Arne Järtelius, NE-redaktör
Ishockeyn, bandyn och basketen får ursäkta, men fotbollen är och har sedan länge varit den största sporten i Sverige. Det enorma intresset för VM-slutspelet 2006 är bara ett av flera tecken på att så är fallet.
Att svensk damfotboll i dessa dagar möter ett sådant publikintresse är bara ytterligare ett uttryck för fotbollens dominerande plats bland aktiva, publik och massmedier i Sverige i dag och sedan snart ett sekel tillbaka.
Fotbollskungen
Fotbollen kan se tillbaka på en mer än hundraårig historia i Sverige. I oordnade former fanns spelet i landet från 1860- och 70-talen. De första svenska fotbollsföreningarna såg dagens ljus i Göteborg i början av 1880-talet. Men det skulle dröja till 1883 innan något mer utförligt skrevs om fotboll. Det publicerades i Tidning för Idrott, som började komma ut två år tidigare.
Om det kan man läsa i Torbjörn Anderssons i maj framlagda doktorsavhandling i historia, "Kung fotboll" med undertiteln "den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950". Det är en undertitel som förpliktigar, men Anderssons avhandling kommer inte förväntningarna på skam. Tvärtom. Vad som skildras är just hur fotbollen fram till halvsekelskiftet på olika fält var på väg att skaffa sig en dominerande roll inom svensk idrott.
 |
|
Gunnar Nordahl, det första svenska utlandsproffset och en av Sveriges bästa fotbollsspelare någonsin, står staty utanför kommunhuset i hans födelseort Hörnefors. |
|
RALF BERGMAN/REPORTAGETEAM I NORRLAND AB/SCANPIX |
Med sin avhandling vill Andersson "överlag öka förståelsen för fotbollen och dess plats i samhället". Han tar sats 1890 och landar 60 år senare, då "fotbollen i Sverige tycktes stå i zenit". Det var 1950, samma år som Sverige kom trea vid VM i Brasilien. Redan 1948 vann det svenska laget guld vid OS i London och publikintresset i landet stod i topp. Samtidigt började utländska proffsklubbar värva svenska spelare – Gunnar Nordahl var först ut i januari 1949 – och snart startade olika europeiska cupturneringar. "Överhuvudtaget kännetecknades 50-talet av fotbollens begynnande globalisering."
Kontinuitet i utvecklingen
När ne.se träffar Torbjörn Andersson, född i Linköping och i dag bosatt i Malmö, för ett samtal om hans avhandling ber vi honom titta på dagens svenska fotboll samtidigt som han håller ett öga i den backspegel hans avhandling så förtjänstfullt fungerar som.
Vi börjar med att allmänt undra hur, i ett historiskt perspektiv, dagens svenska fotboll blivit som den är.
– Standardbilden när man jämför dagens fotboll med hur det var när det begav sig är att "det spelades bättre boll på Gunnar Nordahls tid", som det heter i visan (Torsson). Men mitt samlade intryck är att det inte skett några oerhört dramatiska förändringar. Essensen finns kvar i form av sådant som publiken, lokalpatriotismen, pengarna, moraldiskussionerna om amatörer kontra proffs, kommersialiseringen, huliganismen, speciella supporterresor till matcherna, damfotbollen och ett extremt stort intresse från tidningarnas sida.
Gäller denna essens även för pengarnas roll inom fotbollen då och nu?
– Amatörreglerna upphörde att gälla i Sverige 1967. Innan dess fanns pengarna i allra högsta grad också med i spelet, men på allehanda mer eller mindre indirekta sätt – kostymer, presenter, resor och banketter. Jag har räknat på det och kommit fram till att en svensk fotbollsspelare av någorlunda klass från 1920-talet och framåt hade åtminstone hälften av sin årsinkomst från fotbollen. Det gick så långt att den allsvenska spelartruppen i Malmö FF 1934 proffsförklarades av Svenska Fotbollförbundet. Inte undra på att det fördes livliga och upprörda moraldebatter både i pressen och inom föreningarna så länge amatörbestämmelserna fanns kvar!
Press på publiken
Med Torbjörn Anderssons hjälp fortsätter vi att jämföra då och nu inom svensk fotboll. Nu har turen kommit till publiken och pressen. Har de förändrats?
– Där vill jag nog påstå att det mesta är sig väldigt likt. Dagens fans på bortamatcher kan beläggas ända tillbaka till 1907. Under mellankrigstiden var det långt fler som åkte på sitt favoritlags bortamatcher än det är i dag. Nu är det en subkultur som följer sitt lag runt landet, då följde gemene man, med betoning på man, med sitt lag i vått och torrt. Det gav intäkter till klubbar, SJ som ordnade resorna och till tidningarna som skrev flitigt både inför och efter matcherna.
Inför årets fotbolls-VM har tidningar som Expressen och Aftonbladet kommit med digra och påkostade bilagor. Vad finns det för historiska föregångare till det inom svensk press?
– 1920 blev Idrottsbladet den dominerande faktorn inom svensk sportjournalistik. Samma år införde Dagens Nyheter som första dagstidning i landet en daglig sportsida, och andra tidningar var inte sena hänga på trenden. Det man framför allt riktade in sig på i sin rapportering var fansen, och det har ju sina motsvarigheter även i dag.
Som en sammanfattning kan det finnas anledning att citera vad Torbjörn Andersson skriver om publiken och pressen i sin avhandling: "Resultatet av tidningarnas intensifierade bevakning under 1920-talet blev att toleransen mot den publika utlevelsen ökade och att spelets kommersiella karaktär befästes och rentav uppmuntrades. I kulturellt hänseende fördes fotbollen därigenom närmare arbetarklassens och ungdomens värderingar."
Från Ling till Lars-Tommy
Vad som krävs för att kalla något för en nationalsport är en definitionsfråga som handlar om sådant som genomslag, geografi och genus. Hur ser fotbollsforskaren Torbjörn Andersson på fotbollen som svensk nationalsport?
– I början av det förra seklet var kanske linggymnastiken den mest nationella sporten. Den efterträddes av fotbollen tillsammans med friidrotten. Skidsporten var en nationell angelägenhet under 1940- och 50-talen. Men fotbollen har funnits med hela tiden. Det var den första idrott här i landet som hade landskamper – den första landskampen spelades 1908 – och det kom att bli mönsterbildande för andra idrotter. Nationalsång, flaggviftande och nationell chauvinism har samtliga kommit till idrottens värld med fotbollen. Det är också tidigt den sport man skriver överlägset mest om i medierna. Under 1980-talet gjorde ishockeyn ett ryck för att försöka etablera sig som nationalsporten nummer ett här i landet. Jämför nu det just avslutade ishockey-VM med det pågående fotbolls-VM. Det är planeter mellan dem!
Torbjörn Andersson ska närmast fortsätta sin forskning med vad som timat inom svensk fotboll sedan 1950. Den forskningen kommer att innehålla en hel del intervjuer med dem som var med när det begav sig. I väntan på resultatet från det arbetet finns hans välskrivna, innehållsrika och faktabemängda avhandling att tillgå för den som lite mer på djupet vill veta vad som egentligen hände på och en bit bortanför fotbollsplanerna landet runt för mer än 50 år sedan.
Extern länk: Torbjörn Anderssons avhandling har utkommit på Symposion förlag
(Artikeln publicerad 2002-05-29)
Nationalsporten: Kung fotboll
http://www.ne.se/rep/nationalsporten-kung-fotboll
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
