Martin Borg och Arne Järtelius, NE-medarbetare
Vad är det som händer i det som påstås ske? Varför påstås något ha hänt som inte har skett? Det kan man undra när man läser nyhetssidorna i våra morgontidningar. Där formligen vimlar det av artiklar som vid första anblicken ser ut att bygga på verkliga händelser, men som vid en närmare titt visar sig vila på en ganska lös faktagrund.
En genomgång av sidorna för svenska riksnyheter i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under februari månad visade att per dag minst en av de nyhetsartiklar (eller ca 10 procent av det totala antalet rubricerade huvudnyheter på sidorna) som publicerades där inte knöt an till någon nyhetshändelse.
Icke-händelser med reservationer
Mycket av det som rubricerades som nyhetshändelser i DN och SvD visade sig i stället befinna sig på en skala fylld med förbehåll alltifrån vad som kan ske, över vad som i någon framtid skulle kunna bli möjligt, vidare till olika förslag som kan komma att tänkas läggas fram till vad de – om de nu ens lades fram – i så fall skulle få för konsekvenser.
Många av de båda tidningarnas ickehändelser handlade om vad som kan komma att hända. Det var sådant som skyddsvästar som kan bli obligatoriska, trafikbuller som kan ge hjärtinfarkt, ett större EU som kan ge mindre välfärd, kommuner som kan få ansvar för barnen, betyg som kan få minskad betydelse, spritleverantörer och reklam som kan stoppas, fler som kan få elektronisk fotboja, skatteväxling som kan krympa, poliser som kan få ta bilnycklar, att ett varumärke kan hotas av nya regler och alkolås som kan provas på bussar.
När tidningarna behandlade olika förslag eller möjliga förslag, så skildrades de genomgående som om de redan både införts och att konsekvenserna av dem redan var avläsbara. Det gällde under februari sådant som att det obligatoriska kårmedlemskapet ska tas bort, att straffen för mord ska ses över, att barn ska tvingas betala parkeringsböter, att tjädern hotas av utrotning, att restriktioner ska krävas för dubbeldäckare och att det kan bli trafikträngsel trots avgifter.
Till ovan kan följande provkarta läggas: ickehändelser i form viljeyttringar (Sahlin vill lagstifta, mäklare vill sälja fler tjänster, kommun vill bygga vårdhem i solen), i form av möjligheter (äldreomsorgen kollapsar, hårsprej kan vara miljöfara, Fuglesang får vänta) och i form av risker (namnbyte riskerar att bli dyrare, barnlösa riskerar att bli utan hjälp).
Men vad är det som har hänt, egentligen?
Förvrängd världsbild
Eftersom väldigt många tidningsläsare nöjer sig med att skumma igenom rubriker, bildtexter och ingresser blir intrycket av vad som egentligen hänt i det som påstås ha skett ofta förvanskat. I synnerhet rubrikerna är tillspetsade och komprimerade för att väcka intresse. Vad som verkligen hänt eller inte går oftast inte att utläsa förrän en bra bit ner i brödtexten. Om ens där.
Står det någonting om en bro till Gotland ska den väl byggas förr eller senare, och om Göran Persson har en åsikt om barnbidragen är något konkret på gång. Eller? Rubriken ”Ny abortlag öppnar gränser” känns svår att missförstå. Ingressen talar om att utländska kvinnor ska få göra abort i Sverige om de betalar för ingreppet. En bit in i artikeln hittar man dock följande formulering: ”enigheten om en lagändring är stor inom regeringen”, dvs. ingenting har egentligen hänt. Den genomsnittlige läsaren har definitivt bibringats en annan uppfattning.
När det börjar tänjas på gränserna så mycket att artiklar med ickehändelser får göra sig allt bredare på nyhetssidorna uppstår ett glapp. Vid en snabb rubrikläsning bland alla ”kan”, ”vill” och ”föreslår att” under februari blev intrycket att en väldig massa saker var på gång, medan det i själva verket visade sig att det alltför ofta bara handlade om rena spekulationer eller mycket lösa antaganden.
I många fall var det bara en lös trådända i form av en undersökning eller ett intetsägande pressmeddelande som blåsts upp lite grand med hjälp av några citat från ett lämpligt statsråd eller någon annan ansvarig person. Ett exempel i högen är den artikelrubrik som påstod: ”Socialministern öppen för högre självrisk för sjuka”. Socialminister Lars Engqvist visade sig inledningsvis i artikeln vara försiktigt positiv till förslaget, men lite längre fram i texten visade det sig helt plötsligt inte längre finnas.
Tyngdlös verklighetsskildring
Hur har det blivit på detta viset? Kan det vara så att antalet ickehändelser bland nyhetsartiklarna ökat i takt med att ekonomin försämrats på många tidningar? En neddragning av personalstyrkan – något som både DN och SvD har gjort – gör att de journalister som är kvar får mer att göra. Det skapar givetvis effekter när det gäller både kvantitet och kvalitet.
Nyhetstunna artiklar kräver både kortare tid och mindre fotarbete än mer konkreta dito. Ett visst antal tidningssidor ska fyllas med artiklar varje dag, och att då spä ut de verkliga nyhetshändelserna med en och annan ickehändelse, gärna garnerad med några nyhetspudrade citat från verkliga människor, kan vara en smidig lösning. När den bollen väl satts i rullning är det lätt hänt att som journalist dras med i skredet.
Artiklarna med ickehändelser är mer vanligt förekommande på en del redaktioner. Inom sport och ekonomi är de av naturliga skäl rikt representerade. Att bara skriva om vad som verkligen har hänt på aktiemarknaden blir i längden inte särskilt läsvärt, utan välgrundade prognoser är själva poängen. Sportsidornas spekulativa uppladdningar inför diverse kvalmatcher och slutspelsomgångar känns i sammanhanget mer ärliga: det hör på ett naturligt sätt till ämnet.
Ickehändelserna på nyhetsplats borde vara svårare att försvara. Den platsen har av hävd en större trovärdighet och tyngd, och de där placerade artiklarna förväntas skildra den verkliga verkligheten. Att då på fullt allvar få något som egentligen inte har hänt till att framstå som klappat och klart låter som början på en förtroendekris. Det skulle i värsta fall kunna vara första steget i riktning mot den sken- och såpavärld som många morgontidningar brukar anklaga sina ”oseriösa” kvällstidningskolleger för att hålla på att skapa.
(Artikeln publicerad 2004-03-08)
Medier: Detta har inte hänt!
http://www.ne.se/rep/medier-detta-har-inte-hänt
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
