som innehåller kvicksilver. Dess roll är att förhindra bakterieväxt som kan ge varbildning hos den vaccinerade. Läkemedelsverket meddelade att kvicksilverdosen vid vaccination inte kunde anses vara problematisk eftersom den är betydligt lägre än den mängd som man får i sig genom födan under en vecka.
En annan nyhet om kvicksilver gällde den allvarliga psykiska störningen autism. Ett fåtal forskare menar att kvicksilver i vacciner skulle kunna orsaka autism. Några bevis för detta samband har inte framkommit. Under året publicerades en amerikansk undersökning av blodets halt av kvicksilver hos barn med autism respektive hos friska barn. Autismbarnen hade i genomsnitt lägre kvicksilvernivåer. Detta kunde förklaras av att dessa barn i högre grad än andra barn ogillar fisk (som i genomsnitt innehåller mer kvicksilver än annan föda). När data räknades om med ledning av kostvanorna fanns inte någon skillnad i kvicksilverhalt mellan de båda grupperna.
Snusets eventuella skadlighet för hälsan har debatterats i flera år av svenska experter. Olika undersökningar har gett något divergerande resultat beträffande risken för cancer eller för hjärt–kärlsjukdomar. Under året publicerades data från en stor undersökning där 27 000 personer följts upp under tio år. Snusarna bland dessa hade inte utvecklat hjärt–kärlsjukdom i större utsträckning än de övriga.
Omskärelse av pojkar innebär att penisens förhud skärs bort. Ingreppet kan bli nödvändigt bland annat vid förhudsförträngning. Omskärelse av pojkar är också en sedvänja hos vissa folkgrupper. Det etiskt berättigade i att utsätta pojkarna för detta har debatterats i många år. I Sverige gäller sedan 2001 en lag som anger att smärtlindring alltid ska ges och att ingreppet ska utföras av läkare, med undantag av pojkar yngre än två månader som får omskäras av annan särskilt kunnig och lämplig person. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har rekommenderat landstingen att vid sjukhusen utföra omskärelser på föräldrars begäran. Vissa landsting kommer dock inte att följa rekommendationen.
Undersökningar i Uganda har visat att omskurna män har lägre risk än andra män att bli smittade med HIV. Däremot medför omskärelsen inte att HIV-positiva män har lägre benägenhet att smitta sina kvinnliga sexpartner. Det diskuteras om resultaten från Uganda ska bedömas ha relevans för länder där förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar är betydligt lägre.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2009
Medicinåret 2009: Handsprit blev vardagsmat
http://www.ne.se/rep/medicinåret-2009-handsprit-blev-vardagsmat
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
