Den svenska integrationspolitiken har misslyckats. Det visar en genomgång som Integrationsverket publicerar i sin årsbok ”Rapport Integration 2001”.
Redan vid ankomsten börjar problemen för invandraren/flyktingen. En stor del bosätter sig i någon av de tre storstadskommunerna och oftast i höghusområdena i någon förort. Enbart i Stockholm bosätter sig 20 procent av flyktingarna i dag. Svenskundervisningen för invandrare fungerar inte utan visar upp bristfälliga resultat. Trots högkonjunkturen i slutet av 1990-talet ligger arbetslösheten för utlandsfödda betydligt högre än för svenskfödda, 13 respektive 3 procent. Integrationsverket konstaterar att de som är födda utomlands är tydligt överrepresenterade i arbete utan krav på speciell utbildning, till exempel städjobb, och även inom tillfälliga anställningar. I yrken som kräver teoretisk specialistkompetens är däremot invandrare underrepresenterade. En studie av Arbetsmarknadsstyrelsen av utlandsfödda akademiker visar att 65 procent av dem har jobb men bara 39 procent har ett arbete som motsvarar deras utbildning. Av svenskfödda akademiker har 85 procent ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå.
Integrationsverket tänker inte ge slaget förlorat. Med hjälp av ett sexpunktsprogram hoppas man att integrationen ska lyckas och invandrarna bli en del av det svenska samhället.
- Möjlighet till egen försörjning.
- Bättre samarbete mellan myndigheter, arbetsgivare och fackliga organisationer.
- Invandrare ska i fortsättningen inte behandlas som en enhetlig grupp. I stället ska större hänsyn tas till individuella behov och förutsättningar.
- Ett snabbt inträde i arbetslivet och sedan alltmer kvalificerade uppgifter.
- Snabba bedömningar av utländsk kompetens, både examina och yrkesmeriter.
- Ett systematiskt arbete mot diskriminering och rasism.
(Artikeln publicerad 2002-02-21)
Misslyckad integrationspolitik
http://www.ne.se/rep/misslyckad-integrationspolitik
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
