Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
OK, jag erkänner. Det var president Obama som fick mig att läsa den här boken. Men mer vill jag inte tillstå. Boken var införskaffad sedan en tid tillbaka. Den låg bara till sig på nattduksbordet i väntan på det rätta tillfället, den tonsäkra signalen, den där sköna känslan när man får sätta sig med en ny bok.
Vad Obama gjorde var att i samband med en intervju med New York Times säga att han var hjärtligt trött på att inte få ta del av annat än resuméer av böcker. Han ville läsa hela böckerna. Vad var det då han läste just nu? Nederland (2008) av irländaren Joseph O'Neill, svarade Obama. Att nämnda intervju med Obama har rubriken "After the great recession" 2008 ser ut som ytterligare en tanke i sammanhanget. O'Neills bok handlar nämligen om tiden "after the great attack", efter 11 september-händelserna 2001 således.
 |
| SCANPIX |
| 11 septemberattackerna krävde 2 752 människors liv. Ett museum öppnas inom kort på platsen, men i det kollektiva minnet intar dagen ett allt mindre utrymme. |
Posttraumatiskt
Just nu verkar vara den tidsmässigt sett perfekta tidpunkten för att försöka sammanfatta de sju åren efter 11 september-attackerna ("9/11"). De inträffade som bekant 2001, och nästan på dagen sju år senare – det var 10 september 2008 – gjorde investmentbanken Lehman Brothers – som det heter på engelska – belly up, konkurs således. Den nya amerikanska tidräkningen efter 9/11, då självaste USA attackerades och detta av muslimska terrorister, hade varit en tid av omprövning, en tid av krig och en tid när den sittande presidenten kom att använda sin makt på ett - som det fortlöpande visade sig - ofta odemokratiskt och bedrägligt sätt (se exempelvis recensionen på NE.se av Jane Mayers banbrytande The Dark Side, 2008).
Det är många som försökt fånga tiden, känslan, the spirit of 9/11. Det som särskiljer den i New York bosatte, i Nederländerna uppvuxne och i Irland födde författaren från andra uttolkare av 11 september-attackerna – ett tag fick man känslan av att varenda bok skriven efter 9/11 hade den händelsen som sitt tema – är att han tar ett helthetsgrepp om New York och de stämningar som omgivit staden fram till nästa kris efter 9/11, den nu fortfarande och på olika sätt gnagande finanskrisen.
Nederland – Netherland i original – närmar sig New York på flera olika sätt. Det är dels genom huvudpersonens yrke, han är aktiemäklare, dels genom de människor som han - Hans van den Broek - träffar under sin odyssé genom staden. Framför allt är det en person han har mycket att göra med, en viss Chuck Ramkissoon, bördig från Trinidad och med cricket i blodet. Just det senare, cricket och anläggandet av en stor arena för cricket i Brooklyn (!), spelar en stor roll hela boken igenom. Inte cricket i sig, även om författaren verkar veta det mesta om spelet i fråga, utan cricket som en metafor för allt det som är invandrat i New Yorks brokiga nutid. "Alla människor, amerikanare, vem som helst, är som mest civiliserade när de spelar cricket", som Ramkissoon säger på ett ställe i boken för att markera vikten av att det spelet ska få ett större utrymme även i den delen av världen.Under hela berättelsen finns 9/11 med som en fond – det är, med författarens ord, den "preapokalyptiska situation" som 11 september-attackerna av många uppfattades vara som sätter i gång hela händelsekedjan – men utan att ställa sig i förgrunden eller att på något sätt analyseras. 9/11 finns i berättelsens bakhuvud, det är allt.
Koshersushi
Förutom att ta med läsaren på en vindlande färd genom några av New Yorks olika delar – Manhattan, Brooklyn, Queens – är Nederland en bok om den amerikanska drömmen modell nu. Den litterärt bevandrade kan se berättelsen som en nutida version av F. Scott Fitzgeralds Den store Gatsby (1925), men man behöver inte ha läst den för att följa med på dagens resa. i själva verket behöver man inte känna till New York alls. Vad boken framför allt ger sina läsare är hur situationen världen runt ter sig för alla de personer som på olika sätt är med och väver vår tids multikulturella väv. Ska Nederland föras över på svenska förhållanden är det Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött som först dyker upp på den litterära skärmen. Där Khemiris huvudperson Halim äter halalkebab så är det koshersushi som gäller för O'Neills huvudperson Hans.
Nederland är självklart också – något annat var väl inte att vänta – en kritik av The American Dream årgång 2000. Så här kan det låta: "Amerikanare kan verkligen inte se världen. Dom tror att dom kan, men det kan dom inte. Jag behöver inte säga det till dig. Se bara på alla problem som dom har. Det är en enda stor röra och det kommer bara att bli värre."
Det kan också låta som följer: "'Vad som hände 2001 var ingen stor grej', antyder Matt, 'om man betänker allt vad som hänt sedan dess.' Han tänker på antalet irakier som dött och aritmetiskt sett håller jag med honom. Han hänvisar också till den mörka förvåning med vilken han och, om mitt intryck stämmer, resten av världen har följt den amerikanska administrationens agerande på den här punkten och inte heller där har jag den minsta vilja att säga emot honom. Trots det gör jag det. 'Jag tycker att det var en stor grej', säger jag och avbryter vadhelst någon annan försöker säga.'"
Neder Neder Land
http://www.ne.se/rep/neder-neder-land
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
