Lennart Hultqvist, NE-redaktör och Jörg, n Malmquist, docent i internmedicin
Den ansedda amerikanska tidskriften Science väljer varje år ut vad man anser vara de tio viktigaste vetenskapliga framstegen.
Tidskriften Science lista för 2001 (Science nr 5551) innehåller forskning inom fysik, biologi, medicin och geovetenskap. Fysiken tar hem fyra av de tio topplaceringarna och är, med den måttstock Science använder sig av, det mest upptäcktsrika ämnesområdet.
Framtidens klimat
År 2001 blev framtidens klimat en mycket uppmärksammad fråga i massmedierna, och den fick hög prioritet bland presidenter och statsministrar. Inom forskarsamhället har den däremot diskuterats i ett trettiotal år. Två av de tio punkterna på listan rör just klimatet och dess växlingar. Det är av stor vikt, anser tidskriften, att den FN-stödda panelen av klimatexperter (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) nu är mera säker än tidigare på att temperaturstegringen (ca 0,6 grader under 1900-talet) till största delen beror på människans aktiviteter och bara till en mindre del kan tillskrivas sådant som vulkanutbrott, skiftande solaktivitet och naturliga klimatsvängningar. Den ökade säkerhet med vilken IPCC uttalar sig beror på förfinade datormodeller och fler observationer. Enligt IPCC kommer temperaturen på jorden fram till år 2100 att öka med mellan 1,4 och 5,8 grader.
Viktigt är enligt Science också att tidigare oeniga forskare nu enats om att de stora skogarna i Nordamerika suger upp cirka en tredjedel av USA:s utsläpp av koldioxid och därmed minskar belastningen på atmosfären. Man skall nu undersöka hur stora dessa "koldioxidsänkor" är i andra regioner, t.ex. tropikerna.
Miljarddel toppar listan
Mest imponerade är redaktörerna på Science av erövringar inom nanotekniken, som intar förstaplatsen på listtoppen. Nano betyder miljarddel, och en nanometer är just en miljarddels meter; så små är atomer och de minsta molekylerna. Forskarna har lyckats få enstaka molekyler, grupper av sådana och ”nanorör” av kolatomer att fungera ungefär som de transistorer som är grundelementen i dagens datorchips.
Det som gjorde att Science föll för denna kunskapsgren var att under 2001 lyckades forskare få molekyler att samverka till en liten elektronisk krets som kunde utföra logiska operationer. Öppnar detta vägen till att kunna lösa beräkningsproblem som dagens datorer inte mäktar med?
Cancertablett, nervcellskommunikation, arvsmassa och RNA
Behandlingen av cancer tog under 2001 ett kliv framåt genom en ny medicin mot en viss form av leukemi. Bakom detta ligger trettio års forskning. Läkemedlet imatinib hämmar ett onormalt enzym som leukemicellerna använder när de förökar sig. Detta är det första cancermedlet som består av små molekyler som kan tas i tablettform och som är speciellt inriktat på en bestämd biokemisk aktivitet i tumörceller.
Hjärnans nervceller kommunicerar med varandra med hjälp av ett enormt tätt nätverk av förgrenade utskott. Varje nervcell står i kontakt med tusentals andra. Men hur finner de växande utskotten sina rätta vägar under embryots utveckling? Även framsteg inom denna forskningsgren hamnade på tio-i-topplistan: man har funnit signalmolekyler och signalmottagare (receptorer) som styr vilka riktningar de växande utskotten tar. Man hoppas att dessa kunskaper ska leda till möjligheter att få nervsystemet att reparera sig efter skador.
Kartläggningen av människans arvsmassa (DNA) publicerades under 2001. Nu har cellernas RNA-molekyler, tidigare betraktade enbart som ett budbärande mellanled mellan generna och cellaktiviteterna, visat sig ha egenskaper som innebär att de på viktiga punkter inverkar på genernas effekter.
Neutriner, kondensat och supraledare
Att gåtorna med neutrinopartikeln nu är lösta innebär att forskarna bättre förstår exempelvis hur solen fungerar. I trettio år har partikeln hållit på sina hemligheter. Jorden genomborras av kopiösa mängder neutriner från solen utan att någon märker det – med undantag för några forskare.
Också ny forskning under 2001 om Bose–Einstein-kondensat uppmärksammas av Science. När atomer kyls till en extremt låg temperatur kan de manipuleras att uppträda samordnat, ungefär som ljusvågor i laserljus. Några forskare fick nobelpriset 2001 för upptäckter inom detta område som de gjorde så nyligen som 1995.
Uppmärksammade bland upptäckterna under 2001 blev även supraledarna. Det är de märkliga material som leder ström utan motstånd, förutsatt att materialen är mycket kraftigt kylda. Nu har forskarna hittat nya supraledande material som inte behöver kylas så mycket man hade anledning att tro. De nya resultaten är ännu ett steg på vägen mot det hägrande målet: supraledning vid rumstemperatur.
Extern länk
(Artikeln publicerad 2002-01-22)
Naturvetenskapens topplista: De största upptäckterna 2001
http://www.ne.se/rep/naturvetenskapens-topplista-de-största-upptäckterna-2001
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
