Olle Nordquist, USA-kännare och arkivarie
Den 2 november får de omkring 600 röstberättigade invånarna i den lilla orten Sweden i delstaten Pennsylvania, USA, tillfälle att gå till sin vallokal för att rösta. Huvudnumret för dagen är förstås valet till kongressen i Washington D.C.
I den politiska almanackan befinner sig USA mitt emellan två presidentval, och det s.k. mellanårsvalet, eller mid term election, kommer att betraktas som väljarnas dom över president Barack Obamas första snart två år i Vita huset. Det betyder att det till och med under ett kongressvalår är på det viset att senatorer och kongressledamöter får finna sig i att hamna i skuggan av presidenten.
Svåruthärdligt långsamt
Av 230 miljoner amerikaner som har möjlighet att rösta i årets val väntas endast omkring 80 miljoner, eller ca 35 procent ta chansen. Kongressvalen lockar alltid färre väljare än presidentvalen. Men för den lilla orten Swedens räkning tror de ansvariga i Potter Countys valnämnd på ett valdeltagande så högt som 60 procent, eller kanske till och med något mer. Här finns traditionellt en befolkning som uppsöker vallokalerna i flitigare utsträckning än vad som gäller för genomsnittsamerikanen.
Sweden är naturskönt beläget i norra Pennsylvanias kulliga skogstrakter på gränsen till granndelstaten New York. Orten fick sitt namn av svenska nybyggare i mitten av 1800-talet. Men i dag finns knappast några svenskättlingar kvar bland de boende i bygden. Ännu ett par decennier in på 1900-talet var skogsbruk och sågverksindustri den dominerande näringen i stora delar av det inre Pennsylvania. Landskapet skövlades hårt med väldiga kalhyggen som resultat. I Sweden och Potter County har några få sågverk och delar av den gamla skogsindustrin överlevt. Men framför allt präglas omgivningarna av de forna kalhyggenas långsamma återhämtning.
Ett större område, kallat Sweden Valley, domineras nu på nytt av ädelskogar utefter det böljande landskapet och de många vattendragen. Regionen har blivit ett populärt turist- och rekreationsmål, vilket i sin tur skapat många nya arbetstillfällen. I en för övrigt tättbefolkad del av USA har det sparsamt bebyggda Potter County nischat in sig som en särskilt populär plats för astronomer och stjärnskådare. Man påstår sig nämligen här kunna erbjuda östkustens mörkaste nätter.
Bristande stimulans
De senaste årens kärva ekonomiska förhållanden i USA har naturligtvis även påverkat Sweden Valleys skogs- och turistindustri. Potter County har drabbats hårt av lågkonjunkturen och uppvisar i dag den högsta arbetslösheten i hela Pennsylvania, 10,8 procent. För USA som helhet ligger arbetslösheten på ca 9,5 procent. När Barack Obama tillträdde som president i januari 2009 var den siffran 7,5 procent. Ökningen hade dock börjat redan under George W. Bushs sista tid i Vita huset, men sommaren 2008 understeg arbetslöshetstalen fortfarande 6 procent. När investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs i september 2008 – mitt under brinnande valrörelse och då den djupaste depressionen sedan 1930-talet drabbade världsekonomin – började arbetslösheten stiga brant.
Även om det skett en liten minskning under det senaste året är siffrorna ändå långt ifrån de som Obamaadministrationen hade hoppats på. Särskilt med tanke på det gigantiska ekonomiska stimulanspaket som röstades igenom av kongressen i februari 2009. Det är en reform som beräknas kosta över 700 miljarder dollar. De högt ställda förväntningarna på president Obamas förmåga att snabbt bringa ordning i ekonomin har delvis omvandlats till besvikelse över en till synes utebliven, eller i varje fall svåruthärdligt långsam, återhämtning.
Stupid economy
Vid sidan av det dystra ekonomiska läget kan president Obamas vikande popularitet förklaras av flera andra frågor. Den stora sjukvårdsreformen är exempelvis fortfarande svårbegriplig och otydlig för många amerikaner. Kriget i Afghanistan tycks inte föras med någon större framgång. Det råder tillika en allmän uppfattning om att myndigheterna och regeringen, med presidenten i spetsen, ingrep alltför sent och kraftlöst efter oljekatastrofen i Mexikanska golfen sommaren 2010.
Också den till synes ganska triviala frågan om etablerandet av ett muslimskt kulturcenter på södra Manhattan förföljer presidenten. Symbolvärdet är dock så mycket högre eftersom tomten ligger två kvarter från platsen där World Trade Centers tvillingskyskrapor attackerades 11 september 2001. Vid ett tal under den muslimska fastemånaden Ramadan gav presidenten sitt stöd åt centret. När frågan därefter utvecklades till en nationell och lidelsefull debatt valde Obama att inte göra fler uttalanden. Han betecknade i stället bygget som en angelägenhet för staden New York och de lokalt berörda parterna. Med ens anklagades presidenten för att vackla och vara obeslutsam, den kanske allvarligaste karaktärsbristen som en amerikansk politiker kan beskyllas för.
Det råder samtidig en viss frustration inom det demokratiska partiet över hur presidenten sköter sig. Under valkampanjen 2008 lyckades dåvarande utmanaren Barack Obama effektivt nå ut med sitt budskap och närmast trollbinda det amerikanska folket. Som etablerad president tycks däremot Obama inte lika självklart vara kapabel att försvara sin politik. Partifunktionärer runt om i USA önskar exempelvis höra presidenten klart, tydligt och passionerat förklara att många amerikaner erhållit inkomstskattesänkningar under det senaste året eller att de fått en ny sjukförsäkring till en låg kostnad. Inom partiapparaten är man nämligen väl medveten om amerikanernas skeptiska grundinställning till stora federala reformer. Det är ett förhållande som republikanerna inte varit sena att utnyttja. De betecknar både stimulanspaketet, sjukvårdsreformen – och för den delen räddningsmiljarderna till biljättarna GM och Chrysler – som ett gigantiskt och misslyckat slöseri.
I republikanska kretsar har uttrycket ”It’s the economy, stupid!” skämtsamt börjat återanvändas för att underbygga missnöjet med president Obama. Uttrycket myntades ursprungligen som ett hårdfört slagord av Bill Clintons presidentvalkampanj 1992, för att förmå väljarna att främst fokusera på ekonomiska vardagsfrågor. Den då sittande presidenten George Bush ansågs näst intill oslagbar efter Berlinmurens fall och segern i Kuwaitkriget. När väljarna till slut gjorde sin stämma hörd visade det sig att Clinton faktiskt lyckats hamra in sitt budskap. Som betydelsefull och effektiv valfråga överträffade den svaga ekonomin i det långa loppet en aldrig så framgångsrik utrikespolitik. Nu är Barack Obamas motståndare inte sena att skadeglatt påpeka hur den retoriskt skicklige och idealistiske presidenten tycks stöta på problem när hans idéer möter en krass ekonomisk verklighet: ”It's the economy, stupid!”
 |
|
Sarah Palin talar vid premiären av Tea Party-rörelsens kampanjturné i Reno, Nevada. |
|
SPENCER PLATT/AFP/SCANPIX |
Ett tekalas
Som något av en reaktion på både president Obamas liberala inställning i många frågor och på kongressens påkostade ekonomiska stimulanspaket och hälsovårdsreform uppstod 2009 Tea Party-rörelsen. Namnet är hämtat från en incident 1773 i Boston, Massachusetts, som då var en brittisk koloni. En grupp män klädde ut sig till indianer, bordade ett brittiskt fartyg och kastade dess last med te överbord i hamnen. Aktionen, som kom att kallas Boston Tea Party, skedde som protest mot importrestrektionerna i den brittiska s.k. telagen. Hellre än att betala en som man ansåg orättfärdig skatt förstörde man den dyrbara lasten. Händelsen utgjorde en del av upptakten till den amerikanska revolutionen.
Dagens Tea Party-rörelse är främst en protest mot höga skatter men även en allmän missnöjesyttring mot det politiska etablissemanget i Washington. Som många andra besvikna och frustrerade politiska grupper på högerkanten säger man sig vilja gå tillbaka till en genuinare tolkning av konstitutionen från 1787. Rörelsen har ingen central ledning utan fungerar som ett nätverk av lokala grupper över hela USA. Tea Party-sympatisörer har framgångrikt lyckats nominera kandidater till politiska poster inom det republikanska partiet, och flera av dem har nu möjlighet att väljas in i kongressen.
Utanför kongressen har den tidigare Alaskaguvernören och f.d. vicepresidentkandidaten Sarah Palin flirtat rejält med Tea Party-anhängare runt om i USA. Många tror att hon med hjälp av Tea Party-rörelsen helt enkelt försöker lägga grunden för en egen presidentvalskampanj 2012. Samtidigt som USA väntar på sin första kvinnliga president skulle de båda partierna kunna bättra på sin representation av kvinnor i kongressen. I representanthuset är 18 procent av ledamöterna kvinnor. Bland senatens medlemmar är andelen kvinnor 20 procent.
Kortsiktigt hoppas förstås republikanerna först och främst att Tea Party-aktivisternas engagemang och energi ska hjälpa partiet att vinna framgångar i årets kongressval. i dag har demokraterna en solid majoritet i kraft av 257 av representanthusets 435 platser. I senaten är fördelningen 57–41 i demokraternas favör, med två oberoende ledamöter. Den allmänna uppfattningen är att republikanerna kommer att vinna mark i det förestående valet. Frågan är bara hur mycket, och om president Obama framöver tvingas styra USA tillsammans med en republikansk majoritet i kongressen.
I skuggan av Halloween
Liksom övriga 49 delstater är Pennsylvania representerat av två senatorer i Washington. Mandatperioden i senaten är sex år. Efter ett rullande schema sker dock omval för endast ungefär en tredjedel av de 100 ledamöterna åt gången. I år är 37 platser öppna för omval. En av dessa senatsplatser ska tillsättas av Pennsylvanias drygt 9 miljoner väljare. De två kandidater som invånarna i Sweden nu har att välja mellan är demokraten Joe Sestak och republikanen Pat Toomey. Deras respektive kampanjer präglas tydligt av den starka motsättningen mellan partierna över hur ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen bäst skapas. Demokraten Sestak stöder presidentens och kongressens ekonomiska stimulanspaket. Han efterlyser dessutom ytterligare reglering av bankväsendet och den finansiella sektorn. Republikanen Toomey förordar i stället kraftigt sänkta skatter, så få federala inslag i ekonomin som möjligt och avregleringar som ska göra det lättare för företag att nyanställa.
Som en extra krydda besegrade Joe Sestak i maj något överraskande den sittande senatorn Arlen Specter i ett primärvalsförfarande inom det demokratiska partiet i Pennsylvania. Såväl president Obama som hela det demokratiska partietablissemanget hade inför nomineringen aktivt stött Specter. Men som f.d. republikan drabbades Specter av de demokratiska gräsrötternas misstroende. Så sent som förra året bytte han nämligen parti, efter att ha blivit hårt ifrågasatt av sina republikanska partivänner då han som en av tre republikaner röstade för det ekonomiska stimulanspaketet. Som motiv för sitt avhopp angav Specter också det republikanska partiets, i hans ögon, allmänna högervridning. Arlen Specter har suttit i senaten sedan 1980 och han har också hunnit med att ställa upp i presidentvalet 1996. Med sina 30 år är han den politiker som under längst tid representerat Pennsylvania i senaten.
Bipolär verklighet
I valet till kongressens andra kammare, representanthuset, tillhör väljarna i Sweden och Potter County tillsammans med 16 andra kommuner (counties) Pennsylvanias kongressvaldistrikt nummer fem. Hela Pennsylvania består av 67 counties som är indelade i 19 kongressvaldistrikt. Delstaten skickar alltså 19 ledamöter till representanthuset i Washington. De väljs för två år i taget.
Enligt valsedeln för kongressvaldistrikt nummer fem kan de röstberättigade i Sweden för ovanlighetens skull välja mellan tre olika kandidater. Förutom demokraten Michael Pipe och republikanen Glenn Thompson ställer nämligen också Vernon L. Etzel upp. Han gör det i egenskap av kandidat för Libertarian Party, det lilla frihetliga partiet grundat 1971. Med maximal personlig frihet och en minimal offentlig inblandning i människors liv och vardag som huvudfrågor erhöll partiet ungefär 1 procent av rösterna i kongressvalet 2008. I den bipolära partipolitiska verkligheten i USA gör det resultatet Libertarian Party till USA:s tredje största parti.
Förutom valen till senaten och representanthuset förväntas även väljarna i Pennsylvania rösta fram en ny guvernör. Dessutom sker val av en representant till delstatsförsamlingen, General Assembly, i Harrisburg, delstatens huvudstad. Samtidigt som Halloweenpumporna utanför boningshusen långsamt börjar slokna har väljarna i Sweden således en hel del att grunna på inför valdagen.
Mellanårsval med tekalas
http://www.ne.se/rep/mellanårsval-med-tekalas
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
