Modern konst:
Moderna museet halvsekelfirar
av Veronica Sundénfrilansjournalist
50 år har i maj 2008 gått sedan Moderna museet slog upp sina dörrar för första gången. Årets firande bjuder på flera jubileumsutställningar och för en hel dag, nationaldagen, kan man åter komma in gratis på museet. I alla fall nästan.
Det besökarna då bjuds på är, förutom diverse konstnärliga jubileumsspektakel, utställningen "Eklips", ett nytt verk av amerikanskan Barbara Kruger och utställningen "Milano–Turin 1958–1968". Den sistnämnda utställningen betingas av att båda städerna kom att spela en central roll i det italienska kulturlivet under 1950- och 60-talen med ringar på vattnet i olika riktningar. Verk som visas är bl.a. Enrico Baj, Piero Manzoni och Carol Rama.Warhol i efterlängtad reprisNär det i början av detta jubileumsår på Moderna museet var dags för 2008 års huvudutställning med verk av Andy Warhol var publiken ivrig att ta sig dit. Under premiärdagen kom över 3 000 besökare, och totalt sågs utställningen under de tre månader den visades av hela 141 000 besökare. Trots att kopior av Warhols verk numera kan ses på allt ifrån T-tröjor till designade disktrasor fortsätter intresset för den amerikanske konstnären uppenbarligen att vara stort. Mannen som fann skönhet och liv i de vardagliga tingen tycks aldrig sluta att både fascinera och inspirera.
– Den amerikanska popkonsten är en del av vårt stolta arv på Moderna museet. Redan 1968 visade vi Warhols första separatutställning i Europa och nu ville vi återigen låta publiken ta del av hans liv och verk, säger Maria Morberg på Moderna museet.
Utställningen "Andy Warhol: Andra röster, andra rum" var den första delen av Moderna museets 50-årsjubileum, ett firande som ska pågå under hela 2008. Utställningarna "Max Ernst: Dröm och revolution", som invigs i september och "Eklips: Konst i en mörk tid", har startdatum 31 maj, hör också till årets storsatsningar på museet.
– "Eklips" är en samtida tematisk utställning där vi lyfter fram nya internationella konstnärskap. Att visa nutida konstnärer är en viktig del av vårt uppdrag precis som det är viktigt att visa populära klassiker, säger Maria Morberg.
Önskemuseum6 juni, den svenskaste av nationaldagar, sänks entréavgiften på Moderna museet till en krona. Det är samma inträdesavgift som under museets invigningsår 1958. Men redan 1956, två år innan det nya museet öppnades, hade man visat konst i världsklass. Då ställdes Pablo Picassos praktverk Guernica med dess 93 tillhörande skisser ut. Det nästan åtta meter långa konstverket, som skildrar bombangreppet mot staden Guernica under spanska inbördeskriget, var vid den tiden på rundresa i Europa. Verket hade sedan premiären på världsutställningen i Paris 1937 blivit mycket omtalat.
Så dags var konstnären och dåvarande chefen för Nationalmuseum Otte Skölds projekt om ett nytt museum för modern konst i Stockholm ännu inte färdigt. Men byggandet pågick för fullt. 9 maj 1958 slogs så dörrarna till det nya museet upp. Föreningen Moderna museets vänner, som hade bildats 1953, var en viktig del i skapandet av det nya museet. Föreningens donation av 149 insamlade verk utgjorde grunden för det nya museet.
1963 skulle Moderna museets vänners betydelse för museet återigen visa sig. Föreningen ville fira sitt 10-årsjumileum genom att skapa en utställning utöver det vanliga. Tanken var att arrangera en utställning som skulle visa konst som – med de rätta resurserna – skulle kunna finnas i museets samling. Förhoppningen var att man sedan med bidrag från medlemmar och allmänhet skulle kunna köpa in de aktuella verken.
Projektet döptes till Önskemuseet och startade på allvar när utställningssekreteraren Olle Granath tillsammans med en chaufför satte sig i en skåpbil med destination Europa. Målet var att lokalisera intressanta objekt. Efter många turer med krånglande tulltjänstemän kunde duon återvända till Sverige med bilen full av konstverk. Utställningen blev en publiksuccé och den ledde senare till att regeringen donerade fem miljoner kronor till Moderna museet. En önskan hade så att säga slagit in.
– När jag började arbeta med Moderna museet kunde jag aldrig drömma om att det skulle bli så stort som det är i dag, säger Olle Granath, chef för Moderna museet 1980–89, sedan 2005 Konstakademins ständige sekreterare.
Pengakänslig centralmotorMer än 40 år efter att Önskemuseet realiserades är Moderna museet fortfarande en betydelsefull samlingsplats för modern konst i Sverige.
– Sedan 1950-talet har Moderna Museet utvecklats till att bli en central motor i den svenska konstvärlden. Om inte museet hade funnits är jag osäker på om vi i Sverige hade fått ta del av konstnärer som Kandinsky, Magritte och Klee, säger Olle Granath.
1961 visades målningar, teckningar och grafiska blad av den schweizisk-tyske koloristen Paul Klee på museet. Fyra år senare fick publiken ta del av verk av konstnären som anses vara den som målade den första abstrakta tavlan – ryssen Wassily Kandinsky. Utställningen med den belgiske surrealisten René Magritte kunde publiken ta del av 1967. Alla tre är konstnärer som har haft en avgörande betydelse för måleriets utveckling under 1900-talet.
– Moderna museets uppgift har hela tiden varit att hitta en balans mellan riktiga klassiker och det tidigt moderna. Det gäller att ta vara på det som är brett och populärt, men samtidigt våga satsa på det som är smalt. Klarar man av det, lyckas man hålla publikens intresse vid liv, säger Olle Granath.
Publikens vilja att se modern konst förefaller att i någon mån vara en ekonomisk fråga. När entréavgiften till museet återinfördes 2007 halverades antalet besökare – från runt 600 000 till 300 000 – jämfört med året innan. Det ska bli intressant att se hur många besökare som kommer under jubileumsdagen, enkronasdagen.
Symboldräktig getModerna museets 50-åriga historia har innefattat allt ifrån happenings med levande kor och installationer av Ikeamöbler till verk av världens mest kända konstnärer.
Museet presenterade tidigt den franske konstnären Marcel Duchamp för den svenska konstpubliken. Hans mycket omtalade verk Fontän, som består av en urinoar, har blivit en modern klassiker.
Den amerikanske konstnären och fotografen Robert Rauschenbergs verk har dykt upp flera gånger under åren och har blivit något av ett signum för Moderna museet.
– I någon mån kan Rauschenberg sägas symbolisera Moderna museet. Dels har hans berömda verk av en uppstoppad get blivit en symbol för oss, och han är indirekt upphovsman till vår logotyp som står skriven med hans handstil, säger Maria Morberg.
 |
(Reportaget publicerat 2008-05-28)
Modern konst: Moderna museet i Stockholm halvsekelfirar
http://www.ne.se/rep/modern-konst-moderna-museet-i-stockholm-halvsekelfirar
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
