Ann Moen, NE-redaktör
På torsdag är det åter dags för världens främsta inom vetenskap, litteratur och fredsarbete att få sina utmärkelser vid prisceremonin i Konserthuset i Stockholm. Uppmärksamheten och uppståndelsen kring dem fortsätter vid den efterföljande festen i Stadshuset, där de avnjuter den ännu hemliga menyn tillsammans med ca 1 300 gäster.
Den 10 december 1896 avled kemisten och uppfinnaren Alfred Nobel efter 63 händelserika år. Han grundade ett världsomspännande imperium med fabriker i ett stort antal länder. Egentligen var han lika mycket affärsman som uppfinnare, och hans förmögenhet blev med tiden enorm.
År 1863 fick han sitt första svenska patent på en ny sprängteknik. Han hade genom olika experiment funnit en metod att göra nitroglycerin hanterbart. Han fortsatte att förbättra sin uppfinning, och tändhatten blev nästa stora revolution. Mest ihågkommen av hans uppfinningar är kanske dynamiten, som han patenterade 1866–67 i ett antal länder. Hans namn förknippas ofta med krig och förstörelse men dynamiten kom mest att få en fredlig användning i industrialiseringens tjänst. Den användes inom såväl gruvindustrin som vid byggandet av järnvägar, tunnlar och hamnar. Sammanlagt tog han genom åren ut 355 patent i en rad länder.
Just i dagarna talas det väl dock mest om de prestigefyllda pris han i sitt testamente donerade pengar till. Av sin enorma förmögenhet testamenterade han pengar till pris inom kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Pristagarna skulle vara de ”som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta”, stod det i hans testamente. Det tog tid innan hans testamente kunde omsättas i praktiken, och 1901 delades de första nobelprisen ut.
År 1968 instiftade Sveriges Riksbank ett ”Pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne” som delades ut första gången 1969. I allmänhetens ögon betraktades detta snart som det sjätte nobelpriset.
2009 års nobelpris delas ut enligt följande:
| Kemipriset |
| Venkatraman Ramakrishnan, Thomas Steitz och Ada Yonath för forskning om hur DNA-koden omvandlas till liv. |
| Läs mer: Nobelpriset i kemi |
| Fysikpriset |
| Charles K. Kao, Willard S. Boyle och George E. Smith för deras insatser inom informationstekniken. |
| Läs mer: Nobelpriset i fysik |
| Medicinpriset |
| Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack W. Szostak för deras insatser inom cancerforskningen. |
| Läs mer: Nobelpriset i fysiologi eller medicin |
| Litteraturpriset |
| Herta Müller |
| Läs mer: Nobelpriset i litteratur |
| Fredspriset |
| Barack Obama |
| Läs mer: Nobels fredspris |
| Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne |
| Oliver Williamson och Elinor Ostrom |
| Läs mer: Ekonomisk organisering |
Extern länk |
Nobelprisen 2009
http://www.ne.se/rep/nobelprisen-2009
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
