Jörgen Malmquist, Docent i internmedicin
Mjältbrand är en bakteriell infektionssjukdom som har blivit högaktuell på grund av misstanke om att en gammal idé satts i verket: användning av den sjukdomsframkallande bakterien som terrorvapen.
Bakterien, Bacillus anthracis, kan bilda sporer, dvs. mikroskopiska partiklar av "konserverat liv". Dessa sporer kan överleva i torrt tillstånd under obegränsad tid. De är motståndskraftiga mot vanliga desinfektionsmetoder, t.ex. kokning. När de kommer i kontakt med fukt och näring återgår de till den aktiva bakterieformen som snabbt förökar sig.
Sällsynt sjukdom
Mjältbrand (fackterm anthrax) är en zoonos, vilket innebär att den finns hos djur och från dem kan spridas till människa. Smitta mellan människor är mycket ovanlig. Bakterien förekommer hos bl.a. nötkreatur, häst och får, med eller utan sjukdomssymtom. Hos djur som dött i sjukdomen har bakterierna spridit sig i hela kroppen i form av sepsis (blodförgiftning). Mjälten, som ingår i immunsystemet och tar upp bakterier från blodet, är starkt förstorad hos de döda djuren. Därför har mjälten kommit att ingå i bl.a. det svenska sjukdomsnamnet.
Mjältbrand hos människa har länge varit sällsynt i de flesta industriländer, men i bl.a. Turkiet och Kina är sjukdomen inte ovanlig. Smittan drabbar framför allt personer som i hygieniskt dålig miljö har kontakt med djurkroppar, t.ex. vid arbete inom slakteri och skinn- och läderhantering. Det vanligaste är att bakterier tar sig in genom sprickor och sår i huden. Följden blir då en stor härd av intensiv inflammation, varbildning och vävnadsdöd. Den förstörda vävnaden kan bli svart, därav sjukdomsnamnet anthrax (grekiska för kol). Ett område med synlig undergång av kroppsvävnad kallas traditionellt brand (eller kallbrand), vilket ingår i sjukdomens svenska namn. En mjältbrandsböld behandlas med vissa antibiotika. Behandlingen måste sättas in snarast, eftersom infektionen annars kan bli livshotande genom spridning via blodomloppet.
Smitta kan också ske genom inandning av damm som innehåller sporer av mjältbrandsbakterier. Följden blir en livshotande sjukdom med intensiv lunginflammation och sepsis (blodförgiftning). En tredje smittväg är förtäring av smittat kött. Sjukdomen blir då en svår tarminflammation med blodig diarré.
Biologisk krigföring
Ett bakteriologiskt laboratorium kan lätt odla fram stora mängder mjältbrandsbakterier. När dessa får torka bildas sporer, som kan lagras som ett stoft.
Att använda mjältbrandssporer i biologisk krigföring är en gammal idé. Sporernas tålighet gör att de kan spridas med artillerigranater eller bomber. De kan också spridas i byggnader via ventilationssystemet. Vill man smitta en enstaka person kan man placera sporstoft i ett brevkuvert i hopp om att den som öppnar brevet skall andas in sporerna. Hur farliga mjältbrandssporer kan vara visas av en olyckshändelse i Sovjetunionen 1979, då sporhaltigt damm släpptes ut från en militär produktionsanläggning: ett 70-tal personer dog.
Vacciner mot mjältbrand har framställts för att skydda militär personal. Amerikanska soldater som skulle delta i Kuwaitkriget 1990-91 fick anthraxvaccin. Detta har angivits som en av orsakerna till det medicinskt ouppklarade s.k. gulfkrigssyndromet.
Nya terrorhandlingar
Efter terrorattacken mot World Trade Center i New York 11 september har man fruktat nya terrorhandlingar, och hotelser om sådana har förekommit. I USA har brev med mjältbrandssporer mottagits av senator Tom Daschle och av ett antal personer inom medieföretag. För att avgöra om ett pulver innehåller ett farligt smittämne krävs expertundersökning genom mikroskopi och framodling av bakterier. Den 17 oktober rapporterade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att man analyserat innehållet i fyra misstänkta brev utan att finna något oroväckande.
Olika skyddsåtgärder är aktuella. Bland annat måste stora mängder läkemedel finnas tillgängliga i händelse av att många människor smittas. Många experter anser att det bästa av de antibiotika som är aktuella är ciprofloxacin från tyska Bayer (handelsnamn Ciproxin®). Företaget har meddelat att man skall trefaldiga sin produktion av medlet, men detta tycks inte räcka för USA, som vill köpa in tillräcklig kvantitet för att behandla 12 miljoner människor, var och en med två tabletter dagligen i två månader.
Man vet inte vilka som ligger bakom spridningen av smittämnet i USA, och man har hittills inga konkreta bevis för att någon försökt sprida mjältbrandssporer i stor skala, t.ex. via ventilationssystem i stora byggnader. Men för första gången i historien finns nu en global oro för mikroorganismer som terrorvapen.
(Artikeln publicerad 2001-10-19)
Mjältbrand: Kusligt aktuell sjukdom
http://www.ne.se/rep/mjältbrand-kusligt-aktuell-sjukdom
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
